Vancomycin - P

• Terapikontroll för att öka chanserna till effektiv behandling med tillräckligt höga koncentrationer, liksom att minska risken för koncentrationsberoende biverkningar, ffa nefrotoxicitet.
• Indikationen för analys är särskilt stark vid förändrad eller variabel elimineringskapacitet, dvs ökad eller minskad renal filtration.
  

Provhantering

Hållbarhet

Referensintervall

Kommentarer

Antikroppar mot mus i patientprovet kan ge falskt för låga resultat. I enstaka fall kan gammopatier, ffa av typ IgM (Waldenströms makroglobulinemi), orsaka icke tillförlitliga resultat.

Medicinsk bakgrund och bedömning

Vancomycin är ett tricykliskt glykopeptidantibiotikum som i huvudsak används parenteralt, ofta i kombination med andra antibiotika för att behandla allvarliga infektioner med penicillinresistenta grampositiva bakterier eller vid allergi mot betalaktamantibiotika. Vankomycin används också peroralt vid behandling av enterokolit orsakad av Clostridium difficile. Bestämning av serumnivåer är ofta nödvändigt på grund av risk för allvarliga biverkningar som ototoxicitet, nefrotoxicitet, flebit och reversibel neutropeni vid hög dosering. Eliminationen sker huvudsakligen via njurarna och är beroende av glomerulära filtrationshastigheten. Halveringstiden hos patienter med normal njurfunktion är ca 5 timmar. Vid grav njurfunktionsnedsättning är halveringstiden cirka 7 dygn.