Karlskrona

Här kan du läsa mer om projekt inom Uppdrag Psykisk Hälsa i Karlskrona.

Tidiga samordnade insatser (TSI)

Tidigt in – stärkt ut

Tidiga samordnade insatser (TSI) är projektet som startades i liten skala tillsammans med Sveriges kommuner och regioner, men som nu vuxit till ett arbetssätt som ska rullas ut på alla skolor och förskolor i Karlskrona kommun.

– Målet med vårt arbete är att alla barn och familjer ska få den hjälp de behöver snabbt. Vi vill avdramatisera och göra det enklare att få stöd, säger projektledaren Susanne Wallin Eriksson.

Tidiga samordnade insatser betyder att personal från skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, funktionsstöd, kultur och fritid med flera arbetar tillsammans. Projektet fokuserar på fyra olika områden:

• TSI
• SIP (Samordnad individuell plan)
• Nätverksmöten alla professioner, främjande arbete
• Problematisk skolfrånvaro
• Genom samverkan får barn och unga rätt insatser snabbare, men arbetssättet blir också ett stöd för personalen.

– Det finns så mycket kunskap gemensamt i våra verksamheter och att vi nu kan utveckla arbetet i hela Karlskrona kommun är verkligen en chans. Den som är i ett utsatt läge ska aldrig behöva höra att vi inte kan samarbeta och vi kan se hur mycket vårt arbete har gett både för barn och personal, säger Susanne Wallin Eriksson.

Vill du veta mer?

Kontakta projektledare Susanne Wallin Eriksson.
0455 – 30 31 84 eller susanne.wallineriksson@karlskrona.se

Behandlingsgrupp samsjuklighet

Nya verktyg för att hantera vardagen

Projektet Behandlingsgrupp samsjuklighet ska fånga upp personer som har både en psykisk diagnos och ett missbruk. Genom en utbildning med tolv olika teman kommer en grupp med fyra till sex deltagare lära känna sig själva på ett nytt sätt.

– Målet är att de ska lära känna sig själva i en nykter miljö. Många av dem har separata behandlingar för sin psykiska åkomma och för sitt missbruk, men detta behöver man jobba med samlat. Genom att träffas på det här sättet förhindrar vi att de hamnar mellan stolarna och det blir även en stor vinst för dem att se att de inte är ensamma i sin situation, säger Mats Karlsson som är skötare på Mellanvården och som leder arbetet tillsammans med Mikael Crona på Karlskrona kommuns socialförvaltning.

Efter de tolv träffarna med samtalsgruppen kommer personerna fortsätta ha kontakt med sina fasta vårdkontakter och förhoppningen är att de då har kommit en bit på vägen och fått nya verktyg för att hantera vardagen. I början och i slutet kommer mätningar med hjälp av skattningsformuläret KASAM (Känsla av samhörighet) göras för att kunna utvärdera och se effekter av arbetet.

Samtalsgruppens tolv teman:

• Introduktion
• Att leva
• Acceptans
• Tidiga tecken på oro och ångest
• Sömn
• Skuld och skam
• Relationer
• Våld i nära relationer
• Budget och skuldrådgivning
• Sociala färdigheter
• Fritid, drömmar och mål
• Avslutning

Samverkan Länkning – gemensam länkningsgrupp

En länk mellan dagpsykiatrin och samhället

En dag i veckan kommer dagpsykiatrin flytta sin verksamhet till Karlskrona kommuns träffpunkt på Ostermansgatan och en dag i veckan kommer personal från träffpunkten till dagpsykiatrin. Målet är att länka ihop de två verksamheterna och på så sätt skapa trygghet och en naturlig övergång för patienterna.

– Det finns ett stort behov för dagpsykatrin att ha en länk ut i samhället. På det här sättet kan vi bryta isoleringen för våra patienter och ge dem en förbättrad levnadssituation. Vi har märkt att när vi avslutat vården hos oss så har personerna backat hem igen och isolerat sig. På det här sättet tror vi att vi, genom trygghet, hjälper dem att våga gå till träffpunkten istället och det är mycket värt, säger Lasse Rydell, skötare på mellanvården.

Verksamheten på träffpunkten är anpassad för alla olika åldrar och många olika intressen. Det är ett naturligt nästa steg för den som tidigare varit inskriven på dagpsykiatrin. Genom att dagpsykiatrin flyttar dit en gång i veckan stärks samarbetet mellan verksamheterna.
– Vi har haft en del samverkan tidigare, men nu blir det en del av vårt schema istället för att det är frivilligt att följa med. Behandlingen fortsätter helt enkelt på träffpunkten en gång i veckan, på samma sätt men på en annan plats, säger Lasse Rydell.

Trygg hemgång (från behandlingshem)

Teamet gör hemgången tryggare

Från vård och insatser dygnet runt på behandlingshemmet till ensamhet tillbaka i det egna hemmet. Det har tidigare varit verkligheten för många patienter, men projektet Trygg hemgång (från behandlingshem) vill ändra på det. När alla inblandade som har kontakt med patienten, från fast vårdkontakt till boendestöd, bildar ett team blir det lättare att sätta individen i fokus och kunna anpassa stödet efter behoven som finns.

