Senast uppdaterad: 2023-01-17

Om konjunkturläget i Blekinge Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Lågkonjunktur fram till 2026 väntar för Sverige.
  • Dystert bland hushållen och dämpad optimism i näringslivet.
  • Hög inflation och ett högre ränteläge - minskad köpkraft.

Fortsätt läsa om konjunkturläget och visa figurer

Lågkonjunktur väntar för Sverige

Den svenska konjunkturuppgången stärktes under det tredje kvartalet 2022 och resursutnyttjandet under årets tre första kvartal har varit positivt. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats under året och Konjunkturinstitutets bedömer att under kvartal fyra minskar resursutnyttjandet och 2023 inleds en lågkonjunktur som sträcker sig till 2026.

Bilden av en vikande konjunktur förstärks också av barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivets och bland hushållen har sjunkit under hösten och låg i december på 84,7. Det är under det historiska genomsnittet (100) och långt ifrån de nivåer över 110 som rådde under hösten 2021.Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Den kraftiga nedgången beror dels på hushållens dystra förväntningar på ekonomi som är på historiskt låga nivåer, dels på att den tidigare optimismen i näringslivet har dämpats. Skillnaderna mellan näringslivet och hushållen är dock fortsatt stora. Bland hushållen har förväntningarna på den egna och svensk ekonomi varit dyster under hela 2022 och indikatorn låg i december på historiskt låga nivåer (54,1). I näringslivet var stämningsläget positivt under det första halvåret men har under hösten försämrats och ligger nu också under det historiska genomsnittet (87,6).

Konjunkturavmattningen kan tydligt ses i hela näringslivet, men med fortsatt skillnader mellan olika sektorer. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. För handel och tjänstesektorn har konfidensindikatorerna försämrats under 2022 och under andra halvåret har de legat under det historiska genomsnittet. Inom industrisektorn är dock stämningsläget fortsatt högre än normalt och inom bygg något under det historiska genomsnittet med minskat byggande och minskande orderstock.

Hög inflation och stigande räntor minskar köpkraften

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Därtill har stigande räntor och höga elpriser bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. I november uppgick KPIF-inflationen till 9,5 procent, vilket är något lägre än i september i år då inflationstakten var den högsta sedan 1991. Inflationen har ett brett genomslag i ekonomin med ökade priser på de flesta varor och priser. Konjunkturinstitutets bedömning från december 2022 är att KPIF-inflationen toppar i januari i år för att sedan falla tillbaka under året och förblir låg under 2024 i takt med lägre varu- och energipriser.

Hushållens pessimism och minskade köpkraft tillsammans med flaskhalsproblem medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutets BNP-prognos visar en tillväxt på 2,7 procent för 2022 och -1,1 procent under 2023, vilket är en tydlig nedrevidering av prognosen för 2023 jämfört med september sommaren (-0,1 procent).

Lågkonjunktur och sysselsättning

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge mycket med vikande global efterfrågan och sysselsättningen föll mellan 2007–2009 med 6 procent, vilket var den största minskningen av arbetstillfällen under krisen av samtliga regioner. Återhämtningen gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i hög utsträckning branscher som handel, hotell och restaurang och kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

I Blekinge finns redan tecken på en inbromsning i antalet sysselsatta men i riket finns ännu inga sådana indikationer, vilket sannolikt beror på sysselsättningsstatistiken släpar efter och att den svagare konjunkturen har ännu inte gett genomslag på arbetsmarknaden. Den sysselsatta dagbefolkningen ökade med 0,8 procent i september 2022 jämfört med föregående år, vilket var långt under riksgenomsnittet på 2,8 procent. I Karlskrona och Karlshamn var tillväxten positiv och drygt 2 procent och i resterande kommuner har antalet sysselsatta minskat jämfört med ett år tidigare. I genomsnitt för perioden januari-september har antalet sysselsatta ökat med 2 procent i Blekinge jämfört med samma period 2021, vilket också det var under riksgenomsnittet på 3,4 procent.

Konjunkturbarometern

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Stämningsläget i ekonomin mäts genom barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet producerar och som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

Konfidensindikatorer

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Konfidensindikatorerna sammanfattar situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

BNP-utveckling och prognos

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger om året rapporten Konjunkturläget, vilket är en prognos över bland annat svensk ekonomi. Rapporten innehåller prognoser över svensk och internationel BNP-tillväxt de kommande åren. Data till figuren är hämtad från Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognosen är den mest troliga utvecklingen av ekonomin fram till och med 2023.

Inflationsutveckling

Om statistiken i figuren SCB beräknar och publicerar månadvis förändringar inflationen i Sverige. SCB samlar varje månad in prisupggifter för ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i landet. Underlaget sammanställs och visar den genomsnittliga prisnivån i Sverige nu jämfört med tidigare perioder, vilket är Konsumentprisindex (KPI). Sedan 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) som målvariabel. Beräkningen är densamma som för KPI med den skillnaden att förändrade bostadsräntor räknas bort.

