Beredskapsläkaren: ”Vi har mycket att lära av Ukraina”

Beredskapsläkare Lisa Stokseth har varit i Ukraina för att ta del och lära av deras erfarenheter av att bedriva civil sjukvård i krig. Hon beskriver ett land med två ansikten och en sjukvård med hög kapacitet trots återkommande attacker mot just sjukhusen.

-Vi har mycket att lära av det de inte kunde förutse.

Den 21 april, annandag påsk, reste Lisa Stokseth till hamnstaden Odessa tillsammans med representanter från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Syftet med resan var främst att ta del av erfarenheter från sjukvården i det krigsdrabbade Ukraina. Det är viktiga erfarenheter för en beredskapsläkare som arbetar med att bygga upp en sjukvård som ska fungera även i krig.

-Det finns inte många källor att ta del av som handlar om att bygga upp den civila sjukvården till att fungera i krig så den här resan var mycket värdefull ur det perspektivet. Jag lärde mig mer under en enda dag där än under ett år här hemma, säger Lisa Stokseth som är Region Blekinges beredskapsläkare.

Värdefull kunskap

Det finns mycket från resan som hon inte kan berätta av säkerhetsskäl, känslig information som handlar om begränsningar i landets sjukvårdskapacitet. Men det hon kan berätta är att vi i Sverige och Blekinge har mycket att lära, särskilt av det som sjukvårdssystemet i Ukraina inte kunde förutse.

-Det handlar bland annat om att förstärka områden som vi kanske inte har tänkt på och att prioritera andra åtgärder som är särskilt viktiga.

Samtidigt konstaterar Lisa Stokseth att vi ligger långt fram.

-Vi har en oerhört god grund att stå på, speciellt här i Blekinge där vi har kommit långt och redan har uppnått en god förmåga. Jag känner mig tryggare med vår beredskap efter den här resan. Jag ser att vi har satsat på rätt förstärkningar, säger Lisa Stokseth.

Stora kontraster

Hon var på plats i en vecka och reste bland annat runt med frivilligorganisationen Operation aid. Hon fick se en sjukvård som när kriget startade 2022 var mitt i uppbyggnaden av ett mer modernt sjukvårdssystem. Hon beskriver det som ett mellanting mellan sovjetisk och västerländsk sjukvård.

-Man kunde få se en splitterny avancerad röntgenmaskin i en gammal och sliten sjukhussal. Det var ungefär så långt de hade hunnit när kriget bröt ut, säger Lisa Stokseth.

Under ett annat besök på ett frontnära sjukhus fick de se hur man förbereder för att bedriva vård i skyddade utrymmen, i det här fallet i en källare. Precis detta övade Region Blekinge tillsammans med Försvarsmakten redan våren 2023.

Ett annat syfte med resan var att ta reda på vilka samverkansbehov som finns och vad Sverige skulle kunna bidra med i form av stöd till landets sjukvård. Sverige har redan skickat ett antal ambulanser till Ukraina, men mer stöd behövs.

Desinformation och flyglarm

Lisa Stokseth berättar att spåren av attackerna syns överallt. Som bombskadade sjukhusbyggnader, fönsterrutor täckta med träskivor i stället för glas och inte minst oändliga rader av nya gravar. Hon berättar också om avsiktliga strömavbrott som möjliggör spridning av desinformation och flyglarm som avbrott i vardagen. För trots krig så finns det en vardag. Det är det hon menar med landet med två ansikten.

-Odessa är så vackert med sin byggnadskultur och på landsbygden fortsätter människorna att odla sin mark. Det är också därför det kan vara svårt för många att bara lämna, de har ju hela sina liv där, säger Lisa Stokseth.

Stor försvarsvilja

Hon beskriver också ett folk med en enorm försvarsvilja som inte ger upp. De fortsätter att bygga upp det som kriget raserar, som sjukhusen som i det här kriget är militära mål. På frågan om säkerheten och om hon var rädd svarar Lisa att vi svenskar nog är lite fredsskadade.

-Jag kände mig lite naiv och kanske inte så rädd som jag borde vara. Vi förstår nog inte riktigt hur verkligt och hur nära kriget är. Men givetvis vidtog vi olika säkerhetsåtgärder, som att alltid betala notan på restauranger först, alltid ha gympaskor och en så kallad ”grab bag” med bland annat mat och kläder om man snabbt behövde lämna ett ställe. Och det behövde vi ju eftersom det var attacker varje dygn.

Hur lever ukrainarna själva?

-De springer inte på alla flyglarm, men de tar heller inga onödiga risker.

Lisa Stokseth berättar om en äldre kvinna som lever i sitt bombskadade hus väldigt nära fronten. Alla grannar har lämnat, hon är ensam kvar.

-Hon satt på sin trappa och såg ut som att hon väntade. Det var en stark bild som har fastnat hos mig.

Reser igen

Lisa Stokseth är nu åter på svensk mark. Hon delar med sig av erfarenheterna från resan i olika forum, både nationellt och inom Region Blekinge. Resan ska även resultera i en rapport som andra regioner kan ta del av i arbetet med att bygga upp sjukvården för att fungera i krig. Och hon planerar redan för nästa resa.

-Jag åker ner igen inom kort för att besöka andra platser och fler delar inom sjukvårdkedjan. Det finns mycket kvar för oss att lära av Ukraina, säger Lisa Stokseth.