Leran talar – förenar konst, konsthantverk och kulturarv i Johannishus

"Leran är ett formbart material, rikt på både symbolik och historia. Den förbinder människan med jorden – bokstavligen och bildligt – och har använts i allt från vardagsföremål till rituella sammanhang,"

Konstnärsgruppen S L A M

Tvärdisciplinära konstnärliga processer med lokal lera i fokus

På Johannishus Gods i Blekinge inleddes nyligen ett samarbete där konst, konsthantverk, arkeologi och arkitektur möts genom ett praktiskt utforskande av leran. Lera har varit en del av våra liv lika länge som mänskligheten funnits. Här lyssnar vi till lerans berättelser om platsen och de liv som levts där. Under ett årslångt processarbete möts samtid och dåtid, natur och artefakt, plats och material på oväntade sätt. Vild lera är ett formbart och lättillgängligt material som används i allt från verktyg och tvål till husbyggen och konst. Hösten 2026 öppnar utställningen Leran talar där du som publik bjuds in att uppleva verk som sprungit fram ur arbetet, ta del av platsens och lerans historia ur nya perspektiv och själv prova på att skapa i lera i en rad olika workshopar för alla åldrar.

Under tre dagar i oktober 2025 genomfördes gemensamma workshopar, vandringar i kulturmiljön, en performanceritual, svart-/gropbränning av lera och platsanalyser inom samarbetet. Medverkade gjorde konstnärsgruppen S L A M, arkitekt och murarmästare Hanna Folkesson, keramiker och krukmakaremäster Alexander Krohn, och arkeolog och keramikexpert Torbjörn Brorsson samt Blekinge museum.

Projektet fördjupar relationen mellan samtidskonst, konsthantverk och kulturmiljö, med fokus på delaktighet och långsiktigt lärande. Genom att integrera arkeologiska fynd från platser som Vång med omnejd med samtida konstnärliga uttryck visar arbetet hur lera – som både materia och metafor – kan binda samman människa, historia och framtid.

Vi ser framför oss en plats där konst, historia och människor möts genom materialet lera – där experiment blir till insikter och där kollektiva handlingar får synlig form.

Konstnärsgruppen S L A M

Arbetet fortsätter under höst och vår och öppnar upp utställningar i Stenladan, utställningshallen och utomhus på gården på Johannishus Gods med start 12 september 2026 och en och en halv månad framåt. Programmet – som aktiverar utställningen – inkluderar skapande workshopar, kunskapsdelning för olika målgrupper och åldrar, gemensamt byggande, samarbeten med grupper från skilda fält, guidade visningar och samtal kring konst, hantverk, arkeologi och kulturmiljö.

Tre dagar i Johannishus – plats, praktik och perspektiv

De tre förberedande dagarna innehöll rundvandringar, materialinsamling i naturen, lergrävning, samt gemensamma konstnärliga och arkeologiska experiment – bland annat gropbränning/svartbränning, arkeologiska platsundersökningar kring Vång, samt utforskande av lera i relation till byggteknik, mytologi och kollektiva minnen.

Dagarna präglades av kunskapsutbyte och platsbaserat utforskande. Olika perspektiv möttes – konst, hantverk, arkeologi, kulturmiljö, arkitektur – och lade grunden för ett myllrande projekt med fokus på lera som berättare och förbindelse mellan dåtid, nutid och framtid.

Arkeolog Torbjörn Brorsson beskrev det intressanta i att låta arkeologiska artefakter och byggnadstraditioner från Vång och Ronneby möta samtida konst. Michael Henriksson från Blekinge museum visade och berättade om arkeologiska perspektiv och rika fynd i Vång.

Spår av liv, vardag och rituella ceremonier har präglat området och inspirerade gruppen.

Lera har varit en central del av människans vardag i Skandinavien i över 6000 år. Tidigt upptäckte man att den kunde formas och brännas till hållbara keramikkärl för förvaring och matlagning. Snart insåg man också att leran lämpade sig både som byggnadsmaterial och som råvara för religiösa föremål.

Som konstnärligt uttryck har lera och keramik en flera hundra år lång tradition. Det är fascinerande hur det nya möter det gamla – hur det historiska och samtida flätas samman med det förhistoriska – i just leran. Det gäller inte minst den lera som grävts fram vid platser som Johannishus och Vång.

