Uppdrag: Stärka det strategiska arbetet för att synliggöra nationella minoriteter och urfolket samer

I Olofström valde man att gå in i 2025 med ett brett program för allmänheten där alla fem nationella minoriteter representerats. Eddie Wahlgren som är ansvarig på biblioteket berättar hur de tänkte kring sitt program för 2025.
- Mitt främsta mål med att lägga upp det som vi gjorde var att försöka se till att varje grupp fick ta plats i programmet, för att på sätt ge en slags helhetsbild. På så sätt ville vi synliggöra vad som förenar grupperna, men också vad som skiljer dem åt. Det kändes för mig som det mest pedagogiska sättet att försöka odla fram en djupare förståelse för fenomenet nationella minoriteter. Det lyckades vi med inte minst tack vare samverkan med ett studieförbund och en lokalförening, det hade varit svårt annars.
Vi ville också undvika att peka ut bara en eller ett par av grupperna som ”viktigast” eller ”högst prioriterad”. Alla grupperna behöver lyftas fram, men kanske på lite olika sätt. Sen kanske inte alla insatser behöver vara jättepåkostade eller stora varje gång, utan att man också ibland vågar lägga ribban lägre för stunden och fokuserar långsiktigt istället. Det var där handlingsplanen och förankringen hos kollegor och chef kom in.
Under 2025 fick ni extra resurser för att kunna lyfta och synliggöra de nationella minoriteternas och urfolket samernas kultur och språk på biblioteket. Hur har det varit att jobba på detta sättet jämfört med hur ni jobbat innan?
- Arbetet under jubileumsåret var intensivt och nog inget jag hade mäktat med varje år. Samtidigt la det en bra grund att stå på för det fortlöpande arbetet, som ju kommer att behöva vara av mindre skala. De extra pengarna gjorde att vi hade råd att slå på lite större med flera föreläsningar. I år lyckas vi nog få till en föreläsning som det ser ut nu, men det kommer vi kanske inte alltid kunna göra. Man får försöka tänka brett och långsiktigt helt enkelt.
Jämfört med hur det såg ut innan jublieumsåret har vi en helt annan ruljans på NM-arbetet nu, det känns mer lättarbetat.
I Olofström har man också under hösten 2024 och våren 2025 gjort en intern satsning på att höja personalens kompetens om nationella minoriteter och urfolket samer genom att systematiskt fördjupa sig i respektive språk och kultur. I denna artikel kan du inspireras och läsa mer om hur de gjort. Länk till annan webbplats.

Hej Susanne Johnsson, bibliotekschef i Karlshamn. Ni i Blekingebiblioteken valde att lyfta nationella minoriteter och urfolket samer på er gemensamma utbildningsdag – vill du berätta lite kort om det?
- Vi hade en föreläsning med Lennart Rohdin som berättade om bakgrunden till minoritetspolitiken. Föreläsningen skapade en förståelse för varför vi behöver ha kunskap om ämnet och kunna sprida det vidare i våra kommuner. Efter föreläsningen svarade Lennart Rodin på våra frågor och vi fortsatte i mindre grupper med frågor som styrgruppen hade tagit fram inför dagen. Vi tittade också på Karlshamns handlingsplan med mål och aktiviteter för 2025 som vi i Karlshamn tagit fram inför projektåret där vi fått medel från BiBK.

Såhär snart ett år senare, kan ni se någon effekt av det?
- Ja, i Karlshamn har vi fått igång ett samarbete med kommunens integrationssamordnare där vi samarbetar kring kommunens handlingsplan för Nationella minoriteter och urfolket samer. När biblioteket uppmärksammar de Nationella minoriteterna informeras samordnaren så att kommunens hemsida också kan uppdateras. En arbetsgrupp har bildats där det finns representanter från utbildningsförvaltningen med lärare från de minoritetsspråk som det undervisas i, samt integrationssamordnaren och de två bibliotekarier som jobbar särskilt med Nationella minoriteter, en för vuxen och en för barn. Vi har utvecklat vårt sätt att skylta kring ämnet för att vi har en helt annan förståelse idag.

