Senast uppdaterad: 2023-05-04

Om konjunkturläget i Blekinge

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Lågkonjunktur fram till 2025 väntar för Sverige.
  • Dystert bland hushållen och dämpad optimism i näringslivet, men försiktig uppgång av konfidensindikatorerna i mars.
  • Hög inflation och ett högre ränteläge - minskad köpkraft.

Fortsätt läsa om konjunkturläget och visa figurer

Lågkonjunktur väntar för Sverige

Under stora delar av 2022 var den svenska konjunkturuppgången god. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats och under det fjärde kvartalet 2022 minskade BNP med 0,5 procent. Trots indikationer på 2023 har inletts starkt bedöms uppgången vara tillfällig och den höga inflationen och högre räntor talar för att konjunkturen fortsätter att försvagas under året och Konjunkturinstitutets bedömning är att det kommer dröja fram till 2025 innan konjunkturen tydligt vänder uppåt och först 2026 förväntas lågkonjunkturen vara över.

Bilden av en vikande konjunktur förstärks av barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivets och bland hushållen som har sjunkit under hösten 2022 och i mars 2023 uppgick den till 88,2, vilket förvisso innebar att det steg jämfört med tidigare månader under året men är fortsatt långt under det historiska genomsnittet (100). Det är också långt ifrån de nivåer över 110 som rådde under hösten 2021.Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Den kraftiga nedgången under 2022 beror dels på hushållens dystra förväntningar på ekonomin som är på historiskt låga nivåer, dels på att den tidigare optimismen i näringslivet har dämpats. Skillnaderna mellan näringslivet och hushållen är dock fortsatt stora. Bland hushållen har förväntningarna på den egna ekonomin och svensk ekonomi varit dyster under hela 2022, något som har fortsatt in i 2023. Indikatorn låg i april 2023 på en historiskt sett låg nivå (65,1), även om indikatorn steg för fjärde månaden i rad. Uppgången är en konsekvens av att hushållen har blivit något mindre pessimistiska. I näringslivet var stämningsläget positivt under det första halvåret 2022 men har därefter försämrats. I april 2023 låg konfidensindikatorn under det historiska genomsnittet (89,3).

Konjunkturavmattningen synts tydligt ses i hela näringslivet under 2022, men med fortsatt stora skillnader mellan olika sektorer. Mellan februari och april 2023 har dock konfidensindikatorn för näringslivet planat ut något. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin och är den enda sektorn där konfidensindikatorn är över 100. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. För handel och tjänstesektorn har konfidensindikatorerna försämrats under 2022 och under andra halvåret har de legat under det historiska genomsnittet. Men inom båda dessa finns det betydande skillnader. Inom detaljhandel är signalerna som svagast inom sällanköpshandel och inom tjänstesektorn är stämningsläget svagt bland fastighetsförvaltare och mäklare. Samtidigt är stämningsläget starkt bland exempelvis researrangörer. Inom bygg och anläggning är värdet under det historiska genomsnittet med minskat byggande och minskade orderstock.

Hög inflation och stigande räntor minskar köpkraften

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Därtill har stigande räntor och höga elpriser bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. I mars 2023 uppgick KPIF-inflationen till 8 procent, vilket är något lägre än föregående månad. Inflationen har ett brett genomslag i ekonomin med ökade priser på de flesta varor.

Konjunkturinstitutets bedömning är att det kommer dröja innan KPIF-inflationen kommer ner procent till 2 procent och kommer förbli hög under 2023 även om den kommer falla tillbaka framöver. Det har tagit längre tid än vad som tidigare har förutsetts innan inflationen vände nedåt, vilket har inneburit flera räntehöjningar och bedömningen är att styrräntan toppar i juni på 3,75 procent. I takt med att lågkonjunkturen får fäste är Konjunkturinstitutets prognos att Riksbanken under första halvåret 2024 kommer börja sänka räntan för att stimulera ekonomin.

Hushållens pessimism och minskade köpkraft medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutets BNP-prognos för 2023 visar att BNP minskar med 0,6 procent och förväntas stiga med 1,3 procent under 2024, vilket är en relativt liten uppgång historiskt sett.

