- Startsida
- Regional utveckling
- Trafik och samhällsplanering
- Samhällsplanering
- Blekinge Bostadsnätverk
Blekinge Bostadsnätverk
I januari 2025 kickades Blekinge Bostadsnätverk igång. Nätverket syftar till att få igång en återkommande dialog och gemensam kunskapshöjning mellan aktörer med intressen och engagemang för Blekinges bostadsmarknad.
Blekinge Bostadsnätverk riktar sig både till politiker och till tjänstepersoner inom offentlig sektor som kommuner, länsstyrelse, region och kommunala bostadsbolag, samt privata byggaktörer, fastighetsägare, bostadsutvecklare, samt mäklare och långivare med flera. Nätverket koordineras av Region Blekinge och branschorganisationen Byggföretagen och numera även av Fastighetsägarna Syd.
På uppstartsmötet i januari 2025 presenterades bland annat en omvärldsanalys inklusive framgångsfaktorer för hur andra kommuner och regioner har ökat sitt bostadsbyggande. På senaste träffen i november 2025 lyftes bland annat den pågående förstudien för en byggåterbrukscentral i länet och en insiktsstudie kring framtida boendeformer med småhuskvalitéer (finns att läsa längre ner på sidan).
2024 antogs nya intentioner för ett ökat bostadsbyggande i Blekinge av länets fem kommuner, Region Blekinge och Länsstyrelsen Blekinge. Region Blekinge är ansvariga för den första intentionen som handlar om att visualisera byggbar mark för bostäder i länet. En workshop hölls under senaste nätverksträffen inom Blekinge Bostadsnätverk för att tillsammans bena i vilken byggbar mark som bör visualiseras för att få till ett ökat bostadsbyggande i Blekinge.
Tidigare insatser som har gjorts inom området bostadsmarknad
Blekinges kommuner upplever sedan några år tillbaka att det råder bostadsbrist i länet, samtidigt som länet i förhållande till riket har en låg byggtakt av nya bostäder. För att öka kunskapen om vilka bostäder som både befintliga och framtida Blekingebor efterfrågar tog Region Blekinge och Länsstyrelsen Blekinge tillsammans fram ett regionalt kunskapsunderlag kring detta 2021.
Det regionala kunskapsunderlaget har kartlagt vilket behov av bostäder som finns i länet, samt den långsiktiga bilden av befolkningsförändringen och dess behov över en längre tid. Analysen handlade både om bostadsbehov och efterfrågan av nya bostäder i länet. Metoden har en demografisk utgångspunkt och behovet bestäms av faktorer som befolkningsmängd, ålderssammansättning, hushållsstorlek och hushållssammansättning. För att komplettera denna bild analyserades även efterfrågan av bostäder, priser och ekonomiska förutsättningar, exempelvis betalningsvilja. Detta för att förstå och förklara hur många bostäder per år, bostadsrätter och hyresrätter i flerfamiljshus samt småhus, som hushållen utifrån sin betalningsförmåga kan och vill efterfråga (även kallat marknadsdjup).
En uppdatering av den regionala analysen görs under året och blir klar under hösten 2026. I uppdraget ingår precis som tidigare analys att både beräkna det demografiskt drivna bostadsbehovet (hushållskvotsmetoden) och att beräkna efterfrågan (marknadsdjupet). Detta görs för kommunerna, kommunhuvudorterna och kompletterande orter med fler än med 1000 invånare (samma indelning som i analysen 2021).
Nytt för denna gång blir även att nivån under tätorter med 1000 invånare också kommer att analyseras genom att klustra typområden, exempelvis kustområden och landsbygdsområden, för att se på bostadsbehov och bostadsefterfrågan även där. Det kommer också bli en analys och mappning kopplat till det befintliga bostadsbeståndet, samt att se hur bostadsbehov och efterfrågan ändras utifrån olika scenarier, som exempelvis infrastruktursatsningar och näringslivsetableringar.

