Långtidsutfall efter navelbråcksoperation

En avhandling som undersöker vilka symptom patienter med tillståndet navelbråck har, samt om dessa förbättras av en operation. I avhandlingsarbetet utforskar vi också huruvida registerdata från skandinaviska klagomålsdatabaser kan användas för att mäta långtidsutfall efter kirurgiska ingrepp.

Bakgrund
En navelbråcksoperation är ett vanligt, oftast mindre kirurgiskt ingrepp för att åtgärda när bukväggen vid naveln försvagats och brustit. Årligen utförs mellan 4 000 – 5 000 sådana operationer i Sverige. En operation genomförs traditionellt vid symptom så som smärta och obehag, där hålet stängs och i vissa fall förstärks med ett plastnät. Efter en operation är risken för återfall av bråcket (recidiv) det mest välstuderade utfallsmåttet och det är välkänt att användandet av plastnät förebygger just återfall av navelbråck. Övriga långtidsresultat är dåligt belysta och det finns ett flertal oklarheter gällande utfall efter navelbråckskirurgi. Tillgängliga data från studier på övriga främre bukväggsbråck talar för att användningen av nät medför en 5-procentig risk för att drabbas av en nät-relaterad komplikation som kräver en reoperation inom 5 år. Vidare indikerar andra studier att kronisk smärta (smärta mer än 3 månader efter en genomgången operation) förekommer hos ca 5% av patienter efter en navelbråcksoperation oavsett användning av förstärkande nät även om undersökta populationer är små. Användandet av data från patientklagomål är ett relativt nytt sätt att mäta oönskade utfall efter kirurgi på. I vårt projekt har vi sett att nätkomplikationer är en viktig orsak till att patienter erhåller ekonomisk kompensation efter navelbråcksoperationer och att kronisk smärta är en vanlig orsak till att ansöka om ekonomisk kompensation efter en navelbråcksoperation oavsett om ett plastnät använts vid operationen.

Efter ljumskbråckskirurgi (ett ingrepp mycket likt navelbråckskirurgi), talar tillgängliga data starkt för att risken för kronisk smärta är 5%. Kunskap om ekonomisk kompensation av kronisk smärta är begränsad efter ljumskbråckskirurgi men samtidiga komplikationer kan medföra så kallad bias vid analys av klagomål på kronisk smärta efter en ljumskbråcksoperation. Vi har därför undersökt klagomålsdata där vi analyserat isolerade kronisk smärta jämfört med kronisk smärta i kombination med andra klagomål. Preliminära data talar för att isolerad kronisk smärta är mycket vanligt bland patienter som söker ekonomisk ersättning efter en ljumskbråcksoperation men att detta sällan medför ekonomisk ersättning.
Avslutningsvis används patientrapporterade utfallsmått (patient-reported outcome measures; PROMs) i stigande grad för att utvärdera utfall av kirurgi. PROMs är ett mätinstrument av patienters symptom definierat av patienterna själva. Studier på PROMs gällande navelbråck har dock överraskande inte visat att PROMs förbättras efter en navelbråcksoperation. En möjlig förklaring är att undersökta PROMs inte definierats preoperativt och/eller att använda PROMs definierats av kirurger och inte patienterna själva. Det finns i nuläget inga jämförelser mellan patienters faktiska symptom och kirurgers skattade symptom efter genomgången navelbråcksoperation i litteraturen. PROMs efter navelbråckskirurgi är mycket sparsamt undersökt och vi samlar nu in data där vi jämför patienters faktiska rapporterade symptom före och efter en operation, med bråck-kirurgers skattningar av vanliga symptom. Förhoppningen är att bättre kunna identifiera vilka symptom som en navelbråcksoperation avhjälper.

Studiedesign och metod

Avhandlingen består av 4 arbeten:

Studie I - Kompensation efter navelbråckskirurgi: nät och icke-nät relaterade klagomål
”Compensation after umbilical hernia repair: prosthesis and non-prosthesis claims”

Material och metod
Retrospektiv analys av klagomålsdata efter navelbråckskirurgi i Sverige och Danmark. Klagomål identifierade över en 13 år lång period med utdrag ur register från Landstingets ömsesidiga försäkring (LÖF) och Patienterstatningen (danska motsvarigheten till LÖF). N = 181.

Konklusion
Nät-relaterade komplikationer och kronisk smärta var viktiga långtidsutfall efter navelbråckskirurgi. Nät-relaterade komplikationer, men inte kronisk smärta, utgjorde viktiga orsaker för att beviljas ersättning.

Publicerat januari 2022.
https://doi.org/10.1093/bjs/znac054 Länk till annan webbplats.

Studie II - Patientklagomål och ekonomisk kompensation för isolerad kronisk smärta efter operation för ljumskbråck.

Material och metod
Retrospektiv analys av klagomålsdata efter ljumskbråckskirurgi. Stratifikation av data i 3 klagomålsgrupper: isolerad kronisk smärta, kronisk smärta kombinerat med andra klagomål och klagomål som ej berör kronisk smärta. Klagomålsdata insamlat från Patienterstatningen, Danmark. N = 507.

Konklusion
Isolerad kronisk smärta är vanligt hos patienter som söker ekonomisk ersättning efter en genomgången ljumskbråcksoperation men ersätts i lägre grad än kompensation för andra klagomål. Kronisk smärta bör betraktas som den primära komplikationen efter en ljumskbråcksoperation. Artikel slutbearbetas våren 2025.

Studie III - Jämförelse av preoperativa patientrapporterade utfallsmått med utfallsmått definierade av kirurger vid elektiv operation för navelbråck.

Material och metod
En prospektiv, multicenter-studie på patienter som bedöms för navelbråck på kirurgmottagningar i Sverige (region Blekinge, region Kronoberg, region Halland, region Skåne).

Status

Datainsamling pågår.

Studie IV - Förbättrar navelbråckskirurgi preoperativa patientrapporterade utfallsmått?

Material och metod
En prospektiv, multicenter-studie i Sverige (region Blekinge, region Kronoberg, region Halland, region Skåne) på patienter som genomgått en elektiv navelbråcks-operation. 3 månaders-uppföljning med hjälp av ett blindat frågeformulär före och efter en operation.

Status

Datainsamling pågår.

Förväntad klinisk nytta

Genom att belysa vilka symptom en navelbråcksoperation kan förbättra och samtidigt undersöka vilka risker som förekommer får patienter och kirurger en ökad förståelse för indikationen att operera navelbråck. Att undersöka metoder att mäta PROMs på kan även potentiellt bidra till ökad förståelse för hur man kan mäta utfall även efter annan kirurgi. Att belysa och analysera klagomålsdata bidrar också till att öka förståelsen till hur sådan data kan användas för att förbättra kirurgiska ingrepp.

Kontakt

Martin Frimand Rønnow

Email: martin.frimand_ronnow@med.lu.se