Senast uppdaterad: 2022-08-02

om konjunkturläget i Blekinge Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av ett par nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Fortsatt starkt stämningsläge i näringslivet men dystert bland hushållen.
  • Skenande inflation.
  • Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur.

Stämningsläget i svenskt näringsliv fortsätter att vara på höga nivåer trots stora osäkerheter i omvärlden. Konjunkturinstitutets barometerindikator för näringslivet sjönk, när pandemin bröt ut, till den lägsta nivån någonsin (56,6). I takt med utvecklandet av vaccin, fler vaccinerade och lättade restriktioner har stämningsläget successivt förbättrats men oroligheterna i världen med bland annat skenande inflation som konsekvens har inneburit en viss tillbakagång de senaste månaderna. I juli 2022 backade konfidensindikatorn i näringslivet med 2,9 enheter till 108. Företagens syn på efterfrågeläget är dock fortsatt ljusare än normalt.

Delar vi upp näringslivet i olika sektorer ser vi att det framför allt är inom industrisektorn som konfidensindikatorn är betydligt högre än normalt. Sektorn har också varit draglok under återhämtningen sedan pandemin initiala nedgång. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. Inom bygg och handel har konfidensindikatorerna backat relativt mycket det senaste halvåret och inom handel är indikatorn nu under 100 för första gången sedan våren 2021.

Konfidensindikatorerna för flera näringslivsgrenar har backat relativt mycket de senaste månaderna, men stämningsläget är dock betydligt svagare bland hushållen. Hushållens konfidensindikator föll i juli för tredje månaden i rad från 66,5 till 54,1, vilket är rekordlågt och betydligt lägre än under den initiala fasen av pandemin och finanskrisen. Förväntningarna på den egna och svenska ekonomin på ett års sikt är på de lägsta nivåerna sedan starten 1996. En skenande inflation och fler förväntade räntehöjningar har skapat pessimism bland hushållen som ännu inte fullt ut syns i konfidensindikatorerna för näringslivet, vilket skapat stora skillnader i konfidensindikatorerna mellan hushållen och näringslivet.

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt och hushållens köpkraft minskat. I juni uppgick KPIF-inflationen till 8,5 procent, vilket är den högsta inflationstakten sedan 1991. Bedömningen är att inflationen förblir hög under året men är övergående och under 2023 faller den tillbaka. Hushållens pessimism och minskade köpkraft tillsammans med flaskhalsproblem medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutet bedömning är att Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur. BNP-prognosen visar en tillväxt på 1,9 procent för 2022 och 1,2 procent under 2023, vilket är en tydlig nedrevidering av prognosen från i mars (3.3 respektive 2,1 procent).

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Stämningsläget i ekonomin mäts genom barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet producerar och som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll.

Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.
Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger om året rapporten Konjunkturläget, vilket är en prognos över bland annat svensk ekonomi. Rapporten innehåller prognoser över svensk och internationel BNP-tillväxt de kommande åren. Data till figuren är hämtad från Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognosen är den mest troliga utvecklingen av ekonomin fram till och med 2023.

Om statistiken i figuren SCB beräknar och publicerar månadvis förändringar inflationen i Sverige. SCB samlar varje månad in prisupggifter för ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i landet. Underlaget sammanställs och visar den genomsnittliga prisnivån i Sverige nu jämfört med tidigare perioder, vilket är Konsumentprisindex (KPI). Sedan 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) som målvariabel. Beräkningen är densamma som för KPI med den skillnaden att förändrade bostadsräntor räknas bort.

Arbetsmarknad

  • Lägsta arbetslösheten i Blekinge sedan finanskrisen men fortsatt den femte högsta i landet.
  • Fortsatt stora skillnader mellan olika grupper.
  • Låga varseltal och många lediga jobb trots oroligheter i omvärlden.

Lägre arbetslöshet än före pandemin

Under våren 2020 och pandemins första månader steg arbetslöshetsnivån kraftigt i både riket och Blekinge. Arbetslöshetsnivån ökade i samtliga regioner och kulminerade i juli 2020. i Jämförelse med övriga regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Den kraftiga ökningen skedde i stället framför allt de större regionerna med en större tjänste- och servicesektor. I Blekinge steg arbetslösheten från 10 procent till 10,6 procent, medan i riket steg arbetslöshetsnivån från 7,4 procent till 9,2 procent under samma period.

Jämfört med finanskrisen har arbetsmarknadens återhämtning påbörjats tidigare. Statliga stöd, lättade restriktioner och vaccin har bidragit till att arbetsmarknaden sedan sommaren 2020 haft en god återhämtning och den svagare konjunkturen “slår” ännu inte genom på arbetsmarknaden. Dels som en konskevens av att arbetsmarknaden släpar efter och dels på grund av att bristen på efterfrågad kompetens på arbtesmarknaden är fortsatt stor.

