Blekingeborna anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver

83 procent av Blekingeborna anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver. Det visar den nationella invånarenkäten Hälso- och sjukvårdsbarometern 2022, som Sveriges kommuner och regioner, SKR, idag publicerat.

De flesta frågorna i enkäten har dock fått ett lägre resultat i år, jämfört med 2021. Detta gäller både rikets medelvärde och Blekinges, som minskat något mer än medel på de flesta frågor.

Positiv inställning till 1177

På frågan ”Hur ställer du dig till att använda 1177:s e-tjänster för att till exempel boka besök, läsa din journal eller förnya recept?” svarar 78 procent av Blekingeborna positivt, det vill säga ”bra” eller ”mycket bra”.

Hög andel positiva svar får även frågan om hur Region Blekinge skött coronapandemin. 75 procent anser att regionen hanterat pandemin bra eller mycket bra, vilket är samma resultat som föregående år.

– Coronapandemin har varit en betydande del av vår vardag de senaste åren, därför känns det bra att vi får ett gott resultat i det området, säger Maria Arvidsson Karlsson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör.

Vidare anser 66 procent av invånarna i Blekinge att vårdcentralerna har rimliga väntetider. Det är högre än det nationella snittet, som visar på 63 procent. Däremot anser endast 46 procent att det är rimliga väntetider till Blekingesjukhuset.

Minskat förtroende för regionens hälso- och sjukvård

59 procent säger sig ha högt eller mycket högt förtroende för vårdcentralerna. Svaren visar dock på stora skillnader mellan Blekinges orter. Resultatet är en minskning med 4 procentenheter från föregående år. Samtidigt ligger rikets snitt på 62 procent.

Även förtroendet för sjukhusvården har minskat, men skillnaden mellan orterna är mindre.

I sin helhet har förtroendet för hälso- och sjukvården minskat. 57 procent svarar positivt, vilket kan jämföras med rikets snitt på 62 procent.

– Det är oroande att vi ser ett minskat förtroende. Det är viktigt att ta med i det redan påbörjade arbetet med att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården i Blekinge. Självklart är målet att invånarna ska ha ett mycket högt förtroende för oss, säger Maria Arvidsson Karlsson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör.

Vad säger bakgrundsvariablerna?

Svaren undersöks även i förhållande till den bakgrund som den svarande har; som kommun, ålder, kön, utbildning, födelseland och självupplevd hälsa – så kallade bakgrundsvariabler.

Sammanfattningsvis visar bakgrundsvariablerna att

• kvinnor svarar positivare än män
• de yngre invånarna är mer kritiska än de äldre, förutom i frågor om teknik
• i Blekinge har invånare i Karlskrona högst andel positiva svar och invånare i Olofström högst andel negativa svar
• de med självupplevd dålig eller mycket dålig hälsa har högre andel negativa svar.
  

Om Hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som visar hur människor lokalt och nationellt uppfattar hälso- och sjukvården i Sverige. Alla regioner deltar i undersökningen som samordnas av Sveriges kommuner och regioner, SKR. Syftet med undersökningen är att fånga be­folkningens syn på svensk hälso- och sjukvård – deras attityder, förtroende och uppfattning. Målet är att resultaten ska fungera som underlag för uppföljning och förbättringsarbete i svensk hälso- och sjukvård, både lokalt och nationellt. Mätningarna sker två gånger per år (vår och höst) och svaren mäts mot bakgrundsvariabler som kommun, ålder, kön, utbildning, födelseland och självupplevd hälsa.

Länk till SKR:s rapport för 2022. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, Maria Arvidsson Karlsson, är tillgänglig för intervjuer från och med klockan 14.00.