Senast uppdaterad: 2022-02-25

om konjunkturläget i Blekinge Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av ett par nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta

Optimism i näringslivet

Stämningsläget inom svenskt näringsliv fortsätter att vara på väldigt höga nivåer. Konjunkturinstitutets barometerindikator för näringslivet sjönk, när pandemin bröt ut, till den lägsta nivån någonsin (56,6). I takt med utvecklandet av vaccin, fler vaccinerade och lättade restriktioner har stämningsläget successivt förbättrats. I december 2021 uppgick indikatorn till 116,3, vilket är ett högt värde som indikerar att Sverige befinner sig i en högkonjunktur.

Delar vi upp näringslivet i olika sektorer ser vi att det är en bred uppgång där samtliga sektorer har ett indikatorvärde över 100. Men framförallt är det industrisektorn som är draglok. Sektorn har under hela pandemin varit ledande i återhämtningen samtidigt som övriga sektorer har släpat efter något. Detta beror sannolikt på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansiering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen den senaste tiden.

Konjunkturinstitutets BNP-prognos visar att en hög tillväxt förväntas redan under 2021 och 2022. De bedömer att förutom en tilltagande vaccinationsgrad och lättade restriktioner bidrar även regeringens omfattande efterfrågestimulanser i budgeten för 2022 till den prognosticerade tillväxten även om den nya smittvågen påverkar förväntas ekonomin växa snabbare igen under det andra halvåret 2022. Mellan 2024-2026 förväntas återhämtningsfasen övergå till ett konjunkturläge nära det normala, vilket innebär en lägre förväntad tillväxt.

Om statistiken i figuren ovan Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Stämningsläget i ekonomin mäts genom barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet producerar och som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll.

Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.
Om statistiken i figuren ovan Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger om året rapporten Konjunkturläget, vilket är en prognos över bland annat svensk ekonomi. Rapporten innehåller prognoser över svensk och internationel BNP-tillväxt de kommande åren. Data till figuren är hämtad från Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognosen är den mest troliga utvecklingen av ekonomin fram till och med 2023. Resterande år bygger sedan på Konjunkturinstitutets scenario för utvecklingen fram till 2031.

Arbetslösheten i Blekinge är lägre än före pandemin

Under våren 2020 och pandemins första månader steg arbetslöshetsnivån i både riket och Blekinge kraftigt. Den rosa punkten i figuren nedan indikerar förändringen i arbetslöshet mellan december 2019 (före pandemin) och juli 2020 (då arbetslöshetsnivån kulminerade). Under perioden ökade arbetslösheten i samtliga Sveriges regioner. i jämförelse med övriga regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Den kraftiga ökningen skedde i stället framför allt de större regionerna med en större tjänste- och servicesektor. I Blekinge steg arbetslöshten från 10 procent till 10,6 procent, medan i riket steg arbetslöshetsnivån från 7,4 procent till 9,2 procent under samma period.

Jämfört med finanskrisen har arbetsmarknadens återhämtning påbörjats tidigare. Statliga stöd, lättade restriktioner och vaccin har bidragit till att arbetsmarknaden sedan sommaren 2020 haft en god återhämtning. I december 2021 var arbetslösheten lägre än före pandemin i 19 av 21 regioner. Den blåa punkten i figuren visar återhämtningen (ett värde på 100 visar att arbetslöshetsnivån är densamma december 2021 som december 2019). För Blekinge har återhämtningen varit särskilt stark och arbetslösheten är nu betydligt lägre än före pandemin. Till skillnad från finanskrisen då återhämtningen framför allt gick fort i storstadsregioner medan industriregionerna hade en stor nedgång och långsam återhämtning. Trots den gynnsamma utvecklingen, på arbetsmarknaden, det senaste året är arbetslösheten i Blekinge fortfarande den femte högsta i landet och uppgick i december 2021 till 8,6 procent.

Om statistiken i figuren ovan Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken och figuren avser personer 16-64 år. Punkterna i figuren avser förändringarna jämfört med december 2019, vilket också är index =100. Den rosa punkten indikerar ökningen av arbetslöshetsnivån för respektive region mellan december 2019 och juli 2020. Den blå punkten avser förändringen mellan december 2019 och december 2021. Ett värde på 100 innebär att arbetslöshetsnivån är densamma december 2021 som två år tidigare. Som framgår av figuren var arbetslöshetsnivån lägre i december 2021 i samtliga regioner förutom i Uppsala och Stockholm.

Arbetslöshetsstatistiken innehåller säsongsvariationer, vilket gör att viss försiktighet ska tas när olika månader jämförs med varandra. Poängen här har varit att visa utvecklingen under pandemins olika faser.

