I blodgasanalysen ingår pO2, pCO2, pH och Oxygenmättnad (SO2) samt de beräknade parameterna basöverskott och standarbikarbonat. Analys av dessa komponenter ger en grundläggande bild av kroppens respiratoriska och metaboliska tillstånd samt hur olika kompensationsmekanismer aktiveras för att normalisera tillståndet vid syrabas-balanssrubbningar. De säger dock sällan något om grundorsaken till rubbningar. Därför kan analyserna användas inom många olika kliniska sammanhang, inklusive toxikologi.
Komponenterna är ofta inbördes beroende så att förändringar exempelvis i pCO2 leder till förändringar i pH och den metabola markören basöverskott. Laktat kan också vara av betydelse vid bedömning av patientens syrabasstatus och analysen finns valbar på blodgasinstrumenten.
pH
Arteriellt pH återspeglar kroppens sammantagna syrabasförhållande, som främst påverkas av respiratoriska och metaboliska komponenter, men säger ensamt ingenting om orsaken till eventuelll förskjutning i syrabasbalansen. Acidos med sänk pH ses vid försämrad utandning av koldioxid (mätt med pCO2) och vid anrikning av sura metaboliter (t ex vid circulationssvikt och diabetesacidos) eller förekomst av exogena substanser som sänker pH (t ex alkoholmetaboliter och läkemedel).
pO2
Syrgastrycket bedöms tillsammans med de övriga parametrarna för att påvisa ventilations-/perfusionsrubbning och övriga syrabasrubbningar. Analysen är också indicerad vid behandling av akuta och kroniska lungsjukdomar för att rätt styra syrgas- eller respiraratorbehandling. Samtidigt sänkt pO2 och förhöjt pCO2 talar för hypoventilation, som kan vara primär eller en kompensation för en metabol alkalos.
pCO2
Koldioxid bildas vid metabolism i kroppens celler och transporteras i flera olika former via buffertsystem i blodet till lungorna, där eliminationen sker. Den största delen transporteras i form av bikarbonatjon i plasma plus vätejonbunden till erytrocyterns och extracellulärrummets buffertar , främst hemoglobin. Sänkta pCO2 värden ses vid hyperventilation t ex kompensation av en metabolisk acidos.
Syrgasmättnad (sO2)
Syrgasmättnaden utgör ett direkt mått på hur stor del av hemoglobinets syrebindande kapacitet som är utnyttjad.
Basöverskott
Basöveskottet (base excess, BE) är ett mått på förändringar i samtliga buffertar i blodet och analysen används för att mäta metaboliska förändringar i syrabasbalansen. Det definieras som den mängd syra (mmol/L) som måste tillföras en liter blod för att förskjuta pH till 7,4 vid 37º C, aktuell syrgasmättnad och pCO2 = 5,3 kPa. Basöverskottet beräknas från pH, pCO2 och ett standardiserat Hb.
Laktat
Glukos omsätts till pyruvat genom glykolysen. Under anaeroba förhållanden reduceras pyruvat till laktat som kan utsöndras i urinen eller tas upp i levern och där omvandlas till glukos. Ökade laktathalter i blod beror antingen på ökad bildning, p.g.a. snabbt insättande uttalad vävnadshypoxi, eller på minskad elimination via lever och njure, och den förhöjda laktathalten leder oftast till en laktacidos. Muskelansträngning kan ge en mer än 10-faldig ökning av laktathalten, som i vila dock snabbt sjunker till en normal nivå.
Vanligaste orsaken till laktacidos är s.k. hypoxisk laktacidos vilken orsakas av uttalad vävnadshypoxi, t.ex. på grund av kardiogen eller hypovolemisk chock. Vid uttalad leversvikt kan höga laktatnivåer ses. Vid njurinsufficiens är risken ökad för laktatacidos pga. minskad elimination.
Natrium
Natriumjonen är den dominerande katjonen både i plasma och interstitiellt med en koncentration på ca 140 mmol/L. Intracellulärt är natriumjonkoncentrationen cirka 10 mmo/L. Natriumbalansen är starkt knuten till vätskebalansen och natriumjonen är den vikitgaste jonen för att upprätthålla kroppens osmotiska tryck. Utsöndring av natrium regleras i njurarna, främst via renin-angiotensin-systemet men också indirekt via ADH.
Kalium
Kaliumjonen är den intracellulärt dominerande katjonen och är viktig för att upprätthålla intracellulär volym och cellens elektriska membranpotential. Kaliumjoner absorberas fullständigt i tarmen och utsöndringen regleras främst via njurarna.
Klorid
Kloridjonen är den dominerande anjonen i plasma med en koncentration på ca 100 mmol/L. Kloridjonen skapar tillsammans med natriumjonen den viktiga balansen mellan katjoner och anjoner i plasma. Utsöndringen av kloridjoner regleras av njurarna.
Glukos
Koncentrationen av glukos i blodbanan bestäms av balansen mellan in- och utflöde och är kraftigt varierande över dygnet. Insulin och regleringen av denna spelar en nyckelroll i glukoshomeostasen. Både för låga och för höga koncentrationer av glukos är skadliga för kroppen. Glukos tillförs till kroppen förutom från kosten också från levern.
Hemoglobin
Hemoglobinet har tre avgörande funktioner, transport av syre till vävnaderna, transport av koldioxid från vävnaderna och funktion som buffert för att motverka pH-förändringar.