Lågkonjunktur och sysselsättning

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och i samma utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge kraftigt med vikande global efterfrågan och export och sysselsättningen i näringslivet föll under ett par år kraftigt. Mellan 2007–2009 var minskningen av arbetstillfällen i länet störst av samtliga regioner. Återhämtningen de efterföljande åren gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i stället branscher som handel, hotell och restaurang samt kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

Trots en vikande konjunktur fortsätter arbetsmarknaden att hålla emot, vilket finns att läsa mer om i avsnittet om arbetsmarknaden. Den senast tillgängliga statistiken över sysselsatt dagbefolkning, det vill säga de anställda med arbetsställe i Blekinge, visar på en ökning i december med 1 procent jämfört med december föregående år. Det är 0,6 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Inbromsningen i ekonomin har således ännu inte spillt över på arbetsmarknaden och en förklaring är att bristen på arbetskraft är fortsatt stor i både näringsliv och offentlig sektor samtidigt som arbetsmarknaden påverkas med viss fördröjning. Konjunkturinstitutets bedömning är arbetslösheten ökar under 2023–2024. Bland Blekinges kommuner var sysselsättningstillväxten positiv i Karlskrona och Karlshamn under kvartal fyra 2022 medan den var negativ i resterande kommuner jämfört med ett år tidigare. För helåret ökade antalet sysselsatta i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg.

Konjunkturbarometern

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Stämningsläget i ekonomin mäts genom barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet producerar och som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

Konfidensindikatorer

Om statistiken i figuren

Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Konfidensindikatorerna sammanfattar situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

BNP-utveckling och prognos

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger om året rapporten Konjunkturläget, vilket är en prognos över bland annat svensk ekonomi. Rapporten innehåller prognoser över svensk och internationel BNP-tillväxt de kommande åren. Data till figuren är hämtad från Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognosen är den mest troliga utvecklingen av ekonomin fram till och med 2023.

Inflationsutveckling

Om statistiken i figuren SCB beräknar och publicerar månadvis förändringar inflationen i Sverige. SCB samlar varje månad in prisupggifter för ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i landet. Underlaget sammanställs och visar den genomsnittliga prisnivån i Sverige nu jämfört med tidigare perioder, vilket är Konsumentprisindex (KPI). Sedan 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) som målvariabel. Beräkningen är densamma som för KPI med den skillnaden att förändrade bostadsräntor räknas bort.

Sysselsättningsutveckling

Om statistiken i figuren

Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 20-64 år. Statistiken suppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Sysselsättningsutveckling i Blekinge

Om statistiken i figuren Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 20-64 år. Statistiken suppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Arbetsmarknad

  • Fortsatt lägsta arbetslösheten sedan finanskrisen och hög sysselsättningsgrad.
  • Stora skillnader mellan olika grupper.

Fortsätt läsa om arbetsmarknaden i Blekinge och visa figurer

Arbetsmarknaden släpar efter med fortsatt låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad

Konjunkturavmattningen i svensk ekonomi finns det fortfarande få tecken på när vi studerar arbetsmarknadsstatistik. Som nämndes i ovan avsnitt är en förklaring den fortsatt höga efterfrågan och stora bristen på arbetskraft. En annan förklaring är att arbetsmarknaden släpar efter och lågkonjunkturen slår genom med viss fördröjning i arbetsmarknadsstatistiken.

Ett tecken på inbromsningen är dock att antalet personer berörda av varsel i riket ökade i oktober och november men från relativt låga nivåer och är fortsatt långt under nivåerna som rådde under pandemins inledande månader. Fram till mars i år har 34 personer berörts av varsel i Blekinge. 2022 uppgick antalet personer berörda av varsel i Blekinge till 112 och 70 procent av dessa var under kvartal fyra. Under 2021 varslades 221 personer och 726 personer under 2020.