I Blekinge har återhämtningen varit särskilt stark tillsammans med flera industritäta regioner och arbetslösheten var i juni betydligt än före pandemin. Efter finanskrisen skedde återhämtningen fort i framför allt i storstadsregioner medan industriregionerna hade en stor nedgång och långsam återhämtning. Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden sedan sommaren 2020 har inneburit att arbetslösheten i Blekinge i juni 2022 uppgick till 7,6 procent. Det är den lägsta arbetslöshetsnivån sedan finanskrisen och hösten 2008. Men trots den goda utvecklingen har länet fortfarande den femte högsta i landet och en procentenhet högre än riksgenomsnittet. Arbetslöshetsnivån har minskat i samtliga kommuner. Men återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby och Sölvesborg men trots det är arbetslösheten i Ronneby högst i länet och den nionde högsta av samtliga kommuner i landet.

Sölvesborg och Karlskrona har precis som före pandemin den lägsta arbetslöshetsnivån (6,1 respektive 6,4 procent) och den starka utveckling på länets arbetsmarknad har inneburit att båda kommunerna har en arbetslöshet som är lägre än riksgenomsnittet och tydligt under de övriga kommunerna i Blekinge.

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram arbetslöshetsstatistiken och figuren avser personer 16-64 år. Täljaren består av personer som är inskrivna hos arbetsförmedlingen och nämnaren utgörs av arbetskraften. Med arbetskraften menas de som antingen arbetar eller är arbetssökande.
Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken och figuren avser andelen arbetslösa personer mellan 16-64 år per kommun.

Stora skillnader i arbetslöshet

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden de två senaste åren har inneburit att arbetslösheten har sjunkit i samtliga redovisade grupper, men arbetslöshetsnivån varierar kraftigt mellan dem. Skillnaderna mellan könen är relativt små. Desto större är skillnaderna mellan olika födelseregioner. För inrikes födda arbetslöshetsnivån låg (4,7 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån istället relativt hög (22,1 procent). Arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt det senaste året men trots det var närmare hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge födda i utlandet. Det är en central fråga då bristen på efterfrågad kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden och som framgår i figuren nedan är en fullföljd gymnasieutbildning.

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken. Samtliga redovisningsgrupper avser personer 16-64 år förutom gruppen ungdomar som avser personer 18-24 år. Antalet arbetslösa (täljaren) avser personer inskrivna på Arbetsförmedlingen - öppet arbetslösa eller personer i olika program. Nämnaren består av den registerbaserade arbetskraften - arbetssökande och arbetande.

Varsel och nya jobb

Det finns ännu inga tecken på en dämpad konjunktur när vi studerar arbetsmarknadsstatistik. Antalet personer berörda av varsel har varit på låga nivåer under 2021 och 2022 efter att ha ökat kraftigt och nått rekordnivåer under de initiala månaderna av pandemin. Under 2021 uppgick antalet varslade till 221 personer i Blekinge, vilket kan jämföras med 652 under 2019 och 726 under 2020. Under de sex första månaderna 2022 uppgick antalet varsel till 27 personer.

Det finns även tecken på att efterfrågan är fortsatt god. När pandemin bröt ut sjönk antalet publicerade platsannonser hos Arbetsförmedlingen kraftigt. Under det första halvåret 2022 har fler lediga jobb annonserats än de tre föregående åren. Under juni 2022 annonserades 1735 nya jobb i länet. Samtidigt har den snabba tillströmningen av arbetslösa under andra kvartalet 2020 mattats av och antalet nyanmälda arbetslösa var under de första sex månaderna färre än motsvarande period 2019-2021.

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram varselstatistiken. Den visar hur många personer som berörts av varsel under månaden. Det är viktigt att poängtera att alla varsel inte “verkställs” och det betyder inte att alla personer som blivit varslade också blir arbetslösa.

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram och publicerar statistiken. Den visar hur många nya platsannonser som publicerats hos Arbetsförmedlingen i Blekinge. Alla jobb annonseras inte ut hos Arbetsförmedlingen, men det ger en indikation på konjunkturläget.
Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram och publicerar statistiken. Statistiken visar antalet nya inskrivna arbetslösa i Blekinge respektive månad.

Sysselsättning och turism

  • Antalet sysselsatta i Blekinge minskade relativt kraftigt under 2020.
  • Fler gästnätter i Blekinge under de första fem månaderna i år än före pandemin.

