Kalium finns mestadels intracellulärt, framför allt i muskelceller. Eftersom ett stort antal cell- och kroppsfunktioner är beroende av normal kaliumgradient över cellmembranen, hålls koncentrationen kalium i plasma mycket konstant. Kalium absorberas fullständigt i tarmen och utsöndras huvudsakligen via njurarna
Kaliumnivån analyseras för att bedöma njurfunktionen, följa diuretikabehandling, bedöma belastning av vävnadsskada och intravasal hemolys. Analysen ingår i en fullständig bedömning av syra-basstatus.
Hypokalemi orsakas dels av ökat intracellulärt upptag av kalium och dels av en sann kaliumbrist. Sann kaliumbrist ses vid långvarig svält, långvariga diarréer eller kräkningar. Diuretikabehandling samt behandling eller intoxikation med tubuliskadande substanser (cytostatika, svampgift, tungmetaller) kan leda till hypokalemi.
Hyperkalemi orsakas dels av läckage av intracellulära kaliumjoner, dels av kaliumjonretention på grund av otillräcklig njurfunktion och ökar risken för bradyarytmier och hjärtstopp.
Litiumjoner har snarlika egenskaper som kaliumjoner och kan därför påverka mätningen av kalium – höga litiumnivåer kan ge falskt förhöjda kaliumnivåer. Falskt höga nivåer kan också orsakas av hemolys, fördröjd centrifugering eller vid högt leukocytinnehåll.
Hypokalemi ses oftast vid behandling med diuretika utan adekvat kaliumsubstitution samt vid tubulära skador. Hypokalemi förekommer också vid långvarig parenteral nutrition utan samtidig kaliumsubstitution, vid metabolisk alkalos och vid abnorma förluster via digestionskanalen. Också vid primär aldosteronism med hypertoni (Conns syndrom), sekundär hyperaldosteronism (Gittelmans syndrom) och i en del fall av Cushings syndrom. Delirium tremens föregås ofta av en övergående hypokalemi. Den kan också uppkomma vid korrigering av acidos, särskilt diabetesacidos. Falsk hypokalemi kan ses vid uttalad leukocytos, framför allt med blaster.
Kostintag samt koncentrationen kalium i plasma bestämmer hur mycket kalium som frisläpps genom urinen. Utsöndringen av kaliumjoner påverkas även av syra-basbalansen, ADH-koncentrationen, tubulära flödeshastigheten samt aldosteronsekretionen.
tU-Kalium används för att följa omsättningen av Kalium. Används ofta tillsammans med tU-Natrium för att bedöma behovet av diuretikabyte hos ex. patienter med hjärtinsufficiens.