Arbetslöshetsnivån ökade kraftigt under våren 2020 och pandemins första månader och kulminerade i juli samma år. I förhållande till övriga svenska regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Arbetslösheten i länet steg från 10 till 10,6 procent medan den i riket steg den från 7,4 procent till 9,2 procent. Till skillnad från finanskrisen påbörjades återhämtning snabbt och statliga stöd, lättade restriktioner och utvecklandet av vaccin har bidragit till en god återhämtning på arbetsmarknaden. Den goda utvecklingen har inneburit att arbetslösheten i länet i mars var betydligt lägre än före pandemin och uppgick till 7 procent. Det är också den lägsta arbetslöshetsnivån sedan finanskrisen och hösten 2008. Men trots den goda utvecklingen är den fortfarande 1 procentenhet högre än riksgenomsnittet.

Från juli 2020 har arbetslösheten minskat i samtliga länets kommuner, något som också fortsatt in i 2023.

Ett alternativt sätt är att titta på sysselsättningsstatistiken, vilken kompletterar den ovan presenterade arbetslöshetsstatistiken. Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) som bor i Blekinge och som har ett arbete, oavsett var de arbetar. Måttet indikerar balansen mellan befolknings- och jobbtillväxten i länet. Det är relevant eftersom det inte endast relaterar till arbetskraften likt arbetslöshetsstatistiken utan fångar aktivitetsgraden för hela befolkningen i arbetsför ålder. Tidigare har den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på regional nivå varit förenad med relativt lång eftersläpning. Från i år redovisar SCB ny registerbaserad statistik som gör det möjligt att med endast ett par månaders eftersläpning redovisa sysselsättningsgraden i länet. Med månadsvis registerstatistik kan vi tydligt se säsongsvariationerna i sysselsättning, där antalet sysselsatta ökar under sommarmånaderna. Under resterande månader är sysselsättningen lägre både i riket och i Blekinge.

Sysselsättningsgraden i Blekinge har under lång tid legat under riksgenomsnittet. Från 2020 har gapet successivt minskat och i december förra året var gapet 0,6 procentenheter. Sysselsättningsgraden i länet uppgick till 79,6 procent, vilket var högre än motsvarande period de två föregående åren och de senaste åren har sysselsättningstillväxten varit stark. Sysselsättningsgraden var i december som högst i Sölvesborg (82 procent) följt av Karlskrona (80,2 procent), Karlshamn (79,8 procent).

Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden från sommaren 2020 har inneburit att arbetslösheten har sjunkit i samtliga nedan redovisade grupper, men arbetslöshetsnivån varierar fortfarande kraftigt åt mellan dem. Mellan könen är skillnaderna relativt små (0,3 procentenheter), men desto större är skillnaderna mellan olika födelseregioner. För inrikes födda är arbetslöshetsnivån låg (4,4 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån relativt hög (21,1 procent). Arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt de senaste två åren men trots den kraftiga minskningen av arbetslösheten var närmare hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge födda i utlandet. Det innebär att integrationen är en central fråga då bristen på efterfrågad kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden och som framgår i figuren nedan är en fullföljd gymnasieutbildning.

Arbetslöshet

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram arbetslöshetsstatistiken och figuren avser personer 16-65 år från januari 2023 och fram till och med 2022 avser urvalet 16-64 år. Täljaren består av personer som är inskrivna hos arbetsförmedlingen och nämnaren utgörs av arbetskraften. Med arbetskraften menas de som antingen arbetar eller är arbetssökande.

Arbetslöshetsskillnader

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken. Samtliga redovisningsgrupper avser personer 16-65 år från januari 2023 och fram till och med 2022 avser urvalet 16-64 år. Gruppen ungdomar avser personer 18-24 år. Antalet arbetslösa (täljaren) avser personer inskrivna på Arbetsförmedlingen - öppet arbetslösa eller personer i olika program. Nämnaren består av den registerbaserade arbetskraften - arbetssökande och arbetande.

Sysselsättningsgrad

Om statistiken i figuren Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren visar sysselsättningsgraden, andelen av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som är sysselsatt (av nattbefolkning). Statistiken uppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Varsel

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram varselstatistiken. Den visar hur många personer som berörts av varsel under månaden. Det är viktigt att poängtera att alla varsel inte “verkställs” och det betyder inte att alla personer som blivit varslade också blir arbetslösa.

