P/S-Alb, Albumin är ett kolhydratfritt protein som normalt svarar för 80 % av plasmans kolloidosmotiska tryck. Albumins molvikt är ca 66,5 kDa och dess halveringstid är lång, ca 20 dagar. Syntesen sker i levern och styrs bl a av det onkotiska trycket extracellulärt där större delen av kroppens albuminpool finns. Albumin binder många olika mer eller mindre hydrofoba ämnen, såväl kroppsegna som främmande ämnen tex farmaka. Ödem brukar inte ses förrän koncentrationen sjunker under 20 g/L dvs ungefär hälften av den normala koncentrationen.
Hyperalbuminemi kan man se vid uttorkning eller i rekonvalescensen efter akuta hepatiter.
Lätt hypoalbuminemi är vanlig som en ospecifik inflammationsmarkör. Ju aktivare inflammatorisk reaktion desto lägre albuminkoncentration. Mindre vanlig vid hydremi (utspädning av blodet), tecken på dåligt nutritionstillstånd eller allvarlig leverskada.
Påtagligt sänkta värden (<25 g/L) ses i första hand vid förluster; genom tarm, njurar eller skadad hud. Även vid konstriktiv perikardit, utbredda maligniteter eller infektioner. Nedärvd avsaknad av albumin finns, analbuminemi.
Upp till 10% lägre värde vid sängläge och upp till 20% vid graviditet.
Dubbla albuminband kan ses i elektrofores, bisalbuminemi, och kan bero både på förvärvade och nedärvda orsaker.
.jpg)