Senast uppdaterad: 2023-01-17

Om konjunkturläget i Blekinge Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län, delvis med hjälp av nationella indikatorer. Region Blekinge tar fram och uppdaterar innehållet månadsvis. Datakälla samt förklaring till den presenterade statistiken framgår under respektive figur. För frågor kontakta .

Konjunktur

  • Lågkonjunktur fram till 2026 väntar för Sverige.
  • Dystert bland hushållen och dämpad optimism i näringslivet.
  • Hög inflation och ett högre ränteläge - minskad köpkraft.

Fortsätt läsa om konjunkturläget och visa figurer

Lågkonjunktur väntar för Sverige

Den svenska konjunkturuppgången stärktes under det tredje kvartalet 2022 och resursutnyttjandet under årets tre första kvartal har varit positivt. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats under året och Konjunkturinstitutets bedömer att under kvartal fyra minskar resursutnyttjandet och 2023 inleds en lågkonjunktur som sträcker sig till 2026.

Bilden av en vikande konjunktur förstärks också av barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivets och bland hushållen har sjunkit under hösten och låg i december på 84,7. Det är under det historiska genomsnittet (100) och långt ifrån de nivåer över 110 som rådde under hösten 2021.Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt.

Den kraftiga nedgången beror dels på hushållens dystra förväntningar på ekonomi som är på historiskt låga nivåer, dels på att den tidigare optimismen i näringslivet har dämpats. Skillnaderna mellan näringslivet och hushållen är dock fortsatt stora. Bland hushållen har förväntningarna på den egna och svensk ekonomi varit dyster under hela 2022 och indikatorn låg i december på historiskt låga nivåer (54,1). I näringslivet var stämningsläget positivt under det första halvåret men har under hösten försämrats och ligger nu också under det historiska genomsnittet (87,6).

Konjunkturavmattningen kan tydligt ses i hela näringslivet, men med fortsatt skillnader mellan olika sektorer. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin. Sannolikt beror det delvis på att tjänstesektorn och handelssektorn i högre utsträckning har påverkats av restriktionerna och social distansering. För dessa sektorer ser vi att vaccinationsgraden och lättade restriktioner har haft en betydande effekt på återhämtningen fram till krigsutbrottet. För handel och tjänstesektorn har konfidensindikatorerna försämrats under 2022 och under andra halvåret har de legat under det historiska genomsnittet. Inom industrisektorn är dock stämningsläget fortsatt högre än normalt och inom bygg något under det historiska genomsnittet med minskat byggande och minskande orderstock.

Hög inflation och stigande räntor minskar köpkraften

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Därtill har stigande räntor och höga elpriser bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. I november uppgick KPIF-inflationen till 9,5 procent, vilket är något lägre än i september i år då inflationstakten var den högsta sedan 1991. Inflationen har ett brett genomslag i ekonomin med ökade priser på de flesta varor och priser. Konjunkturinstitutets bedömning från december 2022 är att KPIF-inflationen toppar i januari i år för att sedan falla tillbaka under året och förblir låg under 2024 i takt med lägre varu- och energipriser.

Hushållens pessimism och minskade köpkraft tillsammans med flaskhalsproblem medför att tillväxtutsikterna nu har försvagats och Konjunkturinstitutets BNP-prognos visar en tillväxt på 2,7 procent för 2022 och -1,1 procent under 2023, vilket är en tydlig nedrevidering av prognosen för 2023 jämfört med september sommaren (-0,1 procent).

Lågkonjunktur och sysselsättning

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge mycket med vikande global efterfrågan och sysselsättningen föll mellan 2007–2009 med 6 procent, vilket var den största minskningen av arbetstillfällen under krisen av samtliga regioner. Återhämtningen gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i hög utsträckning branscher som handel, hotell och restaurang och kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

I Blekinge finns redan tecken på en inbromsning i antalet sysselsatta men i riket finns ännu inga sådana indikationer, vilket sannolikt beror på sysselsättningsstatistiken släpar efter och att den svagare konjunkturen har ännu inte gett genomslag på arbetsmarknaden. Den sysselsatta dagbefolkningen ökade med 0,8 procent i september 2022 jämfört med föregående år, vilket var långt under riksgenomsnittet på 2,8 procent. I Karlskrona och Karlshamn var tillväxten positiv och drygt 2 procent och i resterande kommuner har antalet sysselsatta minskat jämfört med ett år tidigare. I genomsnitt för perioden januari-september har antalet sysselsatta ökat med 2 procent i Blekinge jämfört med samma period 2021, vilket också det var under riksgenomsnittet på 3,4 procent.

Konjunkturbarometern

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Stämningsläget i ekonomin mäts genom barometerindikatorn som Konjunkturinstitutet producerar och som är en sammanvägning av frågorna som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

Konfidensindikatorer

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet frågar regelbundet både företag och hushåll om synen på ekonomin både nu och framöver, vilket indikerar stämningsläget i ekonomin. Konfidensindikatorerna sammanfattar situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Ett värde över 110 indikerar högkonjunktur och ett värde under 90 indikerar lågkonjunktur.

BNP-utveckling och prognos

Om statistiken i figuren Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger om året rapporten Konjunkturläget, vilket är en prognos över bland annat svensk ekonomi. Rapporten innehåller prognoser över svensk och internationel BNP-tillväxt de kommande åren. Data till figuren är hämtad från Konjunkturinstitutets prognosdatabas. Prognosen är den mest troliga utvecklingen av ekonomin fram till och med 2023.

Inflationsutveckling

Om statistiken i figuren SCB beräknar och publicerar månadvis förändringar inflationen i Sverige. SCB samlar varje månad in prisupggifter för ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i landet. Underlaget sammanställs och visar den genomsnittliga prisnivån i Sverige nu jämfört med tidigare perioder, vilket är Konsumentprisindex (KPI). Sedan 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) som målvariabel. Beräkningen är densamma som för KPI med den skillnaden att förändrade bostadsräntor räknas bort.

Sysselsättningsutveckling

Om statistiken i figuren Statistiken är hämtad från SCB och befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Med BAS är syftet att beskriva arbetsmarknadsläget och utvecklingen över tid. Statistiken i figuren avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) i åldern 15-74 år. Statistiken suppdateras varje månad med viss eftersläpning. Månadsstatistiken är preliminär och kan komma att förändras innan slutlig statistik för året publiceras.

Sysselsättningsutveckling i Blekinge