Lokala programområden och samverkansgrupper

Sveriges regioner har sedan 2018 ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Genom att utveckla arbetssätt i samarbete krokar regioner arm med varandra, med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskarsamhället.

Arbete för god och jämlik vård

Hälso- och sjukvården i Sverige håller hög kvalitet. Men skillnaderna är för stora i vård, behandling och resultat. Dessa skillnader gör att två personer med samma sjukdomstillstånd till exempel riskerar att få olika utredning, behandling och uppföljning beroende på var de söker vård. Programområden och samverkansgrupper arbetar för att minska dessa skillnader och bidra till en god vård. Detta görs i samarbete mellan regioner och med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskarsamhället.

Det finns 26 lokala programområden (LPO) som leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. 6 lokala samverkansgrupper (LSG) leder och samordnar regionens gemensamma arbete inom flera olika områden. Lokala programområden inrättas för att leda, styra ​​​​och samordna kunskapsstyrningsarbetet inom sitt område.​ Det övergripande uppdraget är att bidra till en nära, säker, god och jämlik vård i hela Blekinge.​ I de lokala programområden finns medarbetare från regionen, kommunerna och privata vårdgivare i Blekinge.

Läs mer om de planerade insatserna för nationella programområden 2024. Länk till annan webbplats.

Lokala programområden och samverkansgrupper

LSG Data och analys

Samordnare: Annelie Cedergren

I Blekinge pågår arbete med att ta fram en sammanhållen struktur för Data och analys tillsammans med området strukturerad vårdinformation för att mappa mot nationella beslut och EU lagstiftning om uttag av hälsodata samt SUSSA utifrån nya vårdinformationssystemet. Arbetet fortsätter utvecklas integrerat i objektet Beslutsstöd, Ekonomi, HR (BEH) inom vår lokala PM3-modell (PM3 är en styr- och samverkansmodell som används för förvaltning och verksamhetsutveckling).

Samverkansgruppen har som uppdrag att stärka arbetet kring uppföljning, analys och kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården.

Uppdrag

  • Kraftsamla och stärka arbetet kring uppföljning, analys och kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården.
  • Säkra helhetssyn, strategisk inriktning, taktisk förflyttning och prioritering.
  • Utveckla ett mer modernt, sammanhållet och integrerat uppföljningssystem, för att möta upp mot ökat tryck på och behov av tillgång till relevanta data.
  • Säkra en bred helhetssyn på hur vårddatainsamlingar, kvalitetsregister och hälsodataregister motsvarar aktuella behov och hur dessa informationsförsörjs.
  • Nå ut med tydliga budskap och strategisk inriktning från regioner i samverkan, i syfte att skapa samsyn samt för att gå i takt med initiativ från staten.

Gruppens arbete utgår från följande insatsområden:

  • Automatiserad informationsförsörjning
  • Konsolidering centralt personuppgiftsansvarig myndighet (CPUA)
  • Konsolidering registerplattformar
  • Kvalitetsregisterdata – urval, ensning och tillgängliggörande
  • Nationell formulärsamling
  • Primärvårdskvalitet
  • Vårddata – urval, ensning och tillgängliggörande

LSG Forskning och life science

Samordnare: Olivia Frånberg

I Blekinge pågår arbete med formering och framtagande av tydligt uppdrag. Nedan text är beskrivning av den nationella nivå som skall speglas till vår lokala nivå.

Samverkansgruppen ska bland annat klargöra forskningens roll i kunskapsstyrning, samt se till att forskningens resultat blir integrerat i nationella programområden.

Uppdrag

Den nationella samverkansgruppen ska beskriva och stärka forskningens roll i kunskapsstyrning, genom att verka för att forskning kommer in i befintliga strukturer för kunskapsstyrning inom nationella programområden (NPO).

Samverkansgruppen ska kommunicera frågor, med bäring på kunskapsstyrning inom forskning och life science, med staten och olika nationella forskningsintressenter däribland industri och akademi.

Insatsområde integrering och implementering av forskning och life science

För att snabbare och mer effektivt kunna omsätta forskningsresultat i praktiken finns det behov av att klargöra hur forskning och kunskapsstyrning ska bidra till varandra.

Uppdrag

Genom samarbete med nationella programområden arbetar den nationella arbetsgruppen med åtgärder som bidrar till att klargöra hur kunskapsstyrning och forskning ska förhålla sig och bidra till varandra. I detta ingår bland annat att identifierade kunskapsluckor kan tas om hand på ett systematiskt sätt för att initiera forskning.

LSG Läkemedel och medicinteknik

Samordnare läkemedel: Olivia Frånberg,
Ordförande för Läkemedelskommittén Helena Ringborn
Samordnare medicinteknik: Peter Svensson

I Blekinge pågår arbete med formering och framtagande av tydligt uppdrag. Nedan text är beskrivning av den nationella nivå som skall speglas till vår lokala nivå.

Samverkansgruppen arbetar för att ge stöd för läkemedels- och medicinteknikfrågor inom systemet för kunskapsstyrning.

Uppdrag

Samverkansgruppen ska, i egenskap av styrgrupp, värna det regiongemensamma arbetet med nationella processer för ordnat införande av läkemedel och medicinteknik, och se till att detta utvecklas i enlighet med regionernas behov och omvärldens förväntningar samt verkar integrerat i kunskapsstyrningssystemet.

Inom läkemedelsområdet finns väl etablerade strukturer och samverkansformer på lokal och regional nivå i form av läkemedelskommittéer och läkemedelsenheter. Strukturer för medicinteknik är under uppbyggnad på regional och lokal nivå. Samverkansgruppen verkar för att dessa tas tillvara inom ramen för kunskapsstyrningssystemet och utgör stöd till NPO och NAG.

Samverkansgruppen är också utsedd att vid behov även hantera läkemedels- och medicinteknikfrågor av regiongemensam och strategisk karaktär på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket.

LSG Patientsäkerhet

Samordnare: Annelie Runesson Ottosson

I Blekinge pågår omställningen stegvis från tidigare struktur för patientsäkerhetsområdet till en mappning och spegling av Nationella samverkansgruppen Patientsäkerhet. Nedan text är beskrivning av den nationella nivån.

Samverkansgruppen stödjer arbetet inom nationellt system för kunskapsstyrning vad gäller patientsäkerhetsfrågor, samt stödjer och samordnar regionernas patientsäkerhetsarbete.

Samverkansgruppen ska stödja programområdena genom att ge dem underlag för hur de kan arbeta med patientsäkerhet inom sitt område. Som stöd i detta har samverkansgruppen utarbetat ett verktyg för nulägesanalys inom patientsäkerhetsområdet: "Verktyg för stärkt patientsäkerhetsarbete". Verktyget kan användas av programområden eller nationella arbetsgrupper för att säkerställa att patientsäkerhetsperspektivet beaktas i arbetet.

Patientsäkerhet behöver även beaktas vid framtagande av kunskapsstöd inom kunskapsstyrningen. I samverkan med NSG metoder för kunskapsstöd har en introduktion till arbete med patientsäkerhet tagits fram. Den beskriver hur patientsäkerhetsperspektivet inkluderas i arbetet med att ta fram kunskapsstöd.

Samverkansgruppen ska samverka med andra befintliga nationella grupperingar inom patientsäkerhetsområdet och verka för att det nationella patientsäkerhetsarbetet bedrivs efter gemensamma mål på ett resurseffektivt sätt, utifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.

Mål:

  • I samverkan med andra aktörer och myndigheter koordinera och leda regionernas arbete i förverkligandet av nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet som gäller 2020–2024.
  • Ha en koordinerande roll av regionernas sammanhållna arbete med patientsäkerhet.
  • I samverkan med andra aktörer och myndigheter ta fram indikatorer och uppföljning inom patientsäkerhet i ett bredare perspektiv.

Exempel på samverkanspartner är Socialstyrelsen, Nationellt råd för patientsäkerhet och Ineras medicinska råd.

Samverkan med andra nationella samverkansgrupper

Patientsäkerhet är en aspekt som behöver beaktas i fler samverkansgruppers arbete. Samarbete med andra samverkansgrupper sker inom identifierade riskområden, till exempel:

  • Läkemedel och Medicinteknik
  • Dokumentation
  • Mätning och indikatorer
  • Patienter och närståendes medverkan

I samtliga sjukvårdsregioner finns samverkansgrupper inom patientsäkerhet. Den nationella samverkansgruppen utgår från och håller ihop de sjukvårdsregionala patientsäkerhetsgrupperna nationellt genom återkommande gemensamma möten.

En samverkan med kommunal sjukvård på såväl nationell som sjukvårdsregional och lokal nivå är viktig eftersom det är en förutsättning för arbete med patientsäkerhet och utvecklingen av arbetssättet Nära vård. Därför finns kommunala representanter i många regionala och lokala samverkansgrupper (RSG och LSG) för patientsäkerhet.

Inom Samverkansgruppen finns insatsområde vårdhygien

Varje person ska vid varje kontakt med vård och omsorg möta en verksamhet med en god hygienisk standard, där risker för smittspridning och vårdrelaterade infektioner har minimerats.

Uppdrag

  • Ta fram kunskapsunderlag om smittspridning, förebyggande av vårdrelaterade infektioner samt systematisk bedömning av riskfaktorer för vårdrelaterad infektion.
  • Arbeta för att säkerställa att vårdhygieniska aspekter beaktas i relevanta avsnitt i Vårdhandboken och att de vårdhygieniska rekommendationerna harmoniseras.

LSG Strukturerad vårdinformation

Samordnare: Katrine Alriksson

I Blekinge pågår arbete med att ta fram en sammanhållen struktur för Data och analys tillsammans med området strukturerad vårdinformation för att mappa mot nationella beslut och EU lagstiftning om uttag av hälsodata samt SUSSA utifrån nya vårdinformationssystemet. Arbetet fortsätter utvecklas integrerat i objektet Beslutsstöd, Ekonomi, HR (BEH) inom vår lokala PM3 modell (PM3 är en styr- och samverkansmodell som används för förvaltning och verksamhetsutveckling).

Samverkansgruppen ska samordna regionens arbete för en mer enhetlig informationsstruktur inom och över system- och vårdgivargränser. Det är en avgörande del i att skapa förutsättningar för en jämlik, effektiv och kunskapsbaserad vård.

Uppdrag

För den fortsatta utvecklingen av regionens vårdinformationsmiljöer är det viktigt att det är ordning på användningen av begrepp, termer, kodverk, klassifikationer, informationsstruktur, modeller och standarder inom hälso- och sjukvården. Detta är en förutsättning för att informationen ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse. Det är också en förutsättning för att uppgifter ska kunna föras över mellan system och tolkas på samma sätt oavsett i vilket system de hamnar.

Alla regioner håller på att införa nya eller vidareutvecklade vårdinformationssystem. Dessa ska anpassas och fyllas med innehåll. Det finns stora vinster för regionen i att arbeta tillsammans kring strukturerad vårdinformation, men det krävs även en gemensam ledning och styrning, både nationellt och regionalt, för att säkra en följsamhet till överenskomna tillämpningar av till exempel standarder och kodverk. Detta är det övergripande syftet med det arbete som initieras och drivs av samverkansgruppen på den nationella nivån.

Stödfunktion strukturerad vårdinformation läkemedel

Stödfunktionen för strukturerad vårdinformation läkemedel är en permanent arbetsgrupp i SKR:s linje och samtidigt en del av SKR:s stödfunktion för system för kunskapsstyrning.
Stödfunktionen är särskilt kopplad till Nationell samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik, men gruppen har också ett särskilt nära samarbete med Nationell samverkansgrupp strukturerad vårdinformation.

Gruppens arbete finns inom områdena:

  • Arbete med att beskriva informationsbehov för läkemedelsbehandling kopplat till perioperativ vård.
  • Fokusarbete om informationsstruktur för dokumentation och uppföljning av behandlingseffekt och målsättning med läkemedelsbehandling.
  • Stöd till regioner i metoden att modellera och dokumentera med spårbarhet.
  • Stöd till regionernas införande av den nationella läkemedelslistan.
  • Kartläggning av regionernas behov av information om lagerstatus och tillgänglighet till läkemedel.
  • Förstudie och eventuellt kommande regiongemensamt projekt om centrala begrepp inom läkemedelsområdet.

LSG Stöd för utveckling och ledarskap

Samordnare: Gunilla Månsson

Lokalt i Blekinge håller vi på att formera struktur för hur vi bäst speglar upp en struktur för det samarbete som sker inom denna gruppen. Initialt har vi dockat ihop vårt lokala projekt för processoreinterat arbetssätt för att använda synergier.

Initialt uppdrag för RSG Stöd för utveckling och ledarskap,
som är samverkansgruppen på sjukvårdsregional nivå, det vill säga, Region Blekinge, Region Kronoberg, Region Skåne och södra delen av Region Halland.

Utifrån uppdraget för NSG Stöd för utveckling ta fram förslag på uppdragsbeskrivning för sjukvårdsregional nivå
Initialt fokus:
• Utbildning av nya processledare/processtöd/RPPL (Start hösten 2020, utveckling till nytt koncept pågår för att lansera 2025).
• Sammanställa den gemensamma kunskapsmassan i förändringsmetodik hos respektive huvudman (inkl framgångsfaktorer…)
• Kartläggning av nätverk av processledare/processtöd i respektive region
• Bidra till införandet av de kommande vårdförloppen (tex lära ut användbara metodiker, kunskap om processorientering, förändringsledning, bidra i faciliteringar, vara ”coach” till andra i förändringsprocessen, etc.

Uppdraget har utvecklats till att bestå av följande sjukvårdsregionala punkter:

  • Identifiera metoder för storskalig implementering och förbättring som kan användas i kunskapsstyrningsarbetet.
  • Ta fram utbud/stöd för NPO-NAG/RPO-RAG/LPO-LAG i att genomföra förbättringsarbete av hög kvalitet och stödja presentationer av detsamma t ex på nationella och internationella konferenser.
  • Samordna innehåll och upplägg av mötesplatser och lärträffar sjukvårdsregionalt och nationellt.
  • Identifiera framgångsfaktorer och förutsättningar i organisationer med goda resultat för invånare och patienter.
  • Omvärldspaning inom området.
  • Samverka för gemensamt innehåll och upplägg av utbildning/kompetensbyggande aktiviteter till relevanta intressenter lokalt, sjukvårdsregionalt och nationellt
  • Tillsammans med NSG uppföljning och analys ta fram goda exempel och principer på hur de multiprofessionella kliniska processteamen behöver återkoppling av utdata för att underlätta ett kontinuerligt och uthålligt förbättringsarbete.
  • Tillsammans med NSG Metoder för kunskapsstöd bistå i metodstöd som har koppling till att åstadkomma bättre resultat t ex NAG.
  • Inleda samarbete med NSG Forskning och life science i syfte att stärka strukturer för forskning om att leda processer, kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, implementering, innovation samt ledarskap. Samarbete kan även ha fokus på följeforskning för systemet som helhet.
  • Bistå i design av nationella utvecklingsinsatser, främst för att bidra med samordning och förståelse för det lokala och sjukvårdsregionala arbetet.

Akut vård

Akut vård ska arbeta för en god, säker och jämlik vård för den patient som söker akut vård med symtom, tillstånd och skador som kan vara fara för liv och hälsa.

Akut vård är akut omhändertagande oberoende av plats, vilket innefattar vården innan ankomst till sjukhusets akutmottagning och även vården efter akutmottagningen. Den akuta vården lägger fokus på alla patientgrupper och innefattar rådgivning, omhändertagande till rätt vårdnivå, stabilisering, behandling samt övervakning. 

Ordförande: Andréas Hermansson, överläkare medicinkliniken
E-post: andreas.hermansson@regionblekinge.se

Barn och ungdomars hälsa

Barn- och ungdomars hälsa berör de flesta andra programområden. Programrådet ska genom kunskapsstyrning bidra till att skapa en jämlik hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Uppdraget omfattar alla vårdnivåer och i hela vårdkedjan.

Programområdets strategi är att samarbeta brett och prioritera egna insatser som är specifika för barn och ungdomar, samt att ständigt bevaka barnperspektivet.

Ordförande: Sofia Hellerfeldt, barnhälsovårdsöverläkare barnkliniken
E-post: sofia.hellerfelt@regionblekinge.se

Cancersjukdomar

Lokala programområdet tar emot uppdrag från sjukvårdsregional och nationell nivå.
Samordnar och koordinerar implementering och uppföljning av arbetet inom cancersjukdomar

LPO bereder beslutsunderlag till Kunskapsrådet samt tar emot besluten därifrån, för ett ordnat införande​ i verksamheterna, från primärvård, nära vård till specialiserad vård. Till stöd för införandet finns lokala patientprocessledare tillika
p​rocessägare, kontaktsjuksköterskor, SVF koordinatorer och läkare. LPO bildar lokala arbetsgrupper när så behövs. De lokala patientprocessledarna finns adjungerade i de övriga programområdena inom kunskapsstyrningen som en tvåvägskommunikation för att knyta samman patientens maligna och beningna tillstånd samt för att identifiera möjliga synergieffekter eller risk för undanträngningar.

LPO samarbetar med övriga programområden för att inhämta information, synpunkter samt vid eventuell remisshantering. De lokala samverkansgrupperna finns som stöd i arbetet.

LPO Cancersjukdomar sammanlänkas med strukturen inom Regionalt cancercentrum (RCC),
som liksom kunskapsstyrningens övriga programområden har tre nivåer: nationell, sjukvårdsregional och lokal. RCC ska tillsammans med Sveriges regioner verka för en mer jämlik och kunskapsstyrd cancervård.

Ordförande: Tina Persson, hälso- och sjukvårdsstrateg
E-post: tina.persson@regionblekinge.se

Endokrina sjukdomar

Endokrina sjukdomar innefattar sjukdomar i kroppens hormonproducerande körtlar, till exempel könskörtlar, hypofysen och sköldkörteln, metabolism (även kallat ämnesomsättning), samt diabetes.

Lokalt programområde endokrina sjukdomar ska arbeta för god, jämlik och kunskapsbaserad vård av patienter med störningar i hormonbalansen och ämnesomsättningen.

Ordförande: Péter Koncsos, överläkare medicinkliniken
E-post: peter.koncsos@regionblekinge.se

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige idag och omfattar bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt och venösa bensår. Lokala programområdet hjärt- och kärlsjukdomar ska utveckla, sprida och avnända bästa möjligha kunskap i vården av patienter med hjärt- och kärlsjukdom.

Inom programområdet finns fyra insatsområden med olika uppdrag. I de insatsområde som har i uppdrag att ta fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp bildas lokal arbetsgrupp.

Ordförande: Gabriel Arefalk, kardiolog thoraxcentrum
E-post: gabriel.arefalk@regionblekinge.se

Hud- och könssjukdomar

Hud- och könssjukdomar omfattar svårare inflammatoriska hudsjukdomar och sexuellt överförbara sjukdomar. Diagnos och behandling sker på hud- ooch venereologmottagning efter medicinsk bedömning och remiss från primärvården.

Inom programområdet finns fyra insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Emil Giertz, specialistläkare hud- och infektionskliniken
E-post: emil.giertz@regionblekinge.se

Infektionssjukdomar

Nationellt programområde infektionssjukdomar har i uppdrag att bidra till en god, högkvalitativ vård av infektionssjukdomar. Målet är att patienter i hela landet ska erbjudas en kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Prioriterade områden är antibiotikaresistens, hepatit och sepsis.

Inom området finns tre insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Eva Lindqvist, överläkare hud- och infektionskliniken
E-post: eva.lindqvist@regionblekinge.se

Kirurgi och plastikkirurgi

Programområdets uppdrag omfattar generellt kirurgiskt perspektiv och specifikt plastikkirurgiskt perspektiv inom aktuella områden.

Programområdet kan med ett generellt perspektiv på kirurgisk vård i många fall vara en viktig samarbetspartner till andra programområden. Programområdet ska stödja aktiviteter inom kunskapsstyrningssystemet som rör kirurgi och plastikkirurgi, till exempel barn och ungdomars hälsa, endokrina sjukdomar och mag- och tarmsjukdomar.

Programområdet omfattar 21 områden.

Ordförande: Mattias Hoffner, överläkare kirurgkliniken
E-post: mattias.hoffner@regionblekinge.se

Kvinnosjukdomar och förlossning

Programområdets uppdrag omfattar hela vårdkedjan för både gynekologi och obstetrik. Det innebär hälsofrämjande insatser, prevention, utredning, behandling, vård och rehabilitering av sjukdomar och symtom i de kvinnliga könsorganen. Det innebär också hälsofrämjande insatser, prevention, utredning, behandling, vård under graviditet, födsel och mödrahälsovård, inklusive prenatal diagnostik, rådgivning, kontroll och behandling av det ofödda barnet.

Inom programområdet finns fyra insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: ​Love Elthammar, läkare och verksamhetschef kvinnokliniken
E-post: love.elthammar@regionblekinge.se

Levnadsvanor

Programområdet för levnadsvanor har bäring i samtliga andra programområden. Levnadsvanor påverkar hela befolkningen och därmed samtliga patientgrupper. Programområdet ska ge förutsättningar för att kunskapen om hälsorelaterade levnadsvanor smidigt kan integreras i kunskapsstyrningssystemets olika delar.

Inom programområdet finns två insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Johanna Morin, folkhälsostrateg
E-post: johanna.morin@regionblekinge.se

Lokalt primärvårdsråd

Begreppet primärvård omfattar inte bara regionernas så kallade vårdvalssystem, utan även annan primärvård i regionernas regi och primärvård som utförs av kommuner och privata vårdgivare, i enlighet med den statliga utredningen "God och nära vård – en primärvårdsreform". Ett av de viktigaste samverkansområdena är omställningen till nära vård.​​​

Ordförande: Ingemar Lilja, chefläkare
E-post: ingemar.lilja@regionblekinge.se

Läs de lokala rutinerna för programområdet

Lung- och allergisjukdomar

Programområdet lung- och allergisjukdomar inkluderar astma, KOL, luftvägsallergi, matallergi och obstruktiv sömnapné. Uppdraget omfattar hela vårdkedjan inom det aktuella området så som till exempel prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad och medicinsk diagnostik.

Inom programområdet finns fem insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Essam Al-Eryani, överläkare medicinkliniken
E-post: essam.al-eryani@regionblekinge.se

Mag- och tarmsjukdomar

Mag- och tarmsjukdomar inkluderar inflammatorisk tarmsjukdom, levercirrhos, appendict (blindtarmsinflammation) och gallvägssjukdomar.

​Ordförande: Agnieszka Wagner, överläkare medicinkliniken
E-post: agnieszka.wagner@regionblekinge.se

Medicinsk diagnostik

Programområdet har i uppdrag att leda och samordna kunskapsstyrningen inom medicinsk diagnostik, vilket omfattar laboratoriemedicin samt bild och funktion.

Programområdet har huvudansvaret för följande kunskapsområden:

Mikrobiologi, klinisk fysiologi, radiologi, transfusionsmedicin, klinisk immunologi, klinisk genetik samt klinisk patologi och cytologi.

Syftet är att stödja och förverkliga en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård.

Ordförande: Maria Arvidsson Karlsson, hälso- och sjukvårdschef medicinsk service
E-post: maria.arvidsson_karlsson@regionblekinge.se

Nervsystemets sjukdomar

Fokus för programområdets arbete är att stärka patientens hela omhändertagande från insjuknande, via diagnostik och eventuell akutvård, behandling till den ibland livslånga uppföljningen samt med en god rehabilitering.

Ordförande: Håkan Johansson, överläkare medicinkliniken
E-post: hakan.johansson@regionblekinge.se

Njur- och urinvägssjukdomar

Njursjukvården kommer i framtiden att fokusera mer på förebyggande åtgärder och transplantation. Inom urologin stärks omhändertagande av njurstenspatienter. Programområdet ska utveckla och sprida kunskap om njur- och urinvägssjukdomar så att den används och finns tillgänglig i varje patientmöte.

Ordförande: ​Jonas Andersson, överläkare medicinkliniken
E-post: jonas.andersson@regionblekinge.se

Perioperativ vård, intensivvård och transplantation

Programområdet omfattar vård och omhändertagande av patienter före, under och efter operationer, patienter i behov av intensivvård och patienter som genomgår transplantationer. Uppdraget är både brett och specifikt. Det innehåller processer som är livsviktiga för många hälsotillstånd och kräver samverkan med andra programområden. Kunskapsläge, arbetssätt och kvaliteten i det pre- och postoperativa omhändertagandet och intensivvården har stor påverkan på medicinska resultat och patienternas hälsa.

Inom programområdet finns åtta insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Nikolaus Groll, avdelningschef anestesikliniken
E-post: nikolaus.groll@regionblekinge.se

Psykisk hälsa

Programområdet ska skapa förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa genom att kunskapsbaserade insatser ges på ett likvärdigt sätt i hela landet. Området omfattar allt från insatser för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa till högspecialiserad vård för barn, vuxna och äldre.

Det finns många beröringspunkter med andra programområden som kräver samverkan i arbetet, exempelvis den sämre somatiska hälsan hos långvarigt psykiskt sjuka och levnadsvanor.

Inom programområdet finns fem insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Lena Danielsson, verksamhetschef länsgemensam psykiatri
E-post: lena-a.danielsson@regionblekinge.se

Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin

Programområdet vill ta fasta på det dynamiska samspelet mellan hälsa, funktionsförmåga och omgivningsfaktorer i samverkan med andra programområden så att rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicinska insatser blir en naturlig del i fler vårdprocesser.

​Uppdraget omfattar hela vårdkedjan med primär- och sekundärpreventiva insatser, primärvård och specialiserad vård, rehabilitering i öppen och sluten vård, specialiserad rehabilitering, arbetsrehabilitering, habilitering och försäkringsmedicinska insatser.

Programområdet har ett särskilt fokus på personer med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning.

Ordförande: ​Marcus Bencker, verksamhetschef rehabkliniken
E-post: marcus.bencker@regionblekinge.se

Reumatiska sjukdomar

Programområdet arbetar med att öka kunskapen om reumatiska sjukdomar och säkerställa evidensbaserade metoder för utredning, diagnostik och behandling. Detta ska leda till jämlik och god vård för personer med reumatisk sjukdom oavsett var i landet de bor.

​Programområdet omfattar många olika kroniska sjukdomar där grunden är av inflammatorisk orsak. Inflammation förekommer i leder och rygg men även i kroppens olika system där prognosen kan variera. Samarbete med lungmedicin, njurmedicin, hud, neurologi och gastro, samt teamarbete och rehabilitering är en viktig del i behandlingen liksom modern effektiv farmakologisk behandling.

​​Inom programområdet finns 4 insatsområden med olika uppdrag.

Rörelseorganens sjukdomar

Programområdet arbetar för att stärka omhändertagandet av patienten med sjukdomar i rörelseorganen: från insjuknande, via diagnostik och eventuell akutvård, till behandling och den ibland livslånga uppföljningen samt en god rehabilitering.

​​Inom programområdet finns sex insatsområden som har olika uppdrag.

​Kontakt: Tomas Ericson, verksamhetschef ortopedkliniken
E-post: tomas.ericson@regionblekinge.se

Sällsynta sjukdomar

Sällsynta sjukdomar omfattar många olika sjukdomsgrupper där patienternas behov varierar. Samordning och kunskap säkerställer att patienterna får tillgång till bästa möjliga diagnostik, behandling och omhändertagande.

Patienter med sällsynta sjukdomar finns inom alla vårdnivåer och involverar flera olika samhällsaktörer. Vikten av helhets- och samsyn av särskild betydelse. Arbetet berörs även av frågeställningar inom genetisk diagnostik, genetisk vägledning, fosterdiagnostik, registerfrågor och särläkemedel.

Programområdet har ett nära samarbete med Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) i samverkan, bland annat kring uppbyggnaden av webbplatsen CSD i Samverkan.

Tandvård

 

Integrering till det gemensamma systemet för Kunskapsstyrning lokalt i Blekinge är påbörjat genom att verksamhetsutvecklare och områdeschef för tandvård ingår i Kunskapsrådet. Verksamhetsutvecklare för tandvårdens programområde ingår även i den gemensamma strukturen för remisshantering för kunskapsstöd ytterligare steg i utvecklingen kommer framöver, till dess hänvisas till tandvårdens sida.

Nedan text är beskrivning av den nationella nivå som skall speglas till vår lokala nivå.


Programområdet innefattar allt inom området för tandvård. Målet är att utveckla och sprida kunskap så att den finns tillgänglig och används i varje patientmöte. Kunskapsstöd inom tandvården kommer framöver att hittas via 1177 för vårdpersonal.

  • Antibiotika i tandvården

Rekommendationer kring antibiotika i tandvården behöver uppdateras. Minskad förskrivning av antibiotika är en del i satsningen på patientsäkerhet i tandvården.

  • Dentala implantat

Ett nytt implantatregister ska tas fram; Svenskt kvalitetsregister för implantat (SKRI). Det ska bli en del av Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPA).

  • Dental erosion

En vägledning för registrering och gradering av dental erosion på primära och permanenta tänder är framtagen.

  • Karies

Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för karies ska tas fram.

  • Tandvårdens läkemedel

Nya läkemedel för tandvården bevakas samt delges tandvården via det nationella programområdet.

  • Äldres munhälsa

Kunskapsunderlag behöver säkerställas för att tandvården i Sverige ska kunna erbjuda äldre en god och jämlik tandvård oavsett var i landet de bor.

Ordförande: Heidie Gulis, administrativ chef

E-post: heidi.gulis@regionblekinge.se

Äldres hälsa och palliativ vård

Äldres hälsa är ett brett område som omfattar förebyggande, behandlande och rehabiliterande åtgärder. Insatserna fokuseras där det finns stora skillnader i den vård som erbjuds.

Programområdet har huvudansvar för ett kunskapsområde som bland annat omfattar geriatrik, vård av multisjuka/sköra, palliativ vård och vård av personer med demenssjukdom. Programområdet fokuserar också på preventivt och hälsofrämjande arbete med syfte att förebygga skador och ohälsa.

Inom programområdet finns 3 insatsområden med olika uppdrag.

Ordförande: Madelene Tornerhjelm, ditriktsköterska Trossö vårdcentral
E-post: madelene.tornerhjelm@regionblekinge.se

Ögonsjukdomar

Programområdet innehåller förebyggande, diagnostik, behandling och rehabilitering av patienter med medfödda och förvärvade sjukdomar i ögonen, synbanan, ögonhålor, tårvägar och området runt ögonen.

Ordförande: Ulrica Månsson, verksamhetschef ögonkliniken
E-post: ulrica.mansson@regionblekinge.se

Öron-, näsa- och halssjukdomar

Hörselnedsättning och tonsilloperationer är prioriterade områden för programområdet. Detta eftersom hörselnedsättningar blir allt vanligare, och tonsilloperationer är den vanligaste operationen för barn.

Inom programområdet finns 4 insatsområden med olika uppdrag.

I de insatsområde som har i uppdrag att ta fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp bildas lokal arbetsgrupp. Programområdet arbetar tätt ihop med andra programområden, exempelvis LPO Barn och ungas hälsa.

Ordförande: Christina Wilhelmsson, läkare och avdelningschef öron-, näs- och halskliniken
E-post: christina.wilhelmsson@regionblekinge.se

Hittade du informationen du sökte?