Mellan 2019-2020 minskade antalet sysselsatta i Blekinge med 1,3 procent, vilket motsvarar 850 personer. Utvecklingen under pandemins första år är inte unik för Blekinge. I riket minskade antalet sysselsatta med 0,8 procent och i 19 av 21 regioner minskade antalet sysselsatta. Dock var det bara Västra götalandsregionen som hade en större minskning än Blekinge, i relativa tal. I två regioner, Uppsala och Halland, ökade antalet sysselsatta under året. Utvecklingen under 2020 pekar på den kraftiga nedgång i ekonomin som skedde under pandemins första år.

Trots den minskade aktiviteten så ökade daglönesumman i Sverige med 1 procent. I Blekinge var daglönesumman i det närmaste oförändrad jämfört med 2019, vilket är en utveckling kring medianen i riket. Anledningen till att lönesumman för dagbefolkningen ökar (eller är oförändrad) trots att sysselsättningen minskar beror sannolikt på ökade löner, men kan även vara en konsekvens av att fler arbetar mer och har gått upp i arbetstid. Uppsala hade den starkaste utvecklingen, vilket också var länet med den högsta jobbtillväxten.

Den största relativa jobbökningen i Blekinge sågs inom fastighetsverksamhet, och energiförsörjning och miljöverksamhet. De största minskningarna fanns inom transport och magasinering, företagstjänster samt hotell- och restaurang. I absoluta tal var det inom företagstjänster som jobben minskade mest (360 sysselsatta). I jämförelse med riket var minskningen större i Blekinge både inom tranport och magasinering samt företagstjänster. Däremot var minskningen mindre inom hotell och restaurang än i riket. En förklaring kan vara antalet gästnätter klarade sig bättre i Blekinge än i riket.

Om statistiken i figuren Förändring av antalet sysselsatta i dagbefolkningen (20-64 år). Dagbefolkningen består av de som arbetar i Blekinge, men som inte nödvändigtvis bor i länet. Det innebär att att det speglar pandemins påverkan på Blekinges näringsliv.

Observera att från och med 2020 har det skett förändringar i Försvarsmaktens redovisning, vilket påverkar brasnchen offentlig sektor och försvar och jämförelser med tidigare år.

Återhämtning av antalet gästnätter

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöksnäringen med en kraftig minskning av antalet gästnätter under 2020 (36 procent). Stängda gränser innebar att inresor till Sverige minskade men restriktioner innebar även att antalet företagsresor minskade. I jämförelse med övriga regioner klarade Blekinge sig relativt bra. En god tillströmning av inhemska turister kan delvis förklara utvecklingen. Trots det minskade antalet gästnätter med 21 procent under året, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent.

Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad har bidragitt till återhämtning under 2021 (19 procent). Trots det var det antalet gästnätter 6 procent färre under 2021 jämfört med 2019 (som för övrigt var första året som antalet gästnätter i Blekinge uppgick till över en miljon). Preliminär statistik för de första fem månaderna i år visar på en kraftig ökning i jämförelse med rekordåret 2019 (13 procent) och det totala antalet gästnätter uppgick till 246 300 stycken.

Om statistiken i figuren Statistiken tas fram av Tillväxtverket och SCB. Observera att statistiken 2022 är preliminär och kan därför revideras fram till den slutgiltiga statistiken för året presenteras.

Befolkningsutveckling

  • Antalet invånare i Blekinge har minskat tre år i rad och har fortsatt under de första fem månaderna i år.

I samband med den stora migrationsvågen växte Blekinge snabbt och hade under ett par år en befolkningstillväxt i nivå med riket. I takt med att invandringen till Sverige avtagit i omfattning har tillväxten avtagit. Blekinge har under de tre senaste åren haft en negativ befolkningstillväxt och den minskade invandringen har inte fullt ut kunnat kompensera för det negativa inrikes flyttnettot och födelsenettot. Sedan 2018 har Blekinges folkmängd minskat nästan 750 personer och Vid 2021 års slut uppgick Blekinges folkmängd till 158 937 personer. Under årets fem första månader visar preliminär statistik att Blekinges folkmängd fortsatt att minska och uppgick vid maj månads slut till 158 825 personer.

I Karlskrona och Sölvesborg ökar folkmängden under 2021 med 193 personer respektive 84 personer. I övriga tre kommuner minskar folkmängden, mest i Karlshamn tätt följt av Ronneby. I relativa tal ökade Sölvesborg mest (0,5 procent) och Ronneby hade den största minskningen (0,6 procent). Bland kommunerna hade samtliga ett negativt födelsenetto under året medan alla fortsatt har ett positivt invandringsöverskott. Bara Sölvesborg har ett positivt inrikes flyttnetto som ökade kraftigt under året och uppgick till 126 personer (jämfört med 33 året innan).

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB. i figuren visas den årliga relativa förändringen av folkmängden i Blekinge och riket.
Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB och för 2022 är det preliminär månadstatitik som publiceras regelbundet.