Hur ser du på att jobba utifrån ett uppdrag – där ni fått medel för att göra en viss satsning under ett års tid?
- Jag ser positivt på detta, det ger oss möjligheter att fokusera extra på en fråga som är aktuell. När vi får uppdrag som till exempel detta så involveras hela arbetsgruppen i en fråga som normalt sett kanske bara några jobbar med. Detta skapar en samsyn och kompetensutveckling för hela arbetsgruppen, alla drar åt samma håll och hjälps åt. Eftersom vi får bidraget för ett helt år hinner man göra en hel del, göra klart och skapa förutsättningar för en implementering av ett nytt sätt att jobba. Det är bra att projekten är förankrade i folkbibliotekets uppdrag, men att det samtidigt finns stora möjligheter att använda medlen utifrån de förutsättningar och behov man har i sin egen kommun.

På biblioteken i Alvesta samarbetade man med Cecilia Aronsson från Hemslöjden Kronoberg och erbjöd tillfällen där man fick testa på samisk slöjd och hantverk. Hemslöjden i Kronoberg har länge erbjudit slöjd med samiskt tema som ett skapande skola projekt och kunde nu erbjuda sitt koncept för biblioteken. Cecilia som är barn och unga-konsulent på Hemslöjden Kronoberg berättar mer.
-Jag vill inte kalla det vi gör för sameslöjd, det är något annat. Vi inspireras av färgerna, formerna och materialen. Vi har själva kommit på vad som ska skapas och hur det ibland kopplas till en saga eller berättelse. Så kom frågan från ett bibliotek om vi kunde göra ”slöjda en saga” med samiskt tema och det var så kul. Bibliotekarien valde saga och läste den och barnen tillverkade först en ram av en björkbit och spik, sedan vävde barnen med garn i de samiska färgerna.
Vi har varit på ett bibliotek där vi gjorde det som familjeslöjd, en med samiskt och en med romskt tema. Även en kväll för vuxna med romskt tema. Barn och vuxna har efter förmåga sytt små påsar i vadmal och skinn. Tillverkat en snodd till påsen. Även här tillverkat en ram att väva i. Av tömda och diskade metallförpackningar har det skapats medaljer, broscher och annat pynt med romskt tema.
Vi ville att så många som möjligt skulle få möjlighet att prova på samiskt slöjdande. Därför bokade vi in Hemslöjden Kronoberg under höstlovet ifjor till våra bibliotek i Alvesta, Moheda och Vislanda fortsätter Maria Lundqvist, bibliotekarie i Alvesta. Vi gjorde det med metoden slöjda en saga. Åldersgruppen var 5-8 år. I förväg hade vi valt ut bilderboken Ingás sommar av Lina Maria Viitala och som Hemslöjden utgick från i valet av det som skulle slöjdas. Hemslöjden hade med sig det material som behövdes. Workshopen inleddes med att en bibliotekarie läste sagan. Därefter fick barnen göra en vävplatta som de använde för att göra en väv med garn i de samiska färgerna.
Hur togs det emot av era besökare? Det blev uppskattade workshops. Sammanlagt deltog 36 personer, barn och deras vuxna, på de tre ställena.
Att samverka mellan hemslöjd och bibliotek ser båda som något positivt och ger mervärden. Jag tycker att samarbetet slöjd och bibliotek blir en dimension till, både för slöjden och den berättande sagan, säger Cecilia. Jag tror att många människor har biblioteket som en naturlig och neutral mötesplats i samhället. En plats för alla. Vilket gör att Hemslöjden, om vi är där, också möter dessa människor. Genom att höra en saga kan barn på ett enkelt och lättbegripligt sätt få en inblick i en andra kulturer. Sedan skapas och småpratas det om figurerna i sagan. Att ha något i händerna samtidigt som pratet flyter på gör det enklare. Att höra och att göra.
- Att erbjuda olika typer av slöjdande gör att man får en känsla för olika sorters material och metoder. Att dessutom koppla ihop kreativt skapande med läsfrämjande gör att man får en aktivitet som är stimulerande för flera sinnen menar Maria.
Hemslöjden Kronoberg Länk till annan webbplats.

