Malaria är en allvarlig parasitsjukdom som är mycket utbredd i olika delar av världen. Varje år leder sjukdomen till ca tre miljoner dödsfall och närmare fem miljarder fall av klinisk sjukdom världen runt.
Malaria orsakas av encelliga parasiter (protozoa) av släktet Plasmodium. Fem Plasmodium-arter kan orsaka sjukdom hos människa: Plasmodium falciparum, Plasmodium vivax, Plasmodium ovale, Plasmodium malariae och Plasmodium knowlesi.
Honmyggan från olika Anopheles-arter överför parasiten mellan människor. Vid myggstick överförs sporozoiter till människa varefter en del av malarians livscykel startar. Under den primära erytrocytära fasen söker sig sporozoiter från huden till levern och förökar sig i leverceller. Efter ca en vecka (5-16 dagar) tränger parasitstadier ut i cirkulationen och in i röda blodkroppar. Detta utgör starten för den erytrocytära fasen och symtomuppträdande.
I den röda blodkroppen utvecklas parasiten till olika former av diagnostisk relevans: tidiga ringformer ("signetringar"), trofozoiter och schizonter. Vid parasitutmognad och förökning lyseras de röda blodkropparna och nya blodkroppar infekteras.
Livscykeln fullbordas när vissa parasiter, som utvecklas till könsformer i röda blodkroppar, gametocyter, tas upp av myggan.
Inkubationstiden är i regel en till tre veckor. Huvudsymtomet är feber av oregelbunden karaktär eller med regelbundna intervall. Svår frossa och plötslig feber är det vanligaste symtomet, men ofta uppträder även illamående, kräkningar, huvudvärk, diarré, sjukdomskänsla och muskelvärk. Malaria kan ge mycket varierande klinisk bild beroende på vilka organsystem som är angripna. Sjukdomen bör därför misstänkas hos alla resenärer med feber hemkomna från endemiska områden.
Pdf, 918.7 kB.