• Konjunktur
    • Försämrade tillväxtutsikter, dämpad optimism näringslivet och dystert bland hushåll
    • Skillnader mellan sektorer
  • Arbetsmarknad
    • Lägsta arbetslösheten sedan finanskrisen
    • Stora skillnader i arbetslöshet
    • Varsel och nya lediga jobb
    • Sysselsättningsgrad
  • Branschutveckling och turism
    • Färre sysselsatta i Blekinge 2020
    • Fler gästnätter än före pandemin
  • Befolkningsutveckling


Senast uppdaterad: 2022-10-14

om konjunkturläget i Blekinge Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Skenande inflation och ett högre ränteläge - minskad köpkraft.
  • Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur nästa år.

Fördjupning konjunkturläget

Försämrade tillväxtutsikter, dämpad optimism näringslivet och dystert bland hushåll

Under 2022 har konjunkturläget successivt försämrats och Konjunkturinstitutet bedömer i sin senaste prognos från slutet av september att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivets och bland hushållen sjönk under september till 90,8 från 97,2 och är nu långt under det historiska genomsnittet (100). Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Den kraftiga nedgången under framför allt de senaste månaderna beror dels på hushållens dystra förväntningar på ekonomi som är på historiskt låga nivåer, dels på att den tidigare optimismen i näringslivet har dämpats. Skillnaderna mellan näringslivet och hushållen är dock fortsatt stora. Bland hushållen har indikatorn sjunkit kraftigt under 2022 och är på historiskt låga nivåer (49,7). Förväntningarna på den egna och svenska ekonomin på ett års sikt är på de lägsta nivåerna sedan starten 1996. I näringslivet har stämningsläget varit positiva fram till de senaste månaderna då det försämrats och ligger nu också under det historiska genomsnittet (96,4), vilket är första gången sedan början av 2021.

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt och hushållens köpkraft minskat. I september uppgick KPIF-inflationen till 9,7 procent, vilket är den högsta inflationstakten sedan 1991. Bedömningen är att inflationen förblir hög under året men är övergående och under 2023 faller den tillbaka i takt med lägre energipriser efter vintern.

Hushållens pessimism och minskade köpkraft som en konsekvens av högre ränteläge och inflation tillsammans med flaskhalsproblem medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutet bedömning är att Sverige nästa år går in i en lågkonjunktur. BNP-prognosen visar en tillväxt på 2,7 procent för 2022 och -0,1 procent under 2023, vilket är en tydlig nedrevidering av prognosen för 2023 jämfört med före sommaren (1,2 procent).