Ingelöf Persdotter - ett blekingskt livsöde

Från ung piga till båtsmansänka och fattighjon. Ingelöf Pehrdotters liv på den blekingska landsbygden kräver sin kvinna. Trots motgångar blir hon en stöttepelare för generationer av sin familj och präglar livet i byn Bränteknuva.

Ett uppslag ur en kyrkobok från 1845

När Ingelöf Pehrsdotter föds i Tving år 1845 har byn precis fått en ny kyrka. Med vitputsade fasader tronar den på höjden över landskapet runt omkring. Den medeltida kyrkan med tillhörande klocktorn har rivits. Det är nya tider nu. Inom bara några decennier kommer den industriella revolutionen att ta Sverige med storm men i Tving är det mesta - förutom kyrkan - än så länge som vanligt. Ingelöf tillhör en stor familj med sju äldre syskon. När hon kommer till världen är hennes mamma Kerstin 39 år gammal och flera av syskonen har redan flyttat hemifrån. Familjen har tidigare sysslat med jordbruk med är sedan en tid inhysta, vilket innebär att de inte arbetar där de bor. Drängar och pigor har slutat. Kanske beror det på försämrad lönsamhet eller pappa Pehr hälsa. En pappa som Ingelöf aldrig lär känna. Våren 1845 blir nämligen en tid av både lycka och sorg för familjen. När Ingelöf bara är en vecka gammal dör Pehr i bröstfeber, en kombinerad lung- och lungsäcksinflammation. Han begravs vid den nybyggda kyrkan.

Som nioåring får Ingelöf en ny hemförsamling när familjen flyttar från Tving till Emmeryd. Utöver Ingelöf och mamma Kerstin följer också syskonen Sven Johan och Ingjerd med. Det är längre till kyrkan än tidigare men till skillnad från vissa andra har de i alla fall ett eget hus att bo i. I 1800-talets Sverige lurar emellertid döden alltid runt knuten. I Emmeryd avlider Ingelöfs storasyster Ingjerd, fortfarande i sena tonåren. Efter det flyttar Sven Johan till Nättraby och snart är det Ingelöfs tur att lämna. 15 år gammal packar hon väskan, vinkar hejdå till landsbygden och beger sig på egen hand in till residensstaden Karlskrona. Trossö välkomnar henne troligen med en isande novembervind från havet. Trots allt är det en plats full av möjligheter. Ingelöf ska jobba som piga hos en matros-familj i Amiralitetsförsamlingen. Familjen har två små barn och i takt med att månaderna går blir hon allt mer van vid vardagens sysslor. Men när hösten kommer vänds livet upp och ner. Inom loppet av två veckor dör värdfamiljens båda barn, ett och knappa tre år gamla. Orsaken beskrivs som bröstsjukdom. Ingelöf måste skaffa ett nytt jobb.

Interör från borgarhem 1800-tal

Interiör från ett borgarhem från Ingelöfs tid. Så här kan det ha sett ut i de stadshem där hon arbetade som piga. Källa Skioptikerarkivet Blekingearkivet

 

Att byta arbetsplats blir något av en vana för Ingelöf de kommande åren. Från matrosfamiljen flyttar hon till en glasmästareänka och stannar ett år. Därefter anställs hon av en skeppareänka och senare en polisöverstekonstapels familj. Flytten mellan hushållen sker varje höst. Då infaller den så kallade slankveckan - en obetald semesterperiod från jobbet då pigor, drängar, statare har möjlighet att byta bostad och arbetsplats. Många pigor gör det som en protest mot dåliga husbönder och i hopp om bättre villkor. Ingelöf får till slut nog av stadslivet. Som 19-åring lämnar hon Karlskrona för Pålycke, en by bara några kilometer från Emmeryd där hon tidigare bott med sin mamma. I Pålycke fortsätter Ingelöf att arbeta som piga, vilket på landsbygden med lätthet innebär 14 timmars arbetsdag. När drängarna vaknar ska pigorna redan ha mjölkat korna och gjort kaffe. Bröd ska bakas, smör kärnas, ull spinnas och sill rensas. Ledigt har pigor bara undantagsvis. Då bär det ofta av till dansbanan.