Skillnader inom länet

Utvecklingen sedan arbetslöshetsnivån kulminerade i juli 2020 har varit god och arbetslöshetsnivån har sjunkit i samtliga kommuner. Återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby och Sölvesborg. arbetslösheten är lägst i Sölvesborg och högst i Ronneby bland länets kommuner. Sölvesborg och Karlskrona har precis som före pandemin den lägsta arbetslöshetsnivån och Blekinges goda utveckling har inneburit att båda kommunerna har en arbetslöshet som är lägre än riksgenomsnittet. Trots den starka återhämtningen för Ronneby har kommunen landets åttonde högsta arbetslöshetsnivå.

Om statistiken i figuren ovan Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken och figuren avser andelen arbetslösa personer mellan 16-64 år per kommun.

Arbetslösheten varierar mellan grupper

Jämfört med riksgenomsnittet har Blekinge en hög arbetslöshetsnivå. För samtliga redovisade grupper i figuren nedan är arbetslösheten högre i Blekinge än i riket. Det framgår också av figuren att arbetslöheten varierar kraftigt mellan oliker grupper. Skillnaderna mellan könen är relativt små. Desto större är skillnaderna mellan olika födelseregioner. För inrikes födda arbetslöshetsnivån låg medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån istället relativt hög. Dock har arbetslöshetsnivån för utrikes födda mminskat i snabb takt det senaste året.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden och som framgår i figuren nedan är en fullföljd gymnasieutbildning.

Ungdomar drabbades initialt hårt av pandemin och stod för en stor del av ökningen av antalet arbetslösa under våren 2020. De bättre utsikterna har inneburit att arbetslösheten för ungdomar minskat i snabb takt.

Om statistiken i figuren ovan Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken. Samtliga redovisningsgrupper avser personer 16-64 år förutom gruppen ungdomar som avser personer 18-24 år. Antalet arbetslösa (täljaren) avser personer inskrivna på Arbetsförmedlingen - öppet arbetslösa eller personer i olika program. Nämnaren består av den registerbaserade arbetskraften - arbetssökande och arbetande.

Stabilisering på arbetsmarknaden

Det finns flera tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden. Efter att ha ökat kraftigt och nått rekordnivåer under de initiala månaderna av pandemin minskade successivt antalet personer berörda av varsel under andra halvan av 2020. Under 2021 har varselnivåerna varit väldigt låga och tydligt under nivåerna före pandemin. Under 2021 uppgick antalet varslades 221 personer i Blekinge, vilket kan jämföras med 652 under 2019 och 726 under 2020. Från mars 2020 till januari 2021 fanns över 40 procent av de varslade inom industrisektorn.

Det finns även tecken på att efterfrågan är god. När pandemin bröt ut sjönk antalet publicerade platsannonser hos Arbetsförmedlingen kraftigt. Under 2021 har dessa åter stigit och legat över nivån för 2019 för samtliga månander utom december.Under den första månaden 2022 annonserades över 3000 nya platser i länet. Samtidigt har den snabba tillströmningen av arbetslösa under andra kvartalet 2020 mattats av och under 2021 har antalet nyanmälda arbetslösa varit relativit lågt och under nivån för både 2019 och 2020.

Om statistiken i figuren ovan Arbetsförmedlingen tar fram varselstatistiken. Den visar hur många personer som berörts av varsel under månaden. Det är viktigt att poängtera att alla varsel inte “verkställs” och det betyder inte att alla personer som blivit varslade också blir arbetslösa.

Om statistiken i figuren ovan Arbetsförmedlingen tar fram och publicerar statistiken. Den visar hur många nya platsannonser som publicerats hos Arbetsförmedlingen i Blekinge. Alla jobb annonseras inte ut hos Arbetsförmedlingen, dock ger det en indikation på konjunkturläget.
Om statistiken i figuren ovan Arbetsförmedlingen tar fram och publicerar statistiken. Statistiken visar antalet nya inskrivna arbetslösa i Blekinge respektive månad.

Pandemins påverkan på sysselsättningen

Mellan 2019-2020 minskade antalet syselssata i Blekinge med 1,3 procent, vilket motsvarar 850 personer. Utvecklingen under pandemins första år är inte unik för Blekinge. I riket minskade antalet sysselsatta med 0,8 procent och i 19 av 21 regioner minskade antalet sysselsatta. Dock var bara Västra götalandsregionen som hade en större minskning än Blekinge, i relativa tal. I två regioner, Uppsala och Halland, ökade antalet sysselsatta under året. Utvecklingen under 2020 pekar på den kraftiga nedgång i ekonomin som skedde under pandemins första år.

