Beslut om strategier för att förbättra hälso- och sjukvårdens ekonomi

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Blekinge antog i går en strategier som ska leda till minskade kostnader och en stabil ekonomi.

- Nu har vi en tydlig färdriktning för hur vi ska jobba för en hälso- och sjukvård med budget i balans, säger nämndens ordförande Emma Stjernlöf (M).

Det är sedan tidigare känt att hälso- och sjukvården i Blekinge har höga kostnader, vilket har lett till ett besvärligt ekonomiskt läge. Enligt den senaste ekonomiska prognosen går hälso- och sjukvården mot ett underskott på 220 miljoner kronor vid årets slut.

- Vi vet att vården i Blekinge kostar mer i Blekinge än i landet i genomsnitt, och att den största orsaken till det är högre personalkostnader, säger Kjell Ivarsson, som nyligen tillträdde tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Blekinge.

Det ska tilläggas att coronapandemin står för en relativt liten kostnadsökning för hälso- och sjukvården i Blekinge, 23 miljoner kronor till och med augusti i år.

För att förbättra ekonomin är det viktigt att Region Blekinge fortsätter att förverkliga de strategier för framtidens hälso- och sjukvård som gäller sedan tidigare, och pågår i olika former. Ett fortsatt arbete enligt tidigare handlingsplaner var något som hälso- och sjukvårdsnämnden ställde sig bakom vid gårdagens sammanträde.

Tre strategiområden

Nämnden beslutade också att hälso- och sjukvården ska arbeta inom tre strategiområden för att nå en budget i balans. Det handlar om områdena bemanning och kompetensförsörjning, vårdplatser, och rollen för vårdcentralerna och annan primärvård i den vård som finns allra närmast invånarna.

- Det allra viktigast är att vi behöver bryta beroendet av inhyrd personal. I Blekinge står inhyrd personal för 7 procent av alla personalkostnader, och det är en hög siffra. Det nationella målet är att den kostnaden ska minska till max 2 procent, berättar Kjell Ivarsson.

Exempel på andra åtgärder inom strategiområdena handlar om att

• alla som arbetar i hälso- och sjukvården ska kunna använda sin kompetens på bästa sätt
• vården ska förebygga så att patienter inte behöver läggas in på sjukhus när det hade kunnat undvikas
• patienter med kroniska besvär ska få bättre hjälp genom nära vård, i första hand vårdcentralerna i nära samarbete med bland annat kommunerna.

Snabbare uppföljning och analys

Ett nytt arbetssätt som ska genomsyra strategiområdena är att planera, följa upp och analysera enligt tre olika tidscykler: tre månader, ett år och tre år.

- Det är viktigt att vi bryter det invanda mönstret att alltid tänka ett år i taget. Vi behöver inte minst arbeta med kortare perspektiv och bli snabbare att följa upp och analysera, säger Kjell Ivarsson.

När det gäller möjligheten att bli av med underskottet och därmed nå en budget i balans resonerar han så här:

- Det blir dessvärre omöjligt för oss att komma ikapp helt i år. Men det är väldigt viktigt att vi minskar underskottet så mycket som det är möjligt, för att ha ett bra utgångsläge inför nästa år.

Bättre tillgång till neuropsykiatriska utredningar

I ett annat av gårdagens ärenden beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och habiliteringen får ett gemensamt uppdrag att bedriva neuropsykiatriska utredningar. Med det menas utredningar för funktionsnedsättningar som exempelvis adhd, autism och Tourettes syndrom. Syftet är att kunna göra fler sådana utredningar och därmed minska väntetiderna.

Förslaget är att barn- och ungdomspsykiatrins nuvarande lokaler i Ronneby ska bli ett centrum för neuropsykiatriska utredningar, när den vanliga mottagningen där avvecklas. I stället kommer barn- och ungdomspsykiatrin att koncentrera sin mottagningsverksamhet till Karlshamn och Karlskrona. Blekinge har i dag färre patienter per mottagning än riksgenomsnittet, och två mottagningar i stället för tre bedöms bland annat vara bättre för patientsäkerheten.