Senast uppdaterad: 2023-05-04

Om konjunkturläget i Blekinge

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Lågkonjunktur fram till 2025 väntar för Sverige.
  • Dystert bland hushållen och dämpad optimism i näringslivet, men försiktig uppgång av konfidensindikatorerna i mars.
  • Hög inflation och ett högre ränteläge - minskad köpkraft.

Fortsätt läsa om konjunkturläget och visa figurer

Lågkonjunktur väntar för Sverige

Under stora delar av 2022 var den svenska konjunkturuppgången god. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats och under det fjärde kvartalet 2022 minskade BNP med 0,5 procent. Trots indikationer på 2023 har inletts starkt bedöms uppgången vara tillfällig och den höga inflationen och högre räntor talar för att konjunkturen fortsätter att försvagas under året och Konjunkturinstitutets bedömning är att det kommer dröja fram till 2025 innan konjunkturen tydligt vänder uppåt och först 2026 förväntas lågkonjunkturen vara över.

Bilden av en vikande konjunktur förstärks av barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivets och bland hushållen som har sjunkit under hösten 2022 och i mars 2023 uppgick den till 88,2, vilket förvisso innebar att det steg jämfört med tidigare månader under året men är fortsatt långt under det historiska genomsnittet (100). Det är också långt ifrån de nivåer över 110 som rådde under hösten 2021.Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Den kraftiga nedgången under 2022 beror dels på hushållens dystra förväntningar på ekonomin som är på historiskt låga nivåer, dels på att den tidigare optimismen i näringslivet har dämpats. Skillnaderna mellan näringslivet och hushållen är dock fortsatt stora. Bland hushållen har förväntningarna på den egna ekonomin och svensk ekonomi varit dyster under hela 2022, något som har fortsatt in i 2023. Indikatorn låg i april 2023 på en historiskt sett låg nivå (65,1), även om indikatorn steg för fjärde månaden i rad. Uppgången är en konsekvens av att hushållen har blivit något mindre pessimistiska. I näringslivet var stämningsläget positivt under det första halvåret 2022 men har därefter försämrats. I april 2023 låg konfidensindikatorn under det historiska genomsnittet (89,3).

Konjunkturavmattningen synts tydligt ses i hela näringslivet under 2022, men med fortsatt stora skillnader mellan olika sektorer. Mellan februari och april 2023 har dock konfidensindikatorn för näringslivet planat ut något. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin och är den enda sektorn där konfidensindikatorn är över 100. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. För handel och tjänstesektorn har konfidensindikatorerna försämrats under 2022 och under andra halvåret har de legat under det historiska genomsnittet. Men inom båda dessa finns det betydande skillnader. Inom detaljhandel är signalerna som svagast inom sällanköpshandel och inom tjänstesektorn är stämningsläget svagt bland fastighetsförvaltare och mäklare. Samtidigt är stämningsläget starkt bland exempelvis researrangörer. Inom bygg och anläggning är värdet under det historiska genomsnittet med minskat byggande och minskade orderstock.

Hög inflation och stigande räntor minskar köpkraften

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Därtill har stigande räntor och höga elpriser bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. I mars 2023 uppgick KPIF-inflationen till 8 procent, vilket är något lägre än föregående månad. Inflationen har ett brett genomslag i ekonomin med ökade priser på de flesta varor.

Konjunkturinstitutets bedömning är att det kommer dröja innan KPIF-inflationen kommer ner procent till 2 procent och kommer förbli hög under 2023 även om den kommer falla tillbaka framöver. Det har tagit längre tid än vad som tidigare har förutsetts innan inflationen vände nedåt, vilket har inneburit flera räntehöjningar och bedömningen är att styrräntan toppar i juni på 3,75 procent. I takt med att lågkonjunkturen får fäste är Konjunkturinstitutets prognos att Riksbanken under första halvåret 2024 kommer börja sänka räntan för att stimulera ekonomin.

Hushållens pessimism och minskade köpkraft medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutets BNP-prognos för 2023 visar att BNP minskar med 0,6 procent och förväntas stiga med 1,3 procent under 2024, vilket är en relativt liten uppgång historiskt sett.

Lågkonjunktur och sysselsättning

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och i samma utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge kraftigt med vikande global efterfrågan och export och sysselsättningen i näringslivet föll under ett par år kraftigt. Mellan 2007–2009 var minskningen av arbetstillfällen i länet störst av samtliga regioner. Återhämtningen de efterföljande åren gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i stället branscher som handel, hotell och restaurang samt kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

Trots en vikande konjunktur fortsätter arbetsmarknaden att hålla emot, vilket finns att läsa mer om i avsnittet om arbetsmarknaden. Den senast tillgängliga statistiken över sysselsatt dagbefolkning, det vill säga de anställda med arbetsställe i Blekinge, visar på en ökning i december med 1 procent jämfört med december föregående år. Det är 0,6 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Inbromsningen i ekonomin har således ännu inte spillt över på arbetsmarknaden och en förklaring är att bristen på arbetskraft är fortsatt stor i både näringsliv och offentlig sektor samtidigt som arbetsmarknaden påverkas med viss fördröjning. Konjunkturinstitutets bedömning är arbetslösheten ökar under 2023–2024. Bland Blekinges kommuner var sysselsättningstillväxten positiv i Karlskrona och Karlshamn under kvartal fyra 2022 medan den var negativ i resterande kommuner jämfört med ett år tidigare. För helåret ökade antalet sysselsatta i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg.

Konjunkturbarometern

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Stämningsläget i ekonomin mäts genom barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet producerar och som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

Konfidensindikatorer

Om statistiken i figuren

Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Konfidensindikatorerna sammanfattar situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

BNP-utveckling och prognos

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger om året rapporten Konjunkturläget, vilket är en prognos över bland annat svensk ekonomi. Rapporten innehåller prognoser över svensk och internationel BNP-tillväxt de kommande åren. Data till figuren är hämtad från Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognosen är den mest troliga utvecklingen av ekonomin fram till och med 2023.

Inflationsutveckling

Om statistiken i figuren SCB beräknar och publicerar månadvis förändringar inflationen i Sverige. SCB samlar varje månad in prisupggifter för ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i landet. Underlaget sammanställs och visar den genomsnittliga prisnivån i Sverige nu jämfört med tidigare perioder, vilket är Konsumentprisindex (KPI). Sedan 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) som målvariabel. Beräkningen är densamma som för KPI med den skillnaden att förändrade bostadsräntor räknas bort.

Sysselsättningsutveckling

Om statistiken i figuren

Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 20-64 år. Statistiken suppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Sysselsättningsutveckling i Blekinge