Kanske är det på dans som Ingelöf träffar drängen Peter från byn Jämsunda. Han är två år äldre än henne och förhoppningsvis gillar de varandra. I september 1865 lystes i vilket fall deras kommande äktenskap i Fridlevstads kyrka. Med andra ord offentliggör prästen de glada nyheterna om bröllop inför församlingen. Då är Ingelöf redan gravid. Vigseln hålls ungefär en månad senare och i februari året efter föds Ingelöfs första barn: sonen Håkan Albert. Det är dags att bli vuxen på riktigt. Ingelöfs man tar anställning som båtsman i Fridlevstad och tack vare det tilldelas de ett eget torp att bo i. Varje båtsman i Blekinge lyder under ett rusthåll (ofta en bondgård). Bonden ser till att Ingelöfs familj får pengar, kläder och tillgång till odlingsbar mark. Hennes man får båtsmansnamnet Rundberg. Med tiden växer också familjen. Under det svåra missväxtåret 1869 föder Ingelöf sitt andra barn, dottern Karolina Juliana, men precis som när hon var liten byts lycka snabbt mot sorg. Bara månader efter att hon välkomnat sin dotter dör Ingelöfs treåriga son Håkan Albert. Till råga på allt verkar Ingelöfs man inte må så bra. Efter endast ett fåtal år på posten blir han avskedad som båtsman och dör plötsligt i en misstänkt stroke kort därefter. Ingelöf är 27 år gammal och lämnas ensam med två små döttrar, varav den yngsta strax ska fylla ett.

Detalj ur kyrkobok där Ingelöf och hennes barns namn syns

Som änka får Ingelöf bo kvar i torpet en tid. I hennes mans ställe anställs en ny båtsman Rundberg - han heter Alfred, har precis kommit hem från Tyskland och flyttar tillfälligt in hos Ingelöf. I trakterna bor dessutom flera andra före detta båtsmansfamiljer. Änkeåren som följer föder Ingelöf tre barn. I kyrkoböckerna beskrivs de som oäkta och ingen man tar öppet på sig faderskapet. Ingelöf ger emellertid sina barn efternamnen Svensson, Svensdotter och Hansdotter. Det verkar alltså som att en Sven respektive Hans gör henne gravid. Trots sin frånvaro stöttar kanske barnens pappor Ingelöf ekonomiskt på något sätt, för trots att hon nu kallas “fattighjon” bor hon som ensamstående i ett eget hus. Alternativet är skrämmande: socknens fattigstuga. 1888 lämnar båda Ingelöfs äldsta döttrar föräldrahemmet. Den ena flyttar till Askunga och den andra till Bränteknuva. Därefter dröjer det inte länge innan bröllopsklockorna ringer över slätterna runt Fridlevstad. Ingelöfs äldsta dotter, Karolina Juliana, träffar en dräng från Bränteknuva och gifter sig drygt ett år efter att hon tagit anställning. De yngre barnen börjar också närma sig vuxenlivet. Sonen Karl Johan flyttar till Skaraborg för att arbeta som ingenjörssoldat vid Karlsborgs fästning och dottern Ida Sofia packar - likt sin mamma 25 år tidigare - väskan för att resa in till Karlskrona och arbeta som piga i en stadsfamilj.

För Ingelöfs allra yngsta dotter, Selma Viktoria, tar livet en något annorlunda vändning. I unga tonåren anställs hon som piga hos kantorn och folkskoleläraren i Fridlevstad. Hon bor i den prestigefyllda Klockaregården i byns epicentrum och utbildas troligtvis av familjen. Till skillnad från sina syskon och mamma Ingelöf har Selma Viktoria nämligen högsta möjliga betyg i kristendomskunskap. Selma Viktoria bor en kort tid i Kristianstad men återvänder sedan plötsligt hem till Fridlevstad och Ingelöf. Mor och dotter flyttar tillsammans till Bränteknuva. De får husrum hos en avskedad båtsman och hans dotter. Men för Selma Viktoria verkar livet på den blekingska landsbygden inte räcka till. Hon smider planer. På andra sidan Öresund hägrar drömmar och redan 1899 besöker hon Danmark. Tre år senare flyttar hon från Sverige för gott.