Sysselsättningsutveckling

Om statistiken i figuren Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 15-74 år. Statistiken suppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Sysselsättningsutveckling i Blekinge

Om statistiken i figuren Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 15-74 år. Statistiken suppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Arbetsmarknad

  • Konjunkturavmattning och ökad arbetslöshet 2023.
  • Fortsatt lägsta arbetslösheten sedan finanskrisen och hög sysselsättningsgrad.
  • Stora skillnader mellan olika grupper.

Fortsätt läsa om arbetsmarknaden i Blekinge och visa figurer

Arbetsmarknaden släpar efter med fortsatt låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad

Det är fortsatt svårt att se tecken på en konjunkturavmattning när vi studerar arbetsmarknadsstatistik. En orsak är den fortsatt höga efterfrågan och stora bristen på arbetskraft. En annan förklaring är att arbetsmarknaden släpar efter och lågkonjunkturen slår genom med viss fördröjning i arbetsmarknadsstatistiken. Ett tecken på inbromsningen är dock att antalet personer berörda av varsel ökade i oktober och november men från låga nivåer och är fortsatt långt under nivåerna som rådde under pandemins inledande månader. Under 2021 uppgick antalet varslade till 221 personer i Blekinge, vilket kan jämföras med 726 under 2020. Fram till och med november 2022 uppgick antalet varsel i Blekinge till 106 personer. Konjunkturinstitutet bedömer dock att arbetsmarknaden kommer att försvagas under 2023 och sysselsättningen förväntas minska och arbetslösheten öka.

Arbetslöshetsnivån ökade kraftigt under våren 2020 och pandemins första månader och kulminerade i juli samma år. I förhållande till övriga svenska regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Arbetslösheten i länet steg från 10 till 10,6 procent medan den i riket steg den från 7,4 procent till 9,2 procent. Till skillnad från finanskrisen påbörjades återhämtning snabbt och statliga stöd, lättade restriktioner och utvecklandet av vaccin har bidragit till en god återhämtning på arbetsmarknaden. Den goda utvecklingen har inneburit att arbetslösheten i länet i november var betydligt lägre än före pandemin och uppgick till 7,6 procent. Det är också den lägsta arbetslöshetsnivån sedan finanskrisen och hösten 2008. Men trots den goda utvecklingen har länet fortfarande den femte högsta i landet och 1,1 procentenhet högre än riksgenomsnittet.

Från juli 2020 har arbetslösheten minskat i samtliga länets kommuner. Återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby och Sölvesborg men trots det är arbetslösheten i Ronneby högst i länet och den tionde högsta av samtliga kommuner i landet.

Ett alternativt sätt är att titta på sysselsättningsstatistiken, vilken kompletterar den ovan presenterade arbetslöshetsstatistiken. Tidigare har den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på regional nivå varit förenad med relativt lång eftersläpning. Från i år redovisar SCB ny registerbaserad statistik som gör det möjligt att med endast ett par månaders eftersläpning redovisa sysselsättningsgraden i länet. Med månadsvis registerstatistik kan vi tydligt se säsongsvariationerna i sysselsättning, där antalet sysselsatta ökar under sommarmånaderna. Under resterande månader är sysselsättningen lägre både i riket och i Blekinge.

Sysselsättningsgraden i Blekinge har under lång tid legat under riksgenomsnittet. Från 2020 har gapet minskat successivt och i september förra året var gapet endast 0,1 procentenheter. Sysselsättningsgraden i länet uppgick till 81,3 procent, vilket var högre än motsvarande period de två föregående åren. Sysselsättningsgraden var i september som högst i Sölvesborg (82,8 procent) följt av Karlskrona (82,6 procent), Karlshamn (81,5 procent). Dessa tre kommuner hade en sysselsättningsgrad som översteg riksgenomsnittet.

Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden från sommaren 2020 har inneburit att arbetslösheten har sjunkit i samtliga nedan redovisade grupper, men arbetslöshetsnivån varierar fortfarande kraftigt åt mellan dem. Mellan könen är skillnaderna relativt små (0,2 procentenheter), men desto större är skillnaderna mellan olika födelseregioner. För inrikes födda är arbetslöshetsnivån låg (4,7 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån relativt hög (22,5 procent). Arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt det senaste året men har under hösten 2022 liksom för ungdomar stigit marginellt under hösten, vilket kan vara ett tecken på inbromsningen i ekonomin. Trots den kraftiga minskningen av arbetslösheten var närmare hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge födda i utlandet. Det innebär att integrationen är en central fråga då bristen på efterfrågad kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden och som framgår i figuren nedan är en fullföljd gymnasieutbildning.

Arbetslöshet

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram arbetslöshetsstatistiken och figuren avser personer 16-64 år. Täljaren består av personer som är inskrivna hos arbetsförmedlingen och nämnaren utgörs av arbetskraften. Med arbetskraften menas de som antingen arbetar eller är arbetssökande.

