Konjunkturläget i Blekinge

Senast uppdaterad: 2025-01-09

Om konjunkturläget i Blekinge

Konjunkturläget Blekinge syftar till att ge en övergripande bild av läget i länet med hjälp av nationell och regional statistik hämtad från offentliga databaser. Region Blekinge tar fram rapporten och uppdaterar innehållet kvartalsvis. För frågor om rapportens innehåll kontakta johan.raustorp@regionblekinge.se eller simon.ljungqvist@regionblekinge.se.

Om statistiken

I rapporten används statistik från en rad olika källor och i anslutning till varje figur finns hänvisning till var data är hämtad och vilken period som avses. I huvudsak har vi använt data från Arbetsförmedlingen (Arbetslöshet och varsel), Konjunkturinstitutet (BNP-prognos, konjunkturbarometern och styrränta), SCB (arbetskraft, befolkning, inflation, konkurser, sysselsättning) och Tillväxtverket (turism).

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Det sker för närvarande stora förändringar i arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken. Det har inneburit att beräkningen av andelen arbetslösa har förändrats, vilket har resulterat i att statistiken över andelen arbetslösa inte går att jämföra med beräkningssättet som använts tidigare. Med det nya beräkningssättet finns en tidsserie från 2021 och framåt tillgänglig via Arbetsförmedlingen.

Ett komplement till arbetslöshetsstatistiken är att använda sysselsättningsstatistik. Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) som bor i Blekinge och som har ett arbete, oavsett var de arbetar. Måttet indikerar balansen mellan befolknings- och jobbtillväxt. Det är relevant eftersom det inte endast relaterar till arbetskraften utan fångar aktivitetsgraden för hela befolkningen i arbetsför ålder. Tidigare har den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på regional nivå varit förenad med relativt lång eftersläpning men med ny statistik från SCB (Befolkningens arbetsmarknadsstatus - BAS) är det möjligt att med ett par månaders eftersläpning redovisa sysselsättningsgraden i länet. Det öppnar upp nya analysmöjligheter och bland annat kan vi tydligt se säsongsvariationerna i sysselsättning.

Till sist är det viktigt att notera att från andra halvan av 2023 påverkas den redovisade befolkningsstatistiken av att Skatteverket påbörjat kontroller av personer med upphörda uppehållstillstånd, vilket har lett till att fler personer än vanligt avregistrerats som utvandrade. I Blekinge har det bidragit till en kraftig befolkningsminskning under 2023 och det administrativa arbetet på Skatteverket har fortsatt under 2024.

Konjunktur

• En djupare och mer utdragen lågkonjunktur än tidigare befarat.
  
• Hushållens konsumtion har utvecklats överraskande svagt och hushållen fortsätter att vara återhållsamma.
• Inflationstakten runt målet och fler räntesäkningar?

Läs mer och visa figurer

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur

Under stora delar av 2022 var den svenska konjunkturen god. Omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats och Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Under det tredje kvartalet 2024 ökade BNP med 0,3 procent men Konjunkturinstitutets bedömer att BNP minskar under det fjärde kvartalet. Lågkonjunkturen bli något djupare och mer utdragen än vad som tidigare förutsågs och det dröjer en bit in i 2025 innan konjunkturen vänder uppåt och lågkonjunkturen förväntas bestå även under 2026.

Snabba prisökningar och stigande räntor har minskat köpkraften, vilket resulterat i bland annat minskad konsumtion och minskat bostadsbyggande. Fallande inflation och lägre räntor under 2024 har dock inte bidragit till den snabba återhämtningen i ekonomin som många bedömare trott och hushållens konsumtion har fortsatt att utvecklas svagt.

Lägre inflation, reallöneökningar och minskade ränteutgifter förväntas dock bidra till ökad konsumtion framöver men hushållen bedöms vara fortsatt återhållsamma och i konjunkturinstitutets senaste prognos revideras hushållens konsumtion ned för 2025, vilket resulterar i att BNP-tillväxten revideras ner till 1,2 procent.

Flera enkätundersökningar har dock visat på en stigande optimism under det senaste året. Barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivet och bland hushållen har vänt upp 2024 och uppgick i december till 97,5. Det signalerar dock på ett fortsatt svagare stämningsläge än normalt.

Hushållens konfidensindikator hade fram till december månad stigit 14 månad i rad, vilket förklaras av ljusare utsikter för både egen och svenska ekonomi. I december sjönk konfidensindikatorn kraftigt och uppgick till 96,7, vilket är under det historiska genomsnittet. Nedgången förklaras främst av en mindre optimistisk framtidssyn på både egen och svensk ekonomi.

I näringslivet dämpades optimismen under hösten 2022 och under 2023 var stämningsläget svagare än normalt. Under 2024 har indikatorn åter stigit och uppgick i december till 100,6, vilket är i linje med det historiska genomsnittet. Inom detaljhandel är indikatorn stark medan den inom bygg indikerar ett normalläge. För både tjänstesektorn och tillverkningsindustrin visar konfidensindikatorn på ett svagare stämningsläge än normalt.