Nyanmälda platser

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram och publicerar statistiken. Den visar hur många nya platsannonser som publicerats hos Arbetsförmedlingen i Blekinge. Alla jobb annonseras inte ut hos Arbetsförmedlingen, men det ger en indikation på konjunkturläget.

Turism

  • Fler gästnätter i Blekinge 2022 än rekordåret 2019.
  • 641 398 gästnätter under sommarmånaderna 2022 i Blekinge.

Fortsätt läsa om antalet gästnätter och visa figurer

Fler gästnätter i Blekinge än före pandemin

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöksnäringen med en kraftig minskning av antalet gästnätter under 2020 (36 procent). Stängda gränser innebar att inresor till Sverige minskade men restriktioner innebar även att antalet företagsresor minskade. I Blekinge minskade antalet gästnätter med 21 procent under 2020, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Även sysselsättningsminskningen var även lägre inom hotell- och restaurangbranschen i länet, vilket delvis kan förklaras av att antalet gästnätter klarade sig förhållandevis bra i Blekinge. Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent.

Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad har bidragit till återhämtning under 2021 (19 procent). Trots det var det antalet gästnätter 6 procent färre under 2021 jämfört med 2019 (som för övrigt var första året som antalet gästnätter i Blekinge totalt uppgick till över en miljon). Statistiken för 2022 visar på en ökning av antalet gästnätter med 5 procent jämfört med rekordåret 2019 och det totala antalet gästnätter uppgick till 1 073 934. Sommarmånaderna är viktiga för turismnäringen i länet och har de senaste åren stått för mellan 62–63 procent av det totala antalet gästnätter under året. Mellan juni-augusti år 2022 hade Blekinge 641 398 gästnätter, vilket var en ökning med 1 procent jämfört med 2019 och 6 procent jämfört med 2021.

Gästnätter

Om statistiken i figuren Statistiken tas fram av Tillväxtverket och SCB och omfattar kommersiella anläggningar.Observera att statistiken för 2022 är preliminär och kan därför revideras fram till den slutgiltiga statistiken för året presenteras.

Befolkning

  • På årsbasis har antalet invånare i Blekinge har minskat fyra år i rad.
  • Hittills i år märks en viss befolkningsökning.

Fortsätt läsa om befolkningsutvecklingen och visa figurer

Invånarantalet fortsätter att minska i Blekinge

I Sverige har storstäder, större städer och kringliggande pendlingskommuner haft högst befolkningstillväxt medan mindre kommuner med lägre tillgänglighet till städer generellt har haft en svagare befolkningsutveckling. Det har inneburit en större koncentration av människor till färre men större platser. Blekinges befolkningstillväxt har under lång tid varit relativt svag. Mellan 2000–2022 har utvecklingen i länet tillsammans med Kalmar varit svagast i södra Sverige.

I samband med den stora migrationsvågen växte Blekinge snabbt och hade under ett par år (2015–2016) en befolkningstillväxt i nivå med riket. I takt med att invandringen till Sverige avtagit i omfattning har tillväxten också avtagit. Blekinge har under de fyra senaste åren (2019–2022) haft en negativ befolkningstillväxt och den minskade invandringen har inte fullt ut kunnat kompensera för det negativa inrikes flyttnettot och födelsenettot. Från slutet av december 2018 har Blekinges folkmängd minskat med nästan 950 personer och vid 2022 års slut uppgick den till 158 740 personer. Under samma period har folkmängden minskat i Ronneby, Olofström och Karlshamn medan den ökat i Sölvesborg och Karlskrona. Under 2022 minskade folkmängden i samtliga länets kommuner. Fram till februari 2023 hade befolkningen i Blekinge ökat med 28 personer jämfört med i december 2022. Störst var ökningen i Karlskrona.

Befolkningsutveckling

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB. I figuren visas ett index med basår 1970 =100 för Blekinge län och riket.

Befolkningsutveckling regioner

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB. I figuren visas befolkningstillväxten mellan 2000-2022 i Sveriges regioner.

Befolkningsutveckling per månad i Blekinge

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB och för 2023 är det preliminär månadsstatistik som publiceras regelbundet.