Barnrättsperspektivet

För att följa FN:s konvention om barnets rättigheter i praktiken är det viktigt att vara medveten om vilket perspektiv man utgår ifrån. För att arbetet ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter krävs ett barnrättsperspektiv - ett perspektiv som motsvarar konventionens barnsyn, det vill säga utgår ifrån grundprinciperna i FN:s barnkonvention.

Ett barnrättsperspektiv innebär att både den enskilda medarbetaren och hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat och har strategier för arbetet med att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter. Det kan innebära till exempel strategier för att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när:

• barnets fulla människovärde och integritet respekteras
• barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas
• barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl
• barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt
• barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad
• tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter
• barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter

Barnrättsperspektivet kan lätt blandas ihop med begreppen barnperspektivet och barnets perspektiv. Men det är inte samma sak.

Barnperspektivet

Barnperspektivet innebär att den vuxna med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper från till exempel den egna uppväxten, utbildning, yrkes- och familjeliv försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är barnets bästa.

Vuxna som arbetar med barn och unga har även en särskild barnkompetens som blir en del av deras barnperspektiv. God barnkompetens kan till exempel innebära stor kunskap om barns och ungas utveckling, levnadsvillkor och behov. Att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse är att anta ett barnperspektiv. Men ett barnperspektiv innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv.

Barnets perspektiv

Ett tredje perspektiv är barnets perspektiv, som skiljer sig från både barnrättsperspektivet och barnperspektivet. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning av sin situation. För att få reda på barnets perspektiv måste den vuxna på olika sätt, beroende på ålder och mognad, kommunicera med det enskilda barnet. Vad vill just det här barnet? Vad anser just det här barnet är det bästa?

Vuxna har skyldighet att ta hänsyn till barnets perspektiv enligt artikel 12 i FN:s barnkonvention, som fastställer barnets rätt till delaktighet. Men inte heller barnets perspektiv innebär att barnets rättigheter automatiskt säkerställs. Barnet är rättighetsbärare, men det är alltid den vuxna som är skyldighetsbärare, det vill säga den som har skyldighet att anta ett barnrättsperspektiv för att säkerställa att FN:s barnkonvention efterlevs och att barnets rättigheter tillgodoses.

Texten är från Västra Götalandsregionen.