Hej Pia Hardinsson och Ann Hanzon i Markaryd – ni hade olika arrangemang riktade till barn och unga under 2025. Kan ni berätta lite om dem?
- För de yngre barnen valde vi att bjuda på bio i samband med familjedagen för att uppmärksamma Mumintrollen som fyllde 80 år. Vi visade filmen både i Markaryd och Strömsnäsbruk.
- För de äldre ungdomarna fick ungdomsinskottet en fråga om de ville välja en film som på något sätt uppmärksammade nationella minoriteter. De valde filmen Pojken i randig pyjamas. Ungdomarna fick välja fika till eftersnacket och hjälpte till med att ställa i ordning bord och stolar inför gruppsamtalen. Vi hade frågor som de kunde diskutera i gruppen. Det blev mycket diskussioner i de olika grupperna. Personal var med i alla grupper.

Ungdomsinskottet i Markaryds kommun består av elever från kommunens högstadie- och gymnasieskolor och politiker och har som syfte att öka ungas delaktighet i kommunala frågor som är av intresse för dem. Läs mer om ungdomsinskottet på kommunens webbplats Länk till annan webbplats..

Om nationella minoriteter på Digiteket

På Digiteket finns många bra kurser och artiklar för dig som vill lära dig mer om våra nationella minoriteter och urfolket samerna.

Att fördjupa sig i minoriteternas språk och kultur

Romska minoriteten – litteratur, språk och kulturhistoriaLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Nya resande – om romsk litteratur och musiktraditionLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Urfolket samerna – litteratur, språk och kulturhistoriaLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Tornedalingar, kväner och lantalaiset – språk, kultur och identitetLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Pratar du meänkieli? – Puhuks sie meänkieltä?Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Övrigt

25 år med minoritetslagen: Hitta stöd i arbetet!Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Se oss, hör oss! Unga ur nationella minoriteter vill synasLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Främja läsning på nationella minoritetsspråkLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Viktiga pusselbitar för att främja de nationella minoritetsspråkenLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Omvärldsbevakning utanför Digiteket

Forum för levande historia, Nationella minoriteter - historia, språk och rättigheterLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Minoritet.seLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. är den samlade sidan om den svenska minoritetspolitiken som Sametinget och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) står bakom. Här finns mycket kunskap, inspiration, fria bilder m.m.

Grundutbildning i minoritetslagstiftningenLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. är bra för att få en första koll på lagstiftningen och politiken

Institutet för språk och folkminnenLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. har mycket kunskap om minoritetsspråken och språkrevitalisering

PolarbibbloLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Läsappen BläddraLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Lästips

Ringar på vattnetLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. – om dialog och samråd med framförallt barn och unga (finns också som Digiteket-kursLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Nya stigar - en guide till samisk biblioteksverksamhetLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Resursbiblioteken

Resursbiblioteken representerar de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Resursbiblioteken har sedan 2020 ett nationellt uppdrag.

För att de kommunala biblioteken ska kunna nå språkbärarna erbjuder resursbiblioteken konsultativ verksamhet. Resursbiblioteken ska ta fram metoder, förmedla material och tjänster baserat på de nationella minoriteternas behov av biblioteksverksamhet, med fokus på respektive minoritetsspråk.

Tveka inte att kontakta resursbiblioteken om du har några frågor!

Finlandsinstitutets bibliotekLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
Artikel om Finlandsinstitutets bibliotek på DigiteketLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Resursbiblioteket för Jiddisch och Judisk kulturLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
Artikel om RBJJ på DigiteketLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Resursbiblioteket för romani chibLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
Artikel om Resursbilioteket för romani chib på DigiteketLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Samernas bibliotekLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Resursbibliteket för meänkieli Länk till annan webbplats.