Region Blekinge har minskat kostnaderna för inhyrd personal

Region Blekinge har minskat sina kostnader för inhyrd personal med 11,5 procent om man jämför 2024 med 2023. Det framgår av den nationella rapporten Bemanningstrenden som presenteras idag.

- Många insatser och ett målinriktat arbete i hälso- och sjukvården, är förklaringen till att det går åt rätt håll, säger Caroline Nilsson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör.

Bemanningstrenden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för hela landet visar på en historiskt stor minskning av inhyrd personal. I regionerna minskade utgifterna för hyrbemanning med 35,8 procent eller 3,3 miljarder om man jämför år 2024 med föregående år. Regionerna har arbetat intensivt med att minska inhyrningen och under 2024 anslöt man sig till ett regiongemensamt avtal, med gemensam prissättning för hyrbemanning i vården. Syftet är att avropa bemanningstjänster på ett mer likvärdigt sätt, vilket lett till minskade kostnader.

Lyckosam satsning i Blekinge för att minska inhyrningen av sjuksköterskor

För Blekinges del motsvarar minskningen på 11,5 procent totalt 31 miljoner kronor. Region Blekinge har gjort en särskild satsning framför allt riktad mot inhyrning av sjuksköterskor och för denna yrkesgrupp har kostnaderna minskat med 32 miljoner kronor. När det gäller läkare har däremot kostnaderna för inhyrning ökat med cirka 1 miljon kronor.

Det finns inte en enskild förklaring till varför minskningstakten i Blekinge varit lägre än riket i stort utan det kan vara olika faktorer som samspelat, exempelvis beslut om anställningsstopp och varsel liksom förändringar på ledningsnivå.

- Helt klart behöver vi öka takten det gäller minskningen av inhyrd personal, men vi är på god väg , säger Caroline Nilsson

Centraloperation blev hyrfri

En av de verksamheter som gjort sig helt oberoende av inhyrd personal är centraloperation i Karlskrona. Här arbetar totalt 90 medarbetare dygnet runt och personalstyrkan består av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och undersköterskor.

I september tillsvidareanställdes de tre sista hyrsjuksköterskorna på centraloperation och sedan dess har man varit hyroberoende. Lena Leidefalk är avdelningschef på centraloperation och hon menar att det finns flera förklaringar till varför man nu är hyroberoende

- Exempel på åtgärder är erbjudande av utbildningsanställningar, extern rekrytering från andra regioner och återrekrytering av sjuksköterskor som lämnade oss efter pandemin. Men vi har också arbetat hårt för att förbättra arbetsmiljön. Vi hade en period när många sjuksköterskor slutade. Men genom olika åtgärder, bland annat med schemalagd återhämtningstid och möjlighet till ostörd reflektion och fasta individuella scheman har vi vänt trenden, berättar Lena Leidefalk.

För hälso- och sjukvården i sin helhet gäller nu fortsatt fokus på att bli hyroberoende. En kombination av åtgärder ska bidra till att målet nå: effektivare bemanning, insatser för att förbättra arbetsmiljön, konkurrenskraftiga löner, goda möjligheter till utveckling och följsamhet till det nationella avtalet.