Inflationen stabiliseras och fler räntesänkningar?

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemi, krig och expansiv ekonomisk politik resulterade i kraftigt stigande inflation och under hösten 2022 kulminerade inflationen då inflationstakten var den högsta sedan 1991. I november 2024 uppgick KPIF-inflationen till 1,8 procent, vilket var andra månaden i rad som inflationen ökade. Den preliminära inflationstakten för december var dock 1,5 procent, vilket innebar att inflationen åter föll tillbaka och både Konjunkturinstitutet och Riksbankens prognoser pekar på att inflationen stabiliseras runt inflationsmålet på 2 procent det kommande året.

Sverige har under lång tid haft rekordlåga räntor, men i samband med snabba prisökningar höjde Riksbanken styrräntan från 0 till 4 procent under en 18-månadersperiod. I maj 2024 sänktes åter styrräntan i Sverige och sedan dess har ytterligare fyra räntesänkningar skett. Både Riksbankens egen prognos och Konjunkturinstitutet prognos pekar på fortsatta räntesänkningar även om de skiljer sig åt i hur många räntesänkningar som förväntas under 2025 och nivån på styrräntan vid årets slut.

Sysselsättningsutvecklingen i Blekinge

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur påverkar inte alla regioner på samma sätt och i samma utsträckning. Finanskrisen påverkade Blekinge kraftigt med vikande efterfrågan och sysselsättningen föll kraftigt. Återhämtningen de efterföljande åren gick framför allt snabbt i storstadsregionerna tillsammans med närliggande regioner. I Blekinge var den ekonomiska återhämtningen svag och länet upplevde under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades andra branscher som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

Trots en vikande konjunktur höll arbetsmarknaden emot länge men under hösten 2023 började antalet sysselsatta att minska. Under det tredje kvartalet 2024 minskade antalet sysselsatta i Blekinge med 1,2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år och sysselsättningen minskade även i riket (0,5 procent). Sedan pandemin har sysselsättningsutvecklingen i länet varit blygsam i jämförelse med övriga regioner och legat under riksgenomsnittet. Det finns dock en stor spridning mellan regionerna och den kraftiga industriella utbyggnaden i Västerbotten får stort genomslag. Av kommunerna har Karlskrona och Karlshamn haft en positiv sysselsättningsutveckling under det senaste året.

Under hösten 2023 ökade antalet konkurser om än från låga nivåer. Fram till och med november har 97 företag gått i konkurs i Blekinge under 2024, vilket är 13 fler än motsvarande period året innan. 174 anställda är berörda av konkurser i länet, vilket var en ökning med 15 anställda jämfört motsvarande period föregående år.

1

2

3

4

5

6

7

8

Arbetsmarknad

• Lågkonjunkturen har resulterat i högre arbetslöshet och fler personer berörda av varsel.
• Sysselsättningsgraden är fortsatt högre än i riket.
  
• Stora skillnader i arbetslöshet mellan grupper.

Läs mer och visa figurer

Lågkonjunkturen påverkar arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har under konjunkturavmattningen i svensk ekonomi stått emot länge. En viktig förklaring är den fortsatt höga efterfrågan och stora bristen på arbetskraft inom flera sektorer. En annan förklaring är att lågkonjunkturen slår genom med viss fördröjning på arbetsmarknaden. Under hösten 2023 försvagades utsikterna och den utdragna lågkonjunkturen har lett till stigande arbetslöshet. Både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer stabiliseras under inledningen på 2025 för att åter minska under andra halvåret i takt med att ekonomin stärks.

I Blekinge har arbetslösheten stigit de sex senaste månaderna och november uppgick arbetslösheten i Blekinge till 7,6 procent, vilket är 0,4 procentenheter högre än i november föregående år. Den goda utvecklingen i regionen efter pandemin har inneburit att differensen i förhållande till riksgenomsnittet har minskat och uppgår till 0,7 procentenhet. Trots det är arbetslösheten i Blekinge den femte högsta i landet. Från 2021 har arbetslösheten minskat i alla kommuner och återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby. Trots det är arbetslösheten i kommunen högst i länet. I Karlskrona är arbetslösheten som lägst och det är också enda kommunen i länet där arbetslösheten är lägre än riksgenomsnittet.

Ett annat tecken på en försvagad arbetsmarknad och en nedgång i efterfrågan är att antalet personer berörda av varsel ökat från hösten 2023. Under 2024 har varseltalen stabiliserats på en förhöjd nivå. Antalet berörda av varsel i Blekinge fram till och med november 2024 uppgick till 722 personer, vilket är fler de tre föregående åren tillsammans. Det är dock viktigt att beakta att varsel inte alltid leder till uppsägning.