– Det får inte bli ett glapp mellan insatserna på behandlingshemmet och de insatser som patienten behöver på hemmaplan. Det är bättre att öka upp insatserna mycket från början när personen kommer hem och sedan justera efter hand, säger Susanne Andersson som är skötare och terapeut på Mellanvården.

Projektet kommer prova arbetssättet med fem patienter och förhoppningen är att ökad samverkan kommer göra hemgången från behandlingshemmet tryggare för individen.

– Det tråkigaste är om patienternas möjligheter går om intet för att de inte får rätt stöd hemma efter tiden på behandlingshemmet. Vi måste vara på tå och vi måste sätta individens bästa i fokus, säger Susanne Andersson.

ALMA-projektet – KBT-behandling för vuxna med autismspektrumsyndrom

Ökad livskvalitet med gruppbehandling

Behovet är stort, men möjligheterna till KBT-behandling för vuxna med autismspektrumsyndrom har tidigare varit små. ALMA-projektet kommer kunna öka livskvaliteten för målgruppen och samverkan med kommunens boendestöd är en förutsättning för att lyckas.

– Den här utbildningen har funnits i större städer tidigare så det är ett beprövat material. Poängen är att det inte räcker med två timmars utbildning i veckan. Du behöver hjälp hemma för att träna på det som vi tar upp under utbildningen och på så sätt få in det i det vardagliga livet. Och det är där vår samverkan med kommunens boendestöd kommer in, säger Ingela Karlsson, skötare och KBT-terapeut.

KBT-behandlingen görs i grupp under 37 veckor, där deltagarna följer en manual som är uppdelad i olika block:

• Utbildning om diagnoserna
• Förändra livssituationen
• Vardagsliv
• Stresshantering och mindfullness
• Socialt samspel

– Vi har legat efter just med behandling för den här diagnosgruppen så det känns väldigt bra att vi kan komma igång med detta nu och att vi gör det tillsammans med boendestödjarna på Karlskrona kommun för att få den viktiga kopplingen till hemmet, säger Ingela Karlsson.

Mobilt integrerat arbete

När livet börjar gunga ska hjälpen finnas

Projektet Mobilt integrerat arbete har som mål att genom stöd i hemmet försöka göra så att personer slipper bli inlagda.

– Det är patienter som mår riktigt dåligt och som ofta är inlagda. Genom att psykiatrin och Karlskrona kommun jobbar tillsammans kring dessa personer kan de få stöd i hemmet när det finns ett behov. Ett mobilt team ger oss möjlighet att hjälpa fler, säger Ulf Herremo, skötare.

För att samverkan ska fungera på bästa sätt krävs ett gemensamt synsätt och att man hittar vägar för att kunna samlas som ett team runt patienten och kunna ge stöd i ett tidigt skede.

– Tidiga insatser skapar ett mindre lidande för patienten. Istället för att det blir en traumatisk händelse för personen fullt av skuld och skam kan de få rätt stöd i rätt tid. Nyckeln är ett bra samarbete mellan oss på psykiatrin och kommunens boendestöd som ser hur det är i hemmet. Det viktigaste är att patienten känner en trygghet i att när livet börjar gunga så finns det hjälp, säger Ulf Herremo.

Hälsogrupp

Fysisk aktivitet tillsammans

Ångestlindring, kroppskännedom, något annat att tänka på. De positiva effekterna med träning och hälsa är många och är redan en del av behandlingsprogrammet för psykospatienterna. Projektet Hälsogrupp kommer dock att ta det arbetet ett steg till.

– När vi nu kan göra detta tillsammans med Karlskrona kommun så blir det också en träning för den här gruppen att träffa andra utanför sjukhusområdet, att ta ett kliv ut från vår trygga bubbla och ta ett steg till ut i livet, säger Kristina Danielsson och Henrik Apell som leder Hälsogruppen.

Personer som lider av en psykos hamnar ofta i ett utanförskap. Många kan ha varit fysiskt aktiva tidigare, men när de blir sjuka blir stillasittandet ett sätt att hantera psykosen.

– Många dör i förtid, de har mediciner som påverkar aptiten, är inaktiva och isolerar sig. Vi ska ge dem ett långt liv, så bra det bara går, och då är det extremt viktigt att jobba med träning och hälsa, säger Henrik Apell.

Tillsammans med brukare från Karlskrona kommuns funktionsstödsförvaltning kommer patienterna bilda en hälsogrupp som tränar tillsammans. Träningsredskap köps in för att förutsättningar ska finnas till fortsatt samverkan även efter projektet.

Vill du veta mer?

Kontakta Lise-Lotte Södervall, avdelningschef på mellanvården i Region Blekinge.
0455-73 59 60 eller liselott.soderwall@regionblekinge.se.