Barnets rättigheter

Barnkonventionen är ett folkrättsligt bindande dokument som beskriver barns och ungas mänskliga rättigheter i form av politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag.

För att kunna efterleva och tillämpa barnkonventionen måste ett barnrättsperspektiv genomsyra hela organisationer, från styrning och ledning till verksamhetsnivå. Beslutsfattare och medarbetare ska arbeta människorättsbaserat och systematiskt.

Artiklar och grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna som glasögon. Grundprinciper ska fokuseras på barn och unga som medborgare, brukare, patient och närstående.

Artikel 4 och 42 är viktiga implementeringsartiklar.

På den här sidan får du stöd i att tillämpa barnkonventionens grundprinciper.

Artikel 2: Inga barn får diskrimineras på någon grund

Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras.

”Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.” (Artikel 2.1)

Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Rättigheterna i barnkonventionen gäller alla under 18 år eller den myndighetsålder som gäller i landet. Principen om icke-diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet som omfattar alla människor.

Att arbeta mot diskriminering innebär att man kompenserar för att alla inte har tillgång till rättigheterna på lika villkor.

Vad kräver artikel 2 av en verksamhet?

Det behövs kunskap om människors olikheter, vilket bör vara en självklar utgångspunkt i all verksamhetsutveckling. Ju tidigare i planeringen vi beaktar detta, desto bättre förutsättningar får vi att skapa lösningar för så många som möjligt.

Exempel på befintliga enkäter och data

Folkhälsodata och uppföljning - Region Blekinge Länk till annan webbplats.

Kommun- och regiondatabasen Kolada

I kommun- och regiondatabasen Kolada kan du följa kommunernas och regionernas verksamheter från år till år.

Klicka här för att komma till Kolada Länk till annan webbplats.

Skolinspektionen

Här hittar du resultat för skolor och kommuner från Skolenkäten.

Klicka här för att komma till Skolinspektionen Länk till annan webbplats.

Statistiska centralbyrån (SCB)

Statistiska centralbyrån genomför regelbundet statistikundersökningar om barns och ungas levnadsvillkor inom olika områden.

Klicka här för att komma till Statistiska centralbyrån Länk till annan webbplats.

Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insatser (EMQ)

Under 2020 kommer samtliga kommuner i Blekinge vara anslutna till Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insatser.

Klicka här för att komma till Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insatser Länk till annan webbplats.

Artikel 3: Barnets bästa ska bedömas och beaktas vid alla beslut som rör dem

Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

För att kompensera för barnets beroendeställning och brist på makt ska barnets bästa väga lite tyngre än andra intressen. En systematisk prövning av barnets bästa ger oss bättre förutsättningar att uttala oss om vad som är barnets bästa. Prövningar av barnets bästa i frågor som har stor påverkan på barnet ska vara skriftliga.

Barnets bästa kan syfta på ett barn, en grupp eller barn i allmänhet.

Vad kräver artikel 3 av en verksamhet?

Artikel 3 kräver att vi systematiskt tar reda på vad som är barnets bästa. Vid en prövning av barnets bästa utgår vi från barnets perspektiv och ställer oss på barnets sida.

Barnets bästa kan och bör prägla ett utredningsarbete på olika nivåer. Det finns inte en metod eller mall som går att tillämpa i alla sammanhang. Det som avgör på vilket sätt barnet bästa ska synliggöras är bland annat när i processen en prövning görs (ju tidigare desto bättre), hur mycket barn berörs eller vilken fråga man vill ha svar på. Ibland krävs omfattande analyser, ibland räcker det med något mycket enklare och omfattat. En tumregel är att ju mer en fråga berör barn, desto mer noggrant bör en prövning av barnets bästa göras.

Tre nivåer för att stärka barnets rättigheter i utredningar och beslut

Prövning av barnets bästa

En prövning av barnets bästa görs då en fråga har stor påverkan på ett eller flera barn. Syftet är att så sakligt som möjligt klargöra vad som är barnets bästa kopplat till en specifik kontext. En prövning av barnets bästa kan stå för sig själv och göras som medskick till ett större utredningsunderlag.

Klicka här för att komma till mer information illustrerad i form av en hopphage. Där beskrivs prövningsprocessen mer detaljerat steg för steg.

Utökad prövning av barnets bästa

I en utökad prövning av barnets bästa tittar man vidare på vilka ytterligare faktorer som är relevanta att beakta innan ett beslut fattas. Barnets bästa vägs mot dess intressen innan ett förslag till beslut kan ges. En utökad analys genomförs i frågor som har stor påverkan på barn på lång sikt där flera intresseområden eller aspekter är relevanta att väga in. Detta kräver att flera sakområden är involverade i den slutgiltiga analysen.