Sysselsättningsgraden i Blekinge har under lång tid legat under riksgenomsnittet men från 2020 har gapet successivt minskat och i november 2024 var sysselsättningsgraden 0,2 procentenhet högre i Blekinge än i riket. Sysselsättningsgraden i Blekinge uppgick till 79,8 procent och som högst var den i Karlskrona (81,4 procent) följt av Sölvesborg (81 procent och Karlshamn (79,6 procent).

Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet

Efter de inledande och turbulenta månaderna av pandemin har utvecklingen på arbetsmarknaden varit positiv fram till hösten 2023. Det innebar att arbetslösheten sjönk för samtliga grupper. Arbetslöshetsnivån varierar dock fortfarande kraftigt. För inrikes födda är arbetslöshetsnivån låg (5,1 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån relativt hög (19,5 procent). Trots att arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt är 45 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen födda i utlandet. Integrationen är på så sätt en central fråga då bristen på kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning.

1

2

3

4

Befolkning

• Antalet invånare i Blekinge har minskat fem år i rad.
• Invånarantalet har fortsatt minska fram till och med oktober 2024.
• Befolkningsutvecklingen från andra halvåret 2023 påverkas av Skatteverkets kontroller.

Läs mer och visa figurer

Invånarantalet fortsätter att minska i Blekinge

De senaste decennierna har präglats av en kraftig koncentration av arbetstillfällen och människor till färre men större platser. I Sverige har storstäder, större städer och kringliggande pendlingskommuner haft högst befolkningstillväxt medan mindre kommuner med lägre tillgänglighet generellt sett har haft en svagare utveckling. Det har resulterat i stora regionala skillnader och Blekinges befolkningstillväxt har under lång tid varit förhållandevis svag.

I alla regioner är det invandring som bidragit mest till befolkningsökningen och i Blekinge har invandringen under hela 2000-talet varit avgörande för befolkningstillväxten. Samtidigt har både födelsenettot och inrikes flyttnettot varit negativt. I takt med att invandringen har minskat i omfattning under de senaste åren har länets befolkningstillväxt också avtagit.

2023 var det femte året i följd som Blekinges invånarantal minskade och i faktiska tal har befolkningen minskat med 1 710 personer. Den minskade invandringen har inte fullt ut kunnat kompensera för ett fortsatt negativt inrikes flyttnetto och ett negativt födelsenetto. Vid utgången av 2023 uppgick invånarantalet i länet till 157 973 personer.

Mellan 2019–2023 har invånarantalet minskat i alla Blekinges kommuner med undantag för Sölvesborg där folkmängden ökat marginellt. Under 2023 var befolkningsutvecklingen negativ i samtliga kommuner och i ett par kommuner - Karlskrona och Ronneby - får Skatteverkets kontroller stort genomslag på befolkningsutvecklingen under året (läs mer i avsnittet om statistiken).

Preliminär statistik fram till och med oktober 2024 visar att folkmängden hittills fortsatt att minska i samtliga kommuner. Vid oktober månads slut uppgick länets folkmängd till 157 399 personer, vilket innebär en minskning med 574 personer under året. Skatteverkets kontroller har fortsatt under 2024, men även borträknat dessa har länets befolkning minskat under året.

1

2

Turism

• Fler gästnätter i Blekinge än före pandemin.
• Preliminär statistik fram till oktober visar att antalet gästnätter 2024 är i nivå med föregående år.
• Blekinge är en attraktiv besöksregion och sommardestination med 630 000 gästnätter under sommarmånaderna 2024.

Läs mer och visa figurer

Fler gästnätter i Blekinge än före pandemin

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöks- och turismnäringen under pandemin med en kraftig minskning av antalet gästnätter. Stängda gränser och restriktioner innebar att både inresor till Sverige och företagsresor minskade. I Blekinge minskade antalet gästnätter med 21 procent under 2020, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Även sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen minskade.

Bortsett pandemiperioden har antalet gästnätter i Blekinge ökat över tid. Lättade restriktioner bidrog till en kraftig återhämtning under 2021 och 2022. För 2023 var antalet gästnätter i paritet med föregående år och uppgick till 1 072 992 i länet. Fram till och med oktober 2024 uppgick antalet till 1 010 211 gästnätter i Blekinge, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år.

Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent. Under 2023 var de utländska gästnätterna tillbaka på samma nivåer som före pandemin.

Antalet besökare – både från andra länder och övriga Sverige – till Blekinge har ökat över tid och många boende i andra delar av landet och utomlands har fritidsboende i länet. Under sommaren växer befolkningen kraftigt och de senaste åren har sommarmånaderna stått för omkring 60 procent av antalet gästnätter under året. Preliminär statistik för sommarmånaderna 2024 visar att antalet gästnätter uppgick till drygt 630 000, vilket var något färre än 2023 (646 000).

Sommarmånaderna är viktiga för turismnäringen då sysselsättningen i branscher med hög turismanknytning växer under sommarmånaderna. Sammantaget indikerar det att Blekinge är en attraktiv besöksregion och en utpräglad sommardestination.

1

2