Torbjörn Brorsson, arkeolog och keramikexpert

Genom att Alexander Krohn nytillverkar keramiska artefakter med traditionella metoder visar han på lerans tidlösa roll i mänskligt liv och samhällsbyggande. Krohn ledde aktiviteten med gropbränning/svartbränning på Johannishus där både Hanna Folkesson och S L A M också medverkade för att testa att bränna lera. Här prövades i praktiken hur syrebrist och värme skapar färgförändringar i materialet. Arbetet startade tidigt på tisdagsmorgonen med att gräva fram en grop, platsen för bränningen. Med gemensamma krafter packades gropen sedan med ved och lerföremål som täcktes av grässvål. Allt för att minska syretillförseln, och skapa en reduktion i bränningen. Det som händer är att det täckande materialet över gropen minskar syrehalten så att elden i stället tar syre från leran. Då får den en yta med spår av exempelvis rökmönster. Under bränningens gång skedde allt i det fördolda, långt inne i elden, under täcken av organiskt material. Först på onsdagseftermiddagen, när elden slocknat och leran svalnat, plockades vad som fanns kvar av täckmaterialet av, aska skrapades undan så att föremålen kunde letas fram och studeras.

Med Blekinges leror, skulle vi kunna få ut mest experimenterande ut av en gropbränning. Man kan göra inpackningar och magringar med olika material för att skapa effekter och strukturer.

Alexander Krohn, krukmakaremäster och konsthantverkare

Konstnärsgruppen S L A M lyfte leran som både fysisk och symbolisk materia – formbar, livgivande, rituell och djupt mänsklig. Genom verket När leran talar ger de med lerans persona Leroraklet röst åt materialet, som bärare av både historiska och samtida budskap speglade i vår tid, som präglas av en längtan efter och behov av förankring. S L AM genomförde också den interaktiva ritualen Smörj, aktiverade och väckte deltagarna och platsen, med hjälp av flera sinnen och inramad av den av hösten präglade växtligheten, i ett skogsbryn vid godset.

Keramik- och lerbaserade praktiker kopplar oss till ett av de mest grundläggande elementen. Det sätter oss symboliskt och faktiskt, praktiskt, rituellt och spirituellt i kontakt med elementet jord. Till en livgivande natur, full av mineraler och möjligheter. Leran kommer på så vis med löften om förnyelse och pånyttfödelse. Den är en shapeshifter i ständig förändring med en förmåga att börja om igen, att återfödas och återvinnas oändligt många gånger i sitt råa tillstånd.

Konstnärsgruppen S L A M

I Vara Ärkevävare kommer Hanna Folkesson använda urgamla byggtekniker som flätverk och lerklining för att skapa sitt kombinerade konstverk och byggnadsverk. Under Johannishusdagarna prövade deltagarna dels på en minnesritual med leran, dels genomfördes ett prövande skissarbete på plats med hasselslanor i skala 1:1. Samtal om rumslighet och verkets relation till landskapet och miljön väcktes till liv. Verket kommer att bli både byggnad och ceremoni – en plats för minne, kropp, samhörighet och återkoppling till jorden.

Idén till konstverket är en maskin som är till för att genomföra en ceremoni som innebär att möta sina förmödrar och förfäder. Maskinen tar till vara rörelseenergin i skulpturens/byggnadens form för att skapa ett imaginärt rum under marknivån i jorden. Vara Ärkevävare undersöker relationen till de som har gått före oss och vad det närmandet innebär för oss idag när vi inte kanske längre är så bundna till våra släktled.

Hanna Folkesson, arkitekt, murarmästare och lerbyggare

Leran – berättare, byggsten och kulturbärare

Lerarbetet lyfter leran som konstnärligt material, kulturhistorisk resurs och samtida samhällskommentator och kommer att utforska lokal lera som både konkret resurs och symbolbärare.

Arbetet på Johannishus Gods bygger vidare på erfarenheterna från projektet ”Gräv där du står” som handlade om experimentellt konstnärligt utforskande av den lokala leran i Blekinge på inbjudan av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Kulturarv Blekinge i samarbete med Blekinge museum. Målet är att fördjupa arbetet med lokal lera som konstnärligt och samhällsbyggande material och skapa nya former för samverkan mellan konst, konsthantverk, slöjd, arkitektur, arkeologi och kulturmiljö. Genom experiment, samtal, fältundersökningar och experimentellt skapande påbörjades en konstnärlig och tvärvetenskaplig process som sträckt sig över tre år och nu fortsätter på Johannishus Gods.

