UNDER ARBETE-Klosterliv - medeltidens Blekinge

Vid 1400-talets slut och en bit in på 1500-talet fanns ett kloster på Torkö, strax utanför Listerby i Ronneby kommun. Idag finns bara en låg mur kvar. Hur kan vi få kunskap om en plats som den här och om de människor som levde där?

Så här såg ruinen efter klostrets kapell ut på 1890-talet (BLM OF 03566)

Vid den här tiden tillhörde Blekinge Danmark och Danmark var precis som Sverige ett katolskt land. Runt om i den katolska världen fanns ordnar, eller kloster som själva byggnaderna kallades, där munkar och nunnor levde. En av dessa ordnar var Franciskanerorden där munkarna kallades för fraciskanermunkar eller gråkappor och nunnorna clarissor. Deras skyddshelgon är Sankt (den helige) Franciskus och Sankta (den heliga) Clara.

Franiciskanermunkarna slog sig ofta ner där mycket folk fanns i rörelse eftersom en viktig del i deras uppdrag var att predika och undervisa. Trakten runt Listerby var just en sådan bra plats då det var mycket folk i rörelse här och dessutom fanns det möjlighet till fiske.

Platsen skulle inte bara vara praktisk, det behövde också vara en speciell och utvald plats. Det var Torkö eftersom några franciskanermunkar på vandring hittade en ovanlig sten. Den såg ut som marmor och liknade helgonet Sankta Clara. Det här gjorde att Torkö blev en helig plats och att påven i Rom gav tillåtelse till att ett kloster skulle byggas här.

Adelsmannen Ture Turesson Bielke som ägde ön skänkte den till franciskanerorden och den danske kungen Hans skänkte även ön Helgeö strax norr om Torkö till klostret. I gengäld skulle munkarna leverera en tunna saltad torsk om året till Sölvesborgs slott.

I ungefär 50 år levde munkar i klostret och kapellet inne i klostret fick namnet Sankta Clara kapell.

På 1520-talet kom reformationen till Norden och Danmark precis som Sverige blev protestantiskt. Kloster avskaffades och någon gång under 1530-talet flyttade munkarna och klostret förvandlades sakta till en ruin.

Hur får vi kunskap om platsen och livet där?

Det finns en ruin kvar efter klostret.

I Fornsök  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du se exakt var den finns och fakta om fornlämningen.

Det går också att söka kunskap genom det som har skrivits om platsen. Torkö kloster nämns i flera brev från 1400-talet. Just dessa två brev finns i Vatikanarkivet.

Vill du titta närmare på hur brev från medeltiden i Sverige kunde se ut så kan du söka i Riksarkivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (SDHK Medeltidsbrev)

Det här brevet är från samma tid som klostret på Torkö, 1523. Läs brevet i högre upplösning här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Hur många ord kan du hitta som du kan läsa?

På Blekinge museum finns bara två föremål bevarade som man vet kommer från klostret på Torkö.

Det är en broderad ryggsköld som har suttit i nacken på korkåpa som har burits under gudstjänster och ett metallföremål som har varit en del av byggnaden. I Blekinge museums samlingsdatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du skriva in "Torkö kapell" som sökord. Du kan också söka efter föremål från medeltiden från andra platser i Blekinge. Prova till exempel sökord som "medeltid" och "kyrka". Du kan skriva in flera ord samtidigt i sökrutan.

BLM 4331 läs mer om ryggskölden här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett viktigt arbete i klostret var att kopiera böcker. Konsten att trycka böcker spreds från mitten av 1400-talet men det var först under 1500-talet som den fick stort genomslag. Man kan därför anta att böcker kan ha kopierats för hand fortfarande på klostret på Torkö.

I Litteraturbanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du se exempel på medeltida handskrifter.

Läs mer

I SO-rummet kan du läsa mer om kyrkan och klostren på medeltiden  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.och om Franciskanorden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här ska dokument läggas upp: Litteraturlista

Slöjdpåse att skicka ut?