Trots den minskade aktiviteten så ökade daglönesumman i Sverige med 1 procent. I Blekinge var daglönesumman i det närmaste oförändrad jämfört med 2019, vilket är en utveckling kring medianen i riket. Anledningen till att lönesumman för dagbefolkningen ökar (eller är oförändrad) trots att sysselsättningen minskar beror sannolikt på ökade löner, men kan även vara en konsekvens av att fler arbetar mer och har gått upp i arbetstid. Uppsala hade den starkaste utvecklingen, vilket också var länet med den högsta jobbtillväxten.

Den största relativa jobbökningen i Blekinge sågs inom fastighetsverksamhet, och energiförsörjning och miljöverksamhet. De största minskningarna fanns inom transport och magasinering, företagstjänster samt hotell- och restaurang. I absoluta tal var det inom företagstjänster som jobben minskade mest(360 sysselsatta). I jämförelse med riket var minskningen större i Blekinge i både inom tranport och magasinering samt företagstjänster även om antalet sysselsatta minskade även i riket för dessa branscher. Däremot var minsnkningen betydligt lägre inom hotell och restaurang än i riket. En förklaring kan vara antalet gästnätter klarade sig bättre i Blekinge än i riket.

Om statistiken i figuren ovan Förändring av antalet sysselsatta i dagbefolkningen (20-64 år). Dagbefolkningen består av de som arbetar i Blekinge, men som inte nödvändigtvis bor i länet. Det innebär att att det speglar pandemins påverkan på Blekinges näringsliv.

Observera att från och med 2020 har det skett förändringar i Försvarsmaktens redovisning, vilket påverkar brasnchen offentlig sektor och försvar och jämförelser med tidigare år.

Återhämtning av antalet gästnätter

Pandemin har haft stor påverkan på ekonomin. Restriktioner, stängda gränser och social distansering har påverkat besöksnäringen kraftigt. Stängda gränser innbar att inresor till Sverige minskade men restriktioner innebar även att företagsresor minskade.

Antalet gästnätter i Sverige sjönk kraftigt under 2020 (36 procent). I jämförelse med övriga regioner klarade Blekinge sig relativt bra. En god tillströmning av inhemska turister kan delvis förklara utvecklingen. Trots det minskade antalet gästnätter med 21 procent under året, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent. Nedgången av de inhemska gästnätterna var endast 6 procent under 2020.

Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad har bidragitt till en återhämtning under 2021. Preliminär statistik för året visar att antalet gästnätter ökade med 18 procent jämfört med med föregående år. Trots en tydlig återhämtning är det fortsatt en bit kvar till 2019 års nivå (som för övrigt var första året som antalet gästnätter i Blekinge uppgick till över en miljon gästnätter). Jämfört med 2019 hade Blekinge 7 procent färre gästnätter under 2021.

Om statistiken i figuren ovan Statistiken tas fram av Tillväxtverket och SCB. Observera att statistiken för 2021 är preliminär och kan därför revideras fram till den slutgiltiga statistiken för året presenteras.

Folkmängden minskar i Blekinge

I samband med den stora migrationsvågen växte Blekinge snabbt och hade under ett par år en befolkningstillväxt i nivå med riket. I takt med att invandringen till Sverige avtagit i omfattning har tillväxten avtagit. Blekinge har under de tre senaste åren haft en negativ befolkningstillväxt och den minskade invandringen har inte fullt ut kunnat kompensera för det negativa inrikes flyttnettot och födelsenettot. Sedan 2018 har Blekinges folkmängd minskat nästan 750 personer och under 2021 var Blekinge tillsammnas med Västernorrland ensamma om att har en minskade folkmängd. Vid 2021 års slut uppgick Blekinges folkmängd till 158 937 personer.

I Karlskrona och Sölvesborg ökar folkmängden under 2021 med 193 personer respektive 84 personer. I övriga tre kommuner minskar folkmängden, mest i Karlshamn tätt följt av Ronneby. I relativa tal ökade Sölvesborg mest (0,5 procent) och Ronneby hade den största minskningen (0,6 procent). Bland kommunerna hade samtliga ett negativt födelsenetto under året medan alla fortsatt har ett positivt invandringsöverskott. Bara Sölvesborg har ett positivt inrikes flyttnetto som ökade kraftigt under året och uppgick till 126 personer (jämfört med 33 året innan).

Om statistiken i figuren ovan Statistiken över folkmängd tas fram av SCB. i figuren visas den årliga relativa förändringen av folkmängden i Blekinge och riket.
Om statistiken i figuren ovan Statistiken över folkmängd tas fram av SCB och preliminär månadstatitik publiceras regelbundet.