Ett äldre foto som visar ett ångfartyg på avstånd

Kanske var det med ångfärjan "Kjöbenhavn" som Selma Viktoria reste till Danmark? Foto från Blekingearkivet


I Bränteknuva skaffar sig Ingelöf med tiden ett eget hus och beskrivs utöver fattighjon som småbrukare. Antagligen odlar hon i mindre skala. Efter att Selma Victoria flyttat till Danmark bor Ingelöf för första gången i sitt liv alldeles ensam - en tydlig kontrast mot de barnrika miljöer som omgivit henne sedan födseln i Tving. Men snart fylls stugan återigen av stim. 1905 kliver nämligen en sjuårig flicka över tröskeln och kanske känner Ingelöf igen sig i hennes anletsdrag. Det är hennes dotterdotter Inga Sofia, barn till Ida Sofia som arbetar som piga i Karlskrona. I staden har den ogifta Ida Sofia fött flera barn utan känd pappa - en situation som Ingelöf mycket väl känner igen sig i. Inga Sofia är äldst av dotterns barn och ska nu bo hos sin mormor på landet. Klart Ingelöf ställer upp. Tillsammans firar de in 1910-talet, ett decennium då Ingelöfs ekonomiska ställning förbättras och hon blir fri från stämpeln fattighjon. Inga Sofia är officiellt Ingelöfs fosterdotter.

Medan soldater krigar i västfrontens skyttegravar blir Ingelöf gammelmormor. 19-åriga Inga Sofia föder sonen Ivar Hilmer Konstantin och precis som sin mamma och mormor beskrivs han som oäkta. Först senare tar en man i Karlskrona på sig faderskapet. Snart hotar emellertid en fara mer dödlig än världskrig. Spanska sjukan sprider sig som en löpeld över världen och Ingelöfs familj skonas inte. Dagen innan nyårsafton 1918 dör Inga Sofia i lungsot, vilket antagligen är en följd av spanska sjukan. Ingelöf lämnas ännu en gång ensam med sorg och en litet barn. Hon tar på sig att fostra Ivar Hilmer Konstantin men hans hälsa visar sig vara vacklande. Pojken lider av engelska sjukan, en bristsjukdom som orsakar mjukt och missformat skelett. Hans situation förvärras och Ingelöf ser till att barnbarnsbarnet tas till doktor Julius Lagerholm vid Flottans sjukhus i Karlskrona. Ingen behandling hjälper. Några veckor innan sin sexårsdag dör Ivar Hilmer Konstantin av sjukdomen. Det är en sorglig tid för grannskapet. I samma veva dör också Ingelöfs granne i cancer.

Kanske förs de sammans av sorgen. I vilket fall flyttar Ingelöf en tid därefter in hos den nyblivna grannänkan Johanna i Bränteknuva. I bostaden bor också en hushållerska. Ingelöfs dotter Karolina Juliana (som decennier tidigare gift sig med en dräng från Bränteknuva och sedan bott i Emmeryd) köper grannhuset, antagligen för att vara nära sin åldrade mamma. Där, i korsningen mot Fridlevstad, och i brytningstiden mellan fattig- och folkhems-Sverige lever Ingelöf sin sista tid. Hon blir 81 år gammal.

Text av Matilda Skoglöw

Källdokument:

  • Blekinge Båtsmansregister
  • Husförhörslängder (Tvings kyrkoarkiv , Fridlevstads kyrkoarkiv, Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv).
  • Födelse- och dopböcker (Tvings kyrkoarkiv , Fridlevstads kyrkoarkiv, Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv)
  • Lysnings- och vigselböcker (Fridlevstads kyrkoarkiv)
  • Död- och begravningsböcker (Tvings kyrkoarkiv , Fridlevstads kyrkoarkiv, Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv)
  • Flyttningslängder (Tvings kyrkoarkiv , Fridlevstads kyrkoarkiv, Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv)
  • Blekingearkivet (foton)

Vill du veta mer?

- Sök i Digitala forskarsalen Riksarkivetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, här finns bland annat kyrkoböcker och husförhörslängder

- Sök i Blekinge museums databaserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, här finns bland annat Båtsmansrullorna

- Sök bland foton på Topotek Blekingelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och i Blekinge museums föremåls- och fotodatabaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

- Blekinge släktforskarföreninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster