Normalt skall det finnas en liten mängd perikardvätska som bl.a. har som uppgift att minska friktionen mellan perikardiet och epikardiet under hjärtats arbete.
Ökad mängd perikardvätska kan bl.a. uppkomma på grund av infektioner (virus, bakterier, svamp, parasiter), malignitet, autoimmun sjukdom, metabola rubbningar, efter hjärtkirurgi eller annat trauma. Exempel på symtom och fynd är dyspné, trötthet, hjärtfrekvensökning, halsvenstas, sjunkande blodtryck, pulsus paradoxus (sänkt systoliskt blodtryck vid inandning), sinustakykardi med elektrisk alternans, low voltage.
För mycket perikardvätska kan leda till att hjärtrummen trycks ihop och kan då inte fylla sig eller tömma sig tillfredställande (tamponad).