Arbetslöshetsskillnader

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram Arbetslöshetsstatistiken. Samtliga redovisningsgrupper avser personer 16-64 år förutom gruppen ungdomar som avser personer 18-24 år. Antalet arbetslösa (täljaren) avser personer inskrivna på Arbetsförmedlingen - öppet arbetslösa eller personer i olika program. Nämnaren består av den registerbaserade arbetskraften - arbetssökande och arbetande.

Sysselsättningsgrad

Om statistiken i figuren Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren visar sysselsättningsgraden, andelen av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som är sysselsatt (av nattbefolkning). Statistiken uppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Varsel

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram varselstatistiken. Den visar hur många personer som berörts av varsel under månaden. Det är viktigt att poängtera att alla varsel inte “verkställs” och det betyder inte att alla personer som blivit varslade också blir arbetslösa.

Nyanmälda platser

Om statistiken i figuren Arbetsförmedlingen tar fram och publicerar statistiken. Den visar hur många nya platsannonser som publicerats hos Arbetsförmedlingen i Blekinge. Alla jobb annonseras inte ut hos Arbetsförmedlingen, men det ger en indikation på konjunkturläget.

Turism

  • Fler gästnätter i Blekinge 2022 än före pandemin.
  • 637 000 gästnätter under sommarmånaderna i Blekinge.

Fortsätt läsa om antalet gästnätter och visa figurer

Fler gästnätter än före pandemin

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöksnäringen med en kraftig minskning av antalet gästnätter under 2020 (36 procent). Stängda gränser innebar att inresor till Sverige minskade men restriktioner innebar även att antalet företagsresor minskade. I Blekinge minskade antalet gästnätter med 21 procent under 2020, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Sysselsättningsminskningen var också lägre inom hotell- och restaurangbranschen i länet, vilket delvis kan förklaras av att antalet gästnätter klarade sig förhållandevis bra i Blekinge. Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent.

Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad har bidragit till återhämtning under 2021 (19 procent). Trots det var det antalet gästnätter 6 procent färre under 2021 jämfört med 2019 (som för övrigt var första året som antalet gästnätter i Blekinge totalt uppgick till över en miljon). Preliminär statistik fram till och med oktober 2022 visar på en ökning på 4 procent jämfört med rekordåret 2019 och det totala antalet gästnätter för perioden uppgick till 996 500. Sommarmånaderna är viktiga för turismnäringen i länet och har de senaste åren stått för mellan 62–63 procent av det totala antalet gästnätter under året. Mellan juni-augusti förra året hade Blekinge 637 000 gästnätter, vilket var en ökning med 6 procent jämfört med föregående år.

Gästnätter

Om statistiken i figuren Statistiken tas fram av Tillväxtverket och SCB och omfattar kommersiella anläggningar.Observera att statistiken för 2022 är preliminär och kan därför revideras fram till den slutgiltiga statistiken för året presenteras.

Befolkning

  • Antalet invånare i Blekinge har minskat tre år i rad.
  • Utvecklingen indikerar en fortsatt minskning under 2022.

Fortsätt läsa om befolkningsutvecklingen och visa figurer

Invånarantalet fortsätter att minska i Blekinge

I Sverige har storstäder, större städer och kringliggande pendlingskommuner haft högst befolkningstillväxt medan mindre kommuner med lägre tillgänglighet till städer generellt har haft en svagare befolkningsutveckling. Det har inneburit en större koncentration av människor till färre men större platser. Blekinges befolkningstillväxt har under lång tid varit relativt svag. Mellan 2000–2021 har utvecklingen i länet tillsammans med Kalmar varit svagast i södra Sverige.

I samband med den stora migrationsvågen växte Blekinge snabbt och hade under ett par år (2015–2016) en befolkningstillväxt i nivå med riket. I takt med att invandringen till Sverige avtagit i omfattning har tillväxten avtagit. Blekinge har under de tre senaste åren (2019–2021) haft en negativ befolkningstillväxt och den minskade invandringen har inte fullt ut kunnat kompensera för det negativa inrikes flyttnettot och födelsenettot. Sedan sista december 2018 har Blekinges folkmängd minskat nästan 750 personer och Vid 2021 års slut uppgick Blekinges folkmängd till 158 937 personer. Preliminär statistik för 2022 visar att under fjolårets första elva månader har länets folkmängd fortsatt att minska och uppgick vid november månads slut till 158 874 personer, en minskning med 63 personer. I Ronneby och Karlshamn har folkmängden ökat under året med 16 personer respektive 11 personer. I övriga tre kommuner minskar folkmängden, mest i Olofström (-58 personer).

Befolkningsutveckling

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB. I figuren visas ett index med basår 1970 =100 för Blekinge län och riket.

Befolkningsutveckling regioner

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB. I figuren visas befolkningstillväxten mellan 2000-2021 i Sveriges regioner.

Befolkningsutveckling per månad i Blekinge

Om statistiken i figuren Statistiken över folkmängd tas fram av SCB och för 2022 är det preliminär månadsstatistik som publiceras regelbundet.