Konjunkturläget i Blekinge

Försämrade tillväxtutsikter, dämpad optimism näringslivet och dystert bland hushåll

Under 2022 har konjunkturläget successivt försämrats och Konjunkturinstitutet bedömer i sin senaste prognos från slutet av september att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivets och bland hushållen sjönk under september till 90,8 från 97,2 och är nu långt under det historiska genomsnittet (100). Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Den kraftiga nedgången under framför allt de senaste månaderna beror dels på hushållens dystra förväntningar på ekonomi som är på historiskt låga nivåer, dels på att den tidigare optimismen i näringslivet har dämpats. Skillnaderna mellan näringslivet och hushållen är dock fortsatt stora. Bland hushållen har indikatorn sjunkit kraftigt under 2022 och är på historiskt låga nivåer (49,7). Förväntningarna på den egna och svenska ekonomin på ett års sikt är på de lägsta nivåerna sedan starten 1996. I näringslivet har stämningsläget varit positiva fram till de senaste månaderna då det försämrats och ligger nu också under det historiska genomsnittet (96,4), vilket är första gången sedan början av 2021.

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt och hushållens köpkraft minskat. I september uppgick KPIF-inflationen till 9,7 procent, vilket är den högsta inflationstakten sedan 1991. Bedömningen är att inflationen förblir hög under året men är övergående och under 2023 faller den tillbaka i takt med lägre energipriser efter vintern.

Hushållens pessimism och minskade köpkraft som en konsekvens av högre ränteläge och inflation tillsammans med flaskhalsproblem medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutet bedömning är att Sverige nästa år går in i en lågkonjunktur. BNP-prognosen visar en tillväxt på 2,7 procent för 2022 och -0,1 procent under 2023, vilket är en tydlig nedrevidering av prognosen för 2023 jämfört med före sommaren (1,2 procent).

Skillnader mellan sektorer

Delar vi upp näringslivet i olika sektorer ser vi att det har skett en konjunkturavmattning inom hela näringslivet. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. Under det senaste halvåret har utsikterna försämrats inom samtliga sektorer. Inom industrisektorn är dock barometerindikatorn fortsatt högre än normalt och inom bygg runt det historiska genomsnittet. I handel och tjänstesektorn är däremot konfidensindikatorerna nu en bra bit under det historiska genomsnittet som en följd av bland annat en försämrad försäljningssituation.

Lägsta arbetslösheten sedan finanskrisen

Under våren 2020 och pandemins första månader steg arbetslöshetsnivån kraftigt i både riket och Blekinge. Arbetslöshetsnivån ökade i samtliga regioner och kulminerade i juli 2020. I Jämförelse med övriga regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Den kraftiga ökningen skedde framför allt i de större regionerna med en större tjänste- och servicesektor. I Blekinge steg arbetslösheten från 10 procent till 10,6 procent, medan i riket steg arbetslöshetsnivån från 7,4 procent till 9,2 procent under samma period.

Till skillnad från finanskrisen har arbetsmarknadens återhämtning påbörjats tidigare. Efter finanskrisen skedde återhämtningen fort i framför allt i storstadsregioner medan industriregionerna hade en stor nedgång och långsam återhämtning. Statliga stöd, lättade restriktioner och vaccin har bidragit till att arbetsmarknaden sedan sommaren 2020 haft en god återhämtning. I Blekinge har återhämtningen varit särskilt stark tillsammans med flera andra industritäta regioner. Den gynnsamma utvecklingen har inneburit att arbetslösheten i länet i september var betydligt lägre än före pandemin och uppgick till 7,6 procent, vilket är den lägsta arbetslöshetsnivån sedan finanskrisen och hösten 2008. Men trots den goda utvecklingen har länet fortfarande den femte högsta i landet och en procentenhet högre än riksgenomsnittet.

Arbetslöshetsnivån har minskat i samtliga kommuner. Men återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby och Sölvesborg men trots det är arbetslösheten i Ronneby högst i länet och den åttonde högsta av samtliga kommuner i landet.

Den svagare konjunkturen “slår” ännu inte genom på arbetsmarknaden. Dels som en konsekvens av att arbetsmarknaden släpar efter (inflation och stigande räntor), dels på grund av att bristen på efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden är fortsatt stor. Konjunkturinstitutet bedömer dock att arbetsmarknaden försvagas redan i slutet av året och sysselsättningen förväntas minska i näringslivet och arbetslösheten öka.

Stora skillnader i arbetslöshet

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden de två senaste åren har inneburit att arbetslösheten har sjunkit i samtliga redovisade grupper, men arbetslöshetsnivån varierar fortfarande kraftigt. Skillnaderna mellan könen är relativt små men desto större är skillnaderna mellan olika födelseregioner. För inrikes födda arbetslöshetsnivån låg (4,7 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån relativt hög (21,6 procent). Arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt det senaste året men trots det var närmare hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge födda i utlandet. Det innebär att integrationen är en central fråga då bristen på efterfrågad kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden och som framgår i figuren nedan är en fullföljd gymnasieutbildning.

Varsel och nya lediga jobb

Det finns ännu inga tecken på en dämpad konjunktur även när vi studerar annan arbetsmarknadsstatistik. Antalet personer berörda av varsel har varit på låga nivåer under 2021 och 2022 efter att ha ökat kraftigt och nått rekordnivåer under de initiala månaderna av pandemin. Under 2021 uppgick antalet varslade till 221 personer i Blekinge, vilket kan jämföras med 652 under 2019 och 726 under 2020. Under de första nio första månaderna 2022 uppgick antalet varsel till 34 personer.

Det finns även tecken på att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt god bland länets arbetsgivare. När pandemin bröt ut sjönk antalet publicerade platsannonser hos Arbetsförmedlingen kraftigt. Under de första nio månaderna 2022 har fler lediga jobb annonserats än de tre föregående åren. Under september 2022 annonserades 1545 nya jobb i länet, vilket också var högre än samma månad 2019-2021.

Sysselsättningsgrad

Ett alternativt sätt är att titta på sysselsättningsstatistiken, vilken kompletterar den ovan presenterade arbetslöshetsstatistiken. Tidigare har den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på regional nivå varit förenad med relativt lång eftersläpning. Från i år redovisar SCB ny registerbaserad statistik - Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) – från januari 2020. Det medför nya möjligheter att använda registerbaserad statistik för bland annat visa sysselsättningsgraden månadsvis med endas ett par månaders eftersläpning. Hittills finns statistiken för nattbefolkningen, vilket innebär vi kan visa på sysselsättningen för de som bor i Blekinge och arbetar i länet eller i andra län.

Månadsvis registerstatistik visar att sysselsättningsgraden varierar mellan årets månader. Det innebär att det finns säsongsvariationer i sysselsättningen där antalet sysselsatta ökar under sommarmånaderna.

Sysselsättningsgraden i Blekinge har under lång tid legat under riksgenomsnittet. Från 2020 har gapet minskat successivt och i juni var gapet endast 0,2 procentenheter. Sysselsättningsgraden för personer 20–64 år i länet uppgick till 80,8 procent. Skillnaden mellan regionerna har varit som litet under sommarmånaderna och under sommarmånaderna 2021 var sysselsättningsgraden högre i Blekinge än i riket. Under resterande månader är sysselsättningen lägre både i riket och i Blekinge och länets sysselsättningsgrad har de senaste åren minskat till att vara lägre än riksgenomsnittet. I slutet av kvartal 1 (mars) var sysselsättningsgraden en 0,5 procentenheter högre i riket.

Likt arbetslöshetsstatistiken finns det skillnader i sysselsättningsgrad mellan kommunerna. I juni månad var sysselsättningsgraden högst i Sölvesborg (83,2 procent) följt av Karlskrona (81,5 procent) och Karlshamn (81,3 procent). Dessa tre kommuner hade en sysselsättningsgrad som översteg riksgenomsnittet.

Färre sysselsatta i Blekinge 2020

Mellan 2019-2020 minskade antalet sysselsatta i Blekinge med 1,3 procent, vilket motsvarar 850 personer. Utvecklingen under pandemins första år är inte unik för Blekinge. I riket minskade antalet sysselsatta med 0,8 procent och i 19 av 21 regioner minskade antalet sysselsatta. Dock var det bara Västra götalandsregionen som hade en större minskning än Blekinge, i relativa tal. I två regioner, Uppsala och Halland, ökade antalet sysselsatta under året. Utvecklingen under 2020 pekar på den kraftiga nedgång i ekonomin som skedde under pandemins första år.

Trots den minskade aktiviteten så ökade daglönesumman i Sverige med 1 procent. I Blekinge var daglönesumman i det närmaste oförändrad jämfört med 2019, vilket är en utveckling kring medianen i riket. Anledningen till att lönesumman för dagbefolkningen ökar (eller är oförändrad) trots att sysselsättningen minskar beror sannolikt på ökade löner, men kan även vara en konsekvens av att fler arbetar mer och har gått upp i arbetstid. Uppsala hade den starkaste utvecklingen, vilket också var länet med den högsta jobbtillväxten.

Den största relativa jobbökningen i Blekinge skedde inom fastighetsverksamhet, och energiförsörjning och miljöverksamhet. Inom transport och magasinering, företagstjänster samt hotell- och restaurang var den relativa minskningen störst. I absoluta tal var det inom företagstjänster som jobben minskade mest (360 sysselsatta). I jämförelse med riket var minskningen större i Blekinge både inom tranport och magasinering samt företagstjänster. Däremot var minskningen mindre inom hotell och restaurang än i riket. En förklaring kan vara antalet gästnätter klarade sig bättre i Blekinge än i riket.

Fler gästnätter än före pandemin

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöksnäringen med en kraftig minskning av antalet gästnätter under 2020 (36 procent). Stängda gränser innebar att inresor till Sverige minskade men restriktioner innebar även att antalet företagsresor minskade. Under 2020 minskade antalet gästnätter med 21 procent under året, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent.

Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad har bidragit till återhämtning under 2021 (19 procent). Trots det var det antalet gästnätter 6 procent färre under 2021 jämfört med 2019 (som för övrigt var första året som antalet gästnätter i Blekinge uppgick till över en miljon). Preliminär statistik fram till och med augusti i år visar på en ökning jämfört med rekordåret 2019 (2 procent) och det totala antalet gästnätter för perioden uppgick till 866 000.