Senast uppdaterad: 2024-06-19
Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län med hjälp av nationell och regional statistik hämtad från offentliga databaser. De olika källorna anges i figurerna. Region Blekinge tar fram rapporten och uppdaterar innehållet varje kvartal. För frågor om rapportens innehåll kontakta johan.raustorp@regionblekinge.se eller simon.ljungqvist@regionblekinge.se.
I rapporten använder vi statistik från en rad olika källor. Till varje figur i rapporten finns hänvisning till var data är hämtad och bearbetad. I huvudsak har vi använt data från Arbetsförmedlingen (Arbetslöshet och varsel), Konjunkturinstitutet (BNP-prognos, konjunkturbarometern och styrränta), SCB (arbetskraft, befolkning, inflation, konkurser, sysselsättning) och Tillväxtverket (turism).
Under stora delar av 2022 var den svenska konjunkturuppgången god. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats och Sverige befinner sig sedan knappt ett år tillbaka i en lågkonjunktur och under stora delar av 2023 var BNP-tillväxten negativ. För 2023 som helhet minskade BNP med 0,2 procent. Hög inflation och stigande räntor har minskat köpkraften, vilket resulterat i minskad konsumtion och minskat bostadsbyggande. Även minskade investeringar i näringslivet har bidragit till den negativa tillväxten.
Det finns dock flera saker som pekar på att lågkonjunkturen bottnar under året. Efter ett par år med hög inflation har den fallit kraftigt den senaste tiden och närmar sig Riksbankens mål om 2 procent. Hushållen är betydligt mindre pessimistiska när inflation och räntor faller, vilket ökar konsumtionen. Under det första kvartalet 2024 var BNP-tillväxten 0,7 procent, men den relativt höga tillväxten bedöms vara tillfällig och hushållens konsumtion bedöms stiga tydligt först i slutet av året. Konjunkturinstitutets bedömning är att det bidrar till att lågkonjunkturen bottnar i år men att Sverige fortsatt befinner sig i en lågkonjunktur även nästa år.
Flera enkätundersökningar visar också på en stigande optimism. Barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivet och bland hushållen har vänt uppåt de inledande månaderna på 2024 efter att den sjönk kraftigt under hösten 2022. I maj 2024 minskade dock barometerindikatorn något jämfört med föregående månad och uppgick till 94, vilket fortsatt är under det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt. Hushållen är mindre pessimistiska än tidigare och hushållens konfidensindikator har ökat åtta månader i rad, vilket är ett resultat av ljusare utsikter och förväntningar på den egna ekonomin. Totalt sett är indikatorn dock fortsatt låg och pekar på ett svagare stämningsläge än normalt (91,3 i maj).
I näringslivet var, till skillnad från hushållen, stämningsläget under stora delar av 2022 positivt men optimismen dämpades under hösten 2022 och under 2023 har konfidensindikatorn för näringslivet legat under 100. Inledningen på 2024 har indikatorn åter stiget fram till maj då den minskade och uppgick till 94,6. Konjunkturavmattningen har synts i hela näringslivet men varit särskilt påtaglig inom handel, tjänstesektorn samt bygg och anläggning. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin och även under 2023 och inledningen på 2024 har konfidensindikatorn legat runt det historiska medelvärdet. Konfidensindikatorerna för övriga sektorer låg i maj månad mellan 92,3–95,4, vilket indikerar ett lägre stämningsläge än normalt även om indikatorerna har stigit sedan bottennivåerna.
Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Under hösten 2022 kulminerade inflationen då inflationstakten var den högsta sedan 1991 och uppgick till över 10 procent och för 2023 landade inflationen på 6 procent, vilket är betydligt högre än löneutvecklingen under året. I maj 2024 uppgick KPIF-inflationen till 2,3 procent, vilket är i nivå med föregående månad. Inflationsnedgången under senare tid är en konsekvens av bland annat lägre energipriser och råvarupriser samt Riksbankens räntehöjningar. Utvecklingen innebär att reallönerna förväntas börja växa under året efter att ha minskat kraftigt under 2022–2023. Konjunkturinstitutets bedömning är att KPIF-inflationen kommer vara lägre än 2 procent under andra halvåret 2024.
Snabbt stigande räntor har bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. Sverige har under lång tid haft rekordlåga räntor, men i takt med att inflationen skenade höjde Riksbanken under en 18-månadersperiod styrräntan från 0 till 4 procent. I maj sänkte Riksbanken styrräntan med 0.25 procentenheter, vilket är den första sänkningen på över åtta år. Trots det är räntenivån fortsatt på nivåer som är de högsta sedan före finanskrisen och början på 2008. Både Riksbankens egna prognoser och Konjunkturinstitutet prognos pekar på fortsatta räntesänkningar framöver.
Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och i samma utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge kraftigt med vikande global efterfrågan och export. Det innebar att sysselsättningen i näringslivet föll kraftigt under ett par år. Mellan 2007–2009 var minskningen av arbetstillfällen i länet störst av samtliga regioner. Återhämtningen de efterföljande åren gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i stället branscher som handel, hotell och restaurang samt kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.
Trots en vikande konjunktur höll arbetsmarknaden emot länge men under hösten 2023 började antalet sysselsatta att minska. Den senast tillgängliga statistiken över sysselsatt dagbefolkning, det vill säga de anställda med arbetsställe i Blekinge, visar på en minskning under det första kvartalet 2024 med 0,2 procent jämfört med det första kvartalet 2023. Det är 0,1 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Sedan pandemin har sysselsättningsutvecklingen i länet, jämfört med samma kvartal föregående år, legat under riksgenomsnittet i stort sett samtliga kvartal. I relation till det första kvartalet 2020 har samtliga regioner haft en sysselsättningsökning men Blekinges utveckling har i sammanhanget varit blygsam med en tillväxt på 1,1 procent, vilket är långt under riksgenomsnittet och den 17 högsta tillväxten av samtliga regioner. Det finns en stor spridning mellan regionerna för den analyserade perioden. Exempelvis får den kraftiga industriella utbyggnaden i Västerbotten stort genomslag. Bland kommunerna i Blekinge har sysselsättningstillväxten varit högst i Karlskrona och Karlshamn.
Det har dröjt innan inbromsningen i ekonomin har spillt över på arbetsmarknaden. Under hösten 2023 ökade antalet konkurser kraftigt om än från låga nivåer. Utvecklingen har fortsatt under inledningen av 2024 och i maj gick åtta företag i konkurs i Blekinge, vilket var fyra färre än året innan. Under årets fem första månader har totalt 49 företag gått i konkurs, vilket var 17 fler än motsvarande period föregående år.