Vad berättade man för historier?

Vi människor har alltid berättat historier för varandra. Roliga historier, skrämmande berättelser och sådant man lär sig något av. Historier som har berättats i generationer kallas för muntlig tradition och är en del av vårt immateriella kulturarv. Berättelserna kan lära oss något om hur människor tänkte förr, vad man längtade efter och vad man var rädd för.

När bondesamhället omvandlades till ett industrisamhälle växte behovet att bevara det gamla som var på väg att försvinna. Den muntliga traditionen var en del av detta. Berättelser nedtecknades, samlades i böcker och inspelningar gjordes. Folklivsarkivet gjorde intervjuer och frågelistor. Bland alla berättelser ur den muntliga traditionen som finns i Folklivsarkivet finns den om mannen som förvandlades till varulv. Den berättades av Anders Olsson som var född i Mjällby 1841. Den tecknades ner 1930.

tecknad äldre bild av man anfallen av en varulv

Loup Garrou, 1857. M. Maurice Sand. Wikimedia Commons

En handskriven text ur folkminnesarkivet

Så här står det i texten ovan:

Sägen om varulven

Det var en man och en kvinna, om gick och slog på en äng. Mannen var en varulv, men det visste hon inte om. Rätt som det var kände han på sig, att det kom på honom. Då sa han till henne: "Kommer det något, så slå men sticks inte!" Sedan gick han undan lite. Då kom det något och slet i hennes kjortlar. Om en stund kom han (mannen) fram, och då hade han trasor mellan tänderna. "Tvi vare dig! Du är ju en varulv" sa hon då till honom "Ja, det kunde du sagt i jåns, sa hade jag blivit fri" sa han då. Men han blev visst fri sedan.

Vill du veta mer?

Sök i Folklivsarkivetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster efter berättelser

På Nordiska museets blogg kan du läsa mer om varulvar.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster