Frukostseminarier
Sedan mars 2024 anordnas digitala frukostseminarier där vi låter oss inspireras av goda exempel och även delar med oss om vad som händer i Blekinge och vår omvärld på temat barn och ungas psykiska hälsa.
Seminarierna är öppna för alla.
Tider för samtliga seminarier är 08:00–08:45.
Den 6 mars – Tema: Ungas inflytande – vad är nästa steg?
Att involvera unga i beslut som berör dem är en rättighet. Hur arbetar kommuner och regioner just nu? Och vad är på gång i Blekinge?
På detta frukostseminarium ger Oliwer Karlsson från Youth2030 en kort översiktsbild över utvecklingen i landet just nu, Lisa Haglund från Ludvika kommun berättar om deras arbete med högstadieungdomar och Demokratilabb. Fokus är också att lyssna in och dela vad som är aktuellt från kommuner och andra aktörer i Blekinge! Kraftsamling för ungas psykisk hälsa i Blekinge startar i vår upp arbete kring ungas inflytande och vill utforska frågan: Hur kan vi tillsammans utveckla våra former för ungas inflytande?
Den 27 mars – Tema: Ny rapport om barns liv på nätet
Plan International och Telenor släpper tillsammans en rapport som svarar på frågorna: Hur mår egentligen barn på nätet idag och vad borde vuxenvärlden tänka på för att göra livet online så tryggt och trevligt som möjligt?
Andra frågor som täcks i rapporten är: Hur uppfattar barn och unga tryggheten på nätet? Var är det jobbigast att bli utsatt för kränkningar – online eller irl? Vem är det som kränker och hur påverkas barns liv när det sker? Är nätet lika för alla och om inte, hur skiljer det sig?
Förutom att presentera rapporten diskuterar vi specifika utmaningar i just Sydsverige och delger konkreta rekommendationer för hur barns och ungas viktiga vuxna i Blekinge kan ta samtalet vidare – för tryggare barn och unga på nätet.
Den 10 april – Tema: Ungas erfarenheter av ojämlikheter i vardagen
Forskare på Malmö universitet har genomfört ett kvalitativt forskningsprojekt i Skåne där högstadieungdomar deltagit i fokusgrupper om psykisk hälsa utifrån vardagliga utmaningar och vad som skulle kunna göras för att underlätta ungas vardagliga utmaningar. Det här seminariet fokuserar på en del av projektet som utforskar jämlikhet och ojämlikhet i ungas vardag. Vi har dels tittat på hur unga relaterar vardagliga utmaningar till kön, hudfärg och klass samt likheter och skillnader mellan skolor i områden med socioekonomiska utmaningar och områden med goda socioekonomiska förutsättningar när det kommer till deras idéer och förslag på förändringar/insatser.
Den 24 april – Tema: Livsviktiga snack i skolan
Suicide Zero har skapat läromedlet Livsviktiga snack i skolan med utgångspunkt från kapitel 1 och 2, samt det centrala innehållet i olika ämnen i lgr22 (läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) och riktar sig till årskurs 3–6.
Genom det här läromedlet får eleverna möjlighet att utveckla förmågor som kan ligga till grund för bedömning i alla ämnen. Det vill säga: att diskutera och resonera om känslor genom att använda materialet ger eleverna möjlighet att till exempel utveckla sin kommunikativa förmåga.
Hilda Johnsson, projektledare på Suicide Zero, beskriver läromedlet och dess fyra pelare enligt följande:
Varje pelare består av färdiga lektionsplaneringar som är uppbyggda på tydliggörande pedagogik och med inslag av kooperativt lärande. Tydliggörande pedagogik innebär att alla lektionsplaneringar har en struktur som visar ett tydligt syfte, mål och arbetssätt för både pedagogen, elevhälsan och eleverna genom att ge visuellt stöd.
De allra flesta elever mår bra av förutsägbarhet, tydlighet och struktur. En del i det är fyra animerade filmer som var och en för sig inleder arbetet med respektive pelare. Syftet med filmerna är att ge ett inspirerande stöd till en muntlig introduktion där eleverna också kan se, höra och läsa om vad de ska göra genom att titta på filmerna.
Kooperativt lärande innebär att eleverna arbetar i mindre grupper med ett gemensamt mål. Det som skiljer kooperativt lärande från andra typer av grupparbeten är att det är väl strukturerat och baserat på kunskaper och teorier om hur människor samarbetar. Metoden är vald för att det finns ett gemensamt mål i innehållet samtidigt som var och en av eleverna får ett individuellt ansvar. Materialet ska uppmuntra elever att samspela med varandra och lära sig på ett lustfyllt sätt oavsett förutsättningar. Därför finns ett fysiskt material i form av bland annat ett memory, en emojisnurra och en stor spelmatta där eleverna själva är spelpjäser.
Sammantaget för allt material är att det är språkutvecklande och har många olika användningsmöjligheter på individ- och gruppnivå, vilket gör att pedagoger och elevhälsan kan anpassa materialet utifrån just deras elevgrupp.
Utöver lektionsplaneringar finns en handledning och checklista till pedagoger och elevhälsan, ett informationsbrev att skicka hem till vårdnadshavare samt en film att visa på föräldramöten/skicka hem som förklarar hur materialet används och varför det ska göras i skolan. Syftet med brevet och filmen är att skapa ett bra samarbete mellan skola och hem, då vi vill att många vuxna ska ta ansvar för att vara delaktiga i arbetet med barnens psykiska hälsa.
Dokumentation från seminariet
Den 8 maj – Tema: Hur överkommer vi hinder för samverkan mellan idéburen och offentlig sektor i Blekinge, för alla barns bästa?
Elisabet Johansson, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, berättar om deras rapport Samverkan mellan civilsamhället och Sveriges regioner – det finns outnyttjad potential och delger oss användbara verktyg för samverkan, till exempel Samverkansmodellen.
Vi öppnar därefter upp för ett samtal om hur vi tillsammans kan främja sektorsövergripande samverkan i Blekinge utifrån våra förutsättningar och bygga vidare på och framtidssäkra det vi skapar i projektet.
Ta chansen att lära och få skräddarsydda tips från vår expertmyndighet på området!
Den 22 maj – Tema: En livsviktig början
– insikter och visioner från projektet känslighet
Vad uppstår när det som är kännbart snarare än mätbart får lov att vara det allra viktigaste? När känslan och upplevelsen, snarare än tanken och resultat, får leda vägen. En människa behöver känsligheten. Ett samhälle behöver de känsliga. Det är oftast de allra känsligaste barnen som lyfts bort för att det stora sammanhanget skall fungera. Men tänk om känslighet och att få förtroende för den är en nyckel till barnens välmående? För vad händer om våra barn blir allt okänsligare, allt mer stänger av?
Frågeställningarna och tankarna ovan var Tillitsverkets utgångspunkt när de under tre år tillsammans med flera hundra förskolebarn och lika många pedagoger aktionsforskade på vad som händer när känslighet ses som en positiv mänsklig tillgång. När det lekfulla förhållningssättet leder vägen i lärmiljöer skapade för fantasi, fri lek, inlevelse och känslighet. Svaret är att det har varit OMVANDLANDE. För barnen. För pedagogerna. För de som utvecklat projektet. Stora stunder av förundran. Barn som gör stora språng. Och visar nya sidor av sig. Med varandra.
Vad hände?
Hör vår egen processledare Kajsa Balkfors och hennes syster Stina Balkfors berätta om projektet som de ledde på Tillitsverket och delta i ett samtal om vad det skulle kunna innebära för den psykiska hälsan hos barn och unga i Blekinge.
Den 5 juni – Tema: Dans för hälsa
Under vårterminen 2024 har Karlskrona rehabcenter anlitats till att hålla Dans för hälsa på elevens val för högstadieeleverna på Rödebyskolan. Hör fysioterapeuterna Lisa Thornéus och Linda Ax Linderoth berätta om sina erfarenheter.
Dokumentation från seminariet
Den 4 september – Tema: Fem nycklar för Blekinge
Vårens kraftsamling i Mission: Psykisk hälsa i skolan resulterade i att vi identifierade fem områden som verkar ligga till grund för flera av de problem vi ser med barn och ungas psykiska hälsa i Blekinge. Områdena, som vi valt att kalla systemnycklar, har blivit utgångspunkt för helt nya initiativ med potential att låsa upp blockeringar i systemet som vi inte skulle kunna åstadkomma om vi enbart verkade i våra indelade organisatoriska tårtbitar.
På seminariet, höstterminens första, kickar vi igång nästa fas i projektet. Vi presenterar nycklarna och för ett samtal kring vad de kan betyda för oss, hur vi kan jobba med dem i vår vardag och hur de vägleder projektet framåt.
Den 18 september – Tema: Inre förmågor och känslighet
– den första nyckeln
Vi fördjupar oss i den första av de fem systemnycklarna som projektet har identifierat som avgörande för att nå ett mer hälsofrämjande system runt barn och unga i Blekinge. Josefine Henriksson och Martina Hårdstål delar med sig av olika sätt på vilka man kan stötta och stärka barns psykiska hälsa med fokus på inre förmågor och känslighet.
Några av områdena de tar upp är hur vuxna kan hjälpa barn att få en ökad tillit till sig själva och sina förmågor, varför självmedkänsla är så viktigt, vikten av att barn blir medvetna om och förstår sina känslor samt hur vuxna kan hjälpa till att förebygga stress hos barn och tonåringar.
Josefine Henriksson och Martina Hårdstål har i många år hållit föreläsningar, väglett föräldrar till sensitiva barn samt skapat coachingprogram och en podcast om sensitiva/högkänsliga barn.
De är båda diplomerade samtalsterapeuter, utbildade inom yoga och mindfulness och har tillsammans erfarenheter av att möta olika barn, både inom förskolan och föreningslivet.
Den 2 oktober – Tema: Inre förmågor och känslighet – den första nyckeln, del 2
Vi fortsätter att fördjupa oss i den första av de fem systemnycklarna som missionsprojektet har identifierat som avgörande för att nå ett mer hälsofrämjande system runt barn och unga i Blekinge.
Ida Almqvist och Ina Lennartsson är medskapare i projektets kraftsamling och kommer att dela med sig av sitt arbete med Erasmus+-projektet READY som de bedriver tillsammans med en organisation på Irland och en i Slovenien.
Projektet syftar till att ge människor som jobbar med ungdomar verktyg att starta en aktivitet/lektion där ungdomar får landa in i sig själva och i gruppen. Verktygen kommer från tonårsyoga, mindfulness och restorative träning. Ida och Ina driver projektet genom föreningen Young Souls som jobbar med ungdomars psykiska hälsa och välmående.
Både Ina och Ida har lång erfarenhet av att jobba med ungdomar i såväl skola som föreningslivet. Ida är utbildad inom bland annat olika yogaformer och mindfulness. Ina är skolsköterska och utbildad inom funktionsmedicin.
Den 16 oktober – Tema: Av unga, för unga, med kärleksfull omtanke. Den femte nyckeln: Synvändan
Vi fortsätter att fördjupa oss i de fem systemnycklarna som missionsprojektet har identifierat som avgörande för att nå ett mer hälsofrämjande system runt barn och unga i Blekinge. Idag pratar vi om den femte nyckeln som vi benämnt "Synvända i hur vi förstår och agerar på utmaningar". Vi får träffa 19-åriga Elsa Selin och hennes medgrundare av företaget En dag i taget och höra hur dom vände motgång till framgång, gick från svår psykisk ohälsa till prisbelönt företag och förmågan att nå ut brett och hjälpa andra i samma situation som de själva varit i.
Det offentliga har ett uppdrag att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och utöver att alltid själva vara de som hjälper kan vi också stötta målgruppen som grupp att "hjälpa sig själv"? Bör vi det och i så fall hur? Behöver vi ändra i hur vi ser på oss själva och vår roll i så fall?
Den 30 oktober – Tema: Mod och trygghet att ställa obekväma frågor till barn och unga. Erfarenheter från Barnahus
Det har blivit dags att fördjupa oss i den tredje av de fem nycklar vi har identifierat som avgörande för att nå ett mer hälsofrämjande system runt barn och unga i Blekinge: Mer närvarande viktiga vuxna.
Louise Åhlén, polisinspektör och verksamhetsutvecklare på NOA, nationella operativa avdelningen, på Polisen delar med sig av sina erfarenheter från Barnahus och hur vuxna med olika kompetenser arbetar där för att på bästa sätt lyssna och ta emot barns berättelser i en förhörssituation. Vi får kunskap om vad Barnahus är och pratar om vilka lärdomar vi som vuxna med olika roller runt barn och unga kan dra av arbetssättet i Barnahus.
Den 13 november – Tema: Bättre och fler relationer över gränser – vilken skillnad kan en relationsdag på högstadiet göra?
Wämöskolan är ett högstadium i Karlskrona som precis som många andra skolor har utmaningar med skolnärvaro, välmående och resultat. Med insikten att goda relationer både elever sinsemellan och mellan elever och vuxna men också vuxna emellan är grundläggande för trivsel och trygghet har de startat ett stort förbättringsområde som kickade igång med en relationsdag för hela skolan. Efter att ha deltagit i demokratilabbet i vårens kraftsamling fanns också övertygelsen om att eleverna är en outnyttjad resurs som har mycket insikter och kunskap som kan göra skolan bättre för alla.
Vi får höra biträdande rektor Fatima Sigurd, idrottsläraren Christian Ahlström och eleverna Hampus och Meja på Wämöskolan berätta om insatsen och hur de vill ta arbetet vidare. Vilka framgångsfaktorer och fallgropar har de mött hittills? Vilka tips har de till andra som vill öka det relationella ledarskapet, och vilka behov ser de framåt?
Den 27 november – Tema: Vad kan kolmilan i Fjärdsjömåla lära oss om gränsöverskridande relationer?
Vi fortsätter att fördjupa oss i systemnyckeln "Bättre och fler relationer över gränser". En viktig beståndsdel i denna är tillit mellan generationer och roller.
Olivia Johansson blev Blekinges (kanske Sveriges?) enda kolgeneral när hon tog initiativ till en kolmila i Flymens hembygdsförenings regi. Förutom 400 säckar kol ledde projektet till nya vänskapsband över gränser, återupplivad kunskap från förr och flera lärdomar om hur vi bygger ett socialt hållbart samhälle.
Vad kan vi lära av detta när vi jobbar med att skapa ett mer hälsofrämjande system runt barn och unga? Hör Olivias berättelse som även innehåller många viktiga erfarenheter från egenupplevd psykisk ohälsa.
Den 11 december – Tema: Hur kan vårt community leva vidare?
Det är dags att dra lärdom av arbetet hittills och hitta vägarna framåt. Vi vet att goda relationer mellan aktörer är avgörande för ett fungerande system runt barn och unga. När projektet nu går in i sin sista fas, hur kan vi som system tillämpa denna lärdom? Vad har frukostseminarierna bidragit med? Vill vi fortsätta med dem eller hitta andra sätt? Vi för ett samtal där vi reflekterar över de seminarier som har varit, vad de bidragit med och vad nästa steg kan vara. Alla är välkomna med sina reflektioner, oavsett om man har varit med på alla frukostseminarier eller inget.
Förslag på teman?
Har du förslag på teman till frukostseminarier, hör av dig till psykiskhalsaiskolan@regionblekinge.se