Utöver stegen i hagen utökas prövningen med följande steg:

  1. Beskriv vilka övriga intressen som bör beaktas
    Det finns oftast fler intressen än barnets bästa som måste beaktas. Det kan vara andra samhällsintressen, ekonomiska intressen eller andra grupper vars intresse kan stå i konflikt med barnets bästa. Beskriv vilka dessa intressen är.
  2. Väg övriga intressen mot barnets bästa
    Att barnets bästa i första hand beaktas betyder inte att det som är bäst för barn automatiskt ska ha företräde framför andra intressen. Men barnets bästa bör väga mycket tungt, till och med lite tyngre än övriga intressen så att barnets intressen inte tappas bort. Redogör för på vilka grunder som det ena eller det andra intresset ges företräde.
  3. Formulera ett förslag till beslut
    Antingen fattas ett beslut i linje med barnets bästa eller så har andra intressen ansetts väga tyngre. I dessa fall är det viktigt att noggrant redogöra för och motivera varför barnets bästa har fått stå tillbaka.
  4. Föreslå vid behov kompenserande åtgärder
    Om beslut har föreslagits som inte tillräckligt tar hänsyn till barnets bästa ska kompenserande åtgärder föreslås, det vill säga som kompenserar för de brister som har uppstått ur barnets perspektiv.

Barnrättslig reflektion

En barnrättslig reflektion är en enklare skriftlig beskrivning av hur ett ärende eller en fråga förhåller sig till barnkonventionen. Ingen fördjupad prövning eller analys görs. I vissa ärenden är det inte nödvändigt att göra en omfattande och tidskrävande analys. Ändå kan man vilja belysa på vilket sätt beslutet förhåller sig till barnkonventionen. En barnrättslig reflektion kan beskrivas som en kortfattad och enkel skrivning där man med hjälp av de fyra grundprinciperna visar på hur beslutet stämmer överens med barnkonventionen eller pekar på var eventuella utmaningar ur ett barnrättsperspektiv kan finnas.

Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling

Artikel 6 handlar om att ha en helhetssyn på barnet.

  1. Konventionsstaterna erkänner varje barns inneboende rätt till livet.
  2. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

I artikel syftar utveckling på den fysiska, psykiska, sociala, andliga och moraliska utvecklingen, där de olika delarna hänger ihop och förutsätter varandra.

Vad kräver artikel 6 av en verksamhet?

Inget verksamhetsområde kan på egen hand garantera barnets rätt till utveckling eftersom utveckling innebär så många olika saker. För att lyckas krävs samverkan inom egen organisation och utanför egen organisation. Samverkan behöver ske mellan samhällets alla olika instanser, både privata aktörer och civilsamhället.

Samverkan är viktig bland annat när det gäller:

  • barn som misstänks fara illa
  • barn som närstående
  • tidiga samordnade insatser för barn.

Mer information om Ledningssamverkan Vård och omsorg (LSVO), som genom en sammanhållen vård och omsorg ska verka för en god hälsa för Blekinges invånare.

Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad i frågor som rör dem

Artikel 12 handlar om att barnets rätt till inflygande och delaktighet är en demokratisk rättighet och en grundpelare för att kunna förverkliga alla andra rättigheter i konventionen.

”Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” (Artikel 12.1)

Delaktighet gör barnet till en likvärdig människa som tas på allvar. Barnets åsikter ska också få utrymme att påverka de beslut som fattas.

Vad kräver artikel 12 av en verksamhet?

Lyssnandet på barn måste prioriteras innan beslut fattas och rutiner måste skapas för att inhämta och beakta barnets synpunkter. Det gäller att våga involvera barn utan att veta hur det kommer att gå. Och hellre ta ett litet steg än inget alls.

Exempel på barns och ungas möjlighet till delaktighet och inflytande

Politiska ungdomsrådet

Ungdomsrådet arbetar för att ge unga delaktighet och ökat inflytande i framtidens hälso- och sjukvård. Rådet är ett intresseorgan mellan ungdomar i länet och regionens förtroendevalda politiker. Fokus är regionangelägna frågor som ungdomar anser vara viktiga.

Klicka här för att komma till mer information om politiska ungdomsrådet

Region Blekinges barnrättsambassadörer

Klicka här för att komma till mer information om regionens barnrättsambassadörer

Hittade du informationen du sökte?