I arbetet undersöks hur konstnärliga och hantverksmässiga processer kan bidra till identitetsskapande, hållbarhet och utveckling av gestaltad livsmiljö. Det syftar mera övergripande på att stärka fältet samtidskonst, konsthantverk och kulturmiljö i Blekinge, främja tvärsektoriella samarbeten, utveckla nya platsspecifika arbetsmodeller, stärka kulturskapares villkor, skapa nya sammanhang och platser för konst och hantverk.

Medverkande

• Konstnärsgruppen S L A M: Karin Auran Frankenstein, Annika Enqvist, Moa Lönn och Eva Szentivanyi
• Hanna Folkesson: arkitekt, murarmästare och lerbyggare
• Alexander Krohn: keramiker, krukmakaremäster och konsthantverkare, delaktig i Gräv där du står.
• Torbjörn Brorsson, arkeolog och keramikexpert
  
  

Initiativtagare och arrangörer är Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Kulturarv Blekinge, som är en del av Region Blekinge.

Arrangörer och medskapare är också Blekinge museum och Johannishus Godsförvaltning.

AIR Blekinge 2025 blir en del av Leran talar 2026
AIR Blekinge är sedan 2025 ett residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i det tvärsektoriella residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangerades tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025.

Alla tre bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformerna och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse.

AIR Blekinge arrangerades av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio.

Som avslutning på residensperioden presenterade Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg sina arbetsprocesser. Det finns många sammankopplingar mellan Gräv där du står och Leran talar och därför kommer konstnärerna att samarbeta kring en turnerande produktion samt visa enskilda verk på Johannishus Gods i samband och samklang med Leran talar hösten 2026.

Blekinge som produktionsplattform
I regionens nya kulturplan 2026–2029 handlar den särskilda satsningen om att utveckla Blekinge som produktionsplattform. Arbetet med Leran talar lägger en pusselbit till detta långsiktiga arbete.

I Blekinge behöver en stadigare infrastruktur för produktionsplatser utvecklas. Kulturutövare behöver platser för att skapa, pröva, experimentera och arbeta i större skala än en enskild ateljé kan erbjuda. Både tillfälliga och permanenta produktionsplatser är nödvändiga för samskapande arbetsprocesser på plats i Blekinge.

Utveckla nya platser för konst- och kultur – Johannishus Gods

Den vision som Johannishus Gods arbetar för är ”en levande plats – historiskt, nu och i framtiden”. Vi har en plats att förvalta, som sedan länge varit en levande plats, vilket skeppssättningar och andra fornfynd vittnar om. Vi brukar naturen; vi odlar, sköter om och lever av den. Växter, boskap, vilda djur, fåglar, maskar och mikroorganismer lever här. När vi möts och skapar upplevelser tillsammans uppstår liv på denna plats i vårt korta ”nu”. Leran talar är ett projekt som bidrar till det. Vi vill ta hand om platsen och varandra på ett sådant sätt att det finns förutsättningar för en levande plats även i framtiden.

Maria Wachtmeister, Johannishus Gods

Regionens kulturverksamheter samarbetar med olika aktörer för att hitta och samarbeta kring utveckling av nya platser för att visa upp konst, konsthantverk, hantverk, kulturarv och musik. Det handlar om en långsiktig utveckling av möjliga utställnings- och visningsplatser som berör både lokala och gästande kulturarbetare, och i förlängningen besökare som lockas till länet genom kultur.

Under 2026 prövar Johannishus Gods rollen som produktions- och utställningsplats för konst och kultur med natur och hållbarhet som en del av arbetet.

Johannishus Gods har brukats av familjen Wachtmeister i elva generationer sedan 1684, kort efter att Blekinge blev en del av Sverige. I verksamheten ingår skogsbruk, jordbruk, viltförvaltning och fastigheter och de arbetar med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Konst i Blekinge arbetar främjande, strategiskt, rådgivande och operativt för konsten i regionen på olika plan och i samverkan med olika aktörer.

Slöjd i Blekinge arbetar främjande, strategiskt och operativt med utgångspunkt i social,

ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Kulturarv i Blekinge är en regional verksamhet där Blekinges kulturarv

lyfts fram och tillgängliggörs, aktörer samlas för samverkan och pedagogisk verksamhet utvecklas.

Blekinge museums kärnverksamhet är att samla in, vårda och presentera Blekinges historia och kulturarv för allmänheten, från forntid till nutid.