Senast uppdaterad: 2022-08-02

om konjunkturläget i Blekinge Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av ett par nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Fortsatt starkt stämningsläge i näringslivet men dystert bland hushållen.
  • Skenande inflation.
  • Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur.

Stämningsläget i svenskt näringsliv fortsätter att vara på höga nivåer trots stora osäkerheter i omvärlden. Konjunkturinstitutets barometerindikator för näringslivet sjönk, när pandemin bröt ut, till den lägsta nivån någonsin (56,6). I takt med utvecklandet av vaccin, fler vaccinerade och lättade restriktioner har stämningsläget successivt förbättrats men oroligheterna i världen med bland annat skenande inflation som konsekvens har inneburit en viss tillbakagång de senaste månaderna. I juli 2022 backade konfidensindikatorn i näringslivet med 2,9 enheter till 108. Företagens syn på efterfrågeläget är dock fortsatt ljusare än normalt.

Delar vi upp näringslivet i olika sektorer ser vi att det framför allt är inom industrisektorn som konfidensindikatorn är betydligt högre än normalt. Sektorn har också varit draglok under återhämtningen sedan pandemin initiala nedgång. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. Inom bygg och handel har konfidensindikatorerna backat relativt mycket det senaste halvåret och inom handel är indikatorn nu under 100 för första gången sedan våren 2021.

Konfidensindikatorerna för flera näringslivsgrenar har backat relativt mycket de senaste månaderna, men stämningsläget är dock betydligt svagare bland hushållen. Hushållens konfidensindikator föll i juli för tredje månaden i rad från 66,5 till 54,1, vilket är rekordlågt och betydligt lägre än under den initiala fasen av pandemin och finanskrisen. Förväntningarna på den egna och svenska ekonomin på ett års sikt är på de lägsta nivåerna sedan starten 1996. En skenande inflation och fler förväntade räntehöjningar har skapat pessimism bland hushållen som ännu inte fullt ut syns i konfidensindikatorerna för näringslivet, vilket skapat stora skillnader i konfidensindikatorerna mellan hushållen och näringslivet.

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt och hushållens köpkraft minskat. I juni uppgick KPIF-inflationen till 8,5 procent, vilket är den högsta inflationstakten sedan 1991. Bedömningen är att inflationen förblir hög under året men är övergående och under 2023 faller den tillbaka. Hushållens pessimism och minskade köpkraft tillsammans med flaskhalsproblem medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutet bedömning är att Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur. BNP-prognosen visar en tillväxt på 1,9 procent för 2022 och 1,2 procent under 2023, vilket är en tydlig nedrevidering av prognosen från i mars (3.3 